Kraft mot kraft

Nu börjar blocken sin vandring, fritt åker de på vattnets mörkblå färg. Dansar till vågornas och blåstens symfoni. Molnen följer med leker på himlen, ser sommaren.
Men inte alla gillar isblockens framfart, det är min karl som med käpp gormar och svär. Vattnets blåa färg mörknar ännu mera, där han just nu är.

Isens väg är blockerad av en röd liten stuga, och den bugar ej för herrn. Nej, tar bara mer fart och trycker upp isflak på bryggan så klart. Just nu är det gubben min som styr, men kommer det större block då får han nog ge upp. Jag säger det, men innerst inne i mitt sinne så vet jag, att skimret runt min karl är större än så. Det ska vara mycket till innan han kastar käppen och går, och låta bastun följa med i isblockens lek.