Ser ni hur bilden blev! Skakig av min nervositet.
Ni förstår jag är nervös för jag är inte den där blomstertjejen som råkar gå omkring och ha gröna fingrar precis. I mina blomkrukor där dinglar bara gamla torkade blad, och nu ska jag försöka mig på att få roseneternell att växa. De heter faktiskt så för det är skrivet på fröpåsen!
.jpg)
När jag var liten fanns det hemma som vi säger ”innanfönster” de togs bort på våren och när hösten kom sattes det in igen, och när fönstret var på plats så hade mor varsamt arbetat fram en rulle av vadd. De söta blommorna som ni ser, de som försöker tränga sig igenom det dåliga fotografiet fick då vara som en vacker dekoration på vadden, och de hamnade förstås då mellan de två fönsterna.
När kylan slog till och det blev kallt, med rimfrost på den nedre delen av rutan, då tog jag alltid för vana att sitta vid fönsterposten och spana på just dom vackra sköra torkade blommorna. Försiktigt skrapade jag bort isen, och strax så tittade de små fram, de fanns blå men i överlag var de rosa.
Jag blåste ibland på isens fönsterrand men helst ville jag försiktigt bara skrapa, för det vatten som smälte av min varma andedräkt rann ned på fönsterbläcket och de syntes som små tårar. Jag slutade med det, för jag ville inte se mina och mors sommarblommor gråta.
Ja detta var ett kort litet minne blott från det jag var barn, nu ska jag gå och titta på fröna, de kan ju börja växa och öka med stjälk och blomma på topp, kanske kan jag då få göra som mor min gjorde en gång. Samla in ett omfång av vacker färglada eterneller, torka och sätta mellan sommarstugans fönster i storbäcken.
Senaste kommentarerna