Lapplandsupprorets början i Arvidsjaur

Ja, jag var där! Jag fick se höra och uppleva, känslor av förväntan hopp glädje och en stilla eftertänksamhet, men mest av allt som jag uppfattade från gruppen, var en otrolig styrka i varje personlighet. Jag kan säga! De var vakna för ett starkt engagemang och kämpar anda för att Lapplands skall fortsätta att existera.

Om ni så trodde att detta gäng är en samling naiva och blåögda karaktärer, då tar ni bestämt fel, beslutsamheten i konferenssalen var den som helt tog över. Det kommer säkert fler med starka viljor, och med en kämparglöd i sina knutna stålnävar framöver.

Landstinget! Ni har makt och mycket att sätta emot, men inte lika mycket som dess nybildade ”LAPPLANDSUPPROR” Så riv ert beslut är ni snäll, det är väl ändå inte meningen att ni ska komma i kläm.

Ja! Sedan så åkte jag hem på kvällskvisten, och jag kan säga jag hade fått någonting med mig hem.

Överlevnadsinstinkten, den inre driften för att kunna få bo och fungera i Lapplans skogar och fjäll.