Detta är bara jag! :)

Ibland så är det bara så att jag sitter i ett nötskal och allt kan hända!

Förstås så skulle jag vräka mig ut i värsta kylan i förrgår. Jag bestämde mig för att köra ned till RA:s möbelaffär, för att se om de hade ljuslyktor. Jag parkerade framför deras affärs farstukvist, jo men vad hände? Bilen ville inte att jag skulle gå ut i kylan. Jaaaaag blev inlåst, den förbaskade bilen låste in mig. Och hur jag än försökte med centrallåset så gav den sig f-n på att inte släppa ut mig. Men hallååååååååå………

Vilket sjåååå… Jag tryckte på bilnyckeln, drog och slet i handtaget tills jag tröttnade, men det lät så här ungefär…. biiiiiiiiisssss, och inte kom det ut några kunder från möbelaffären heller, de hade väl fullt upp att bestämma sig för vilka möbler eller presenter de skulle ha, och det brukar ju ta tid! Tänkte om de hade kunnat hjälpa mig i min nöd. Men ack vad jag bedrog mig.

Mobiiiiiiilen, jag hade ju mobilen! Ja men var hade jag den då? I min kalla 30 graders ryggsäck förstås, för bilen hade ju inte precis hunnit bli varm när jag kom till Stensele. Drog upp den näst intill ihopfrusna mobilen, tog åratal tyckte jag innan den hade tjorvat sig fram i den kalla yttre atmosfären och hittat telefonnumret till RA:s möbler, och innan någon svarade.

RA:s möbler, hörde jag från den andra sidan av luren! Ja…. Hm… Hej det är Annevi! Tror du att ni skulle kunna komma ut och öppna min bildörr, du förstår jag står utanför er affär och tar mig inte ut, dörrarna har på nått vis frusit till….. och så pladdrade jag på. Jag vet inte heller riktigt hur jag förklarade det hela nog så vettigt, men han fattade galoppen och vet ni vad! Han kom ut i lugn takt, försökte öppna förardörren. Den var mycket riktigt låst, däremot så var bakdörren öppen så han lånade bilnyckeln och öppnade förarsidan. Typ! Bara så där….Ja men hallå….. Så jäkla pinsamt. Men, men, som sagt detta är jag i ett nötskal och inget att göra åt.

Men ett säger jag då bara! Tryggare kan ingen vara, om man får för sig att åka till RA:s möbler och ska handla i den bistra kylan, för man får hjälp av dess trevliga personal.

Tack för hjälpen!

Ett är också säkert! Min bil har eget liv, skulle inte förvåna mig alls om den hade backat ut från parkeringen, emedan jag höll på att betala i kassan, och kört iväg förarlös och bara på pin kiv. Ja…. men hallååååååå……

 

image

 

 

@annevi

 

 

 

4 kommentarer

  1. Agneta

    Hej Annevi! Tack för ett gott skratt. Du kan alltid ringa riddaren Matte om det händer igen så kommer han springande.

    • Annevi Linder och Emelinda Jakobina Jakobsdotter (inläggsförfattare)

      Tack Agneta
      Nästa gång får det bli
      Låser du inte upp bilskrälle
      Så ringer jag Matte!
      Då kanske den låser upp självmant:)

  2. YvonneS

    Tack Annevi för din roliga livsberättsele om än den kan kännas något pinsam för dig så fick jag mig ett gott skratt;)
    Hoppas på att du bjuder på många härliga skratt hädanefter;)
    Kram / Yvonne S

    • Annevi Linder och Emelinda Jakobina Jakobsdotter (inläggsförfattare)

      ska försöka, och jag vet det är inte precis svårt att hamna i sådana situationer, åtminstone vad det gäller mig 🙂 🙂 jag börjar som smått att bli van:)

Lämna ett svar till Agneta Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.