Olika perspektiv

Det där med vad som är viktigt kan variera väldigt från person till person . Inte minst beroende på vilken ålder man är i .

Har i dag besökt dom minsta barnbarnen , 7 och 9 år gamla .

9-åringen hade just gjort färdigt ett större legobygge . En stor lastbil med en massa vidhängande lyftkranar och diverse drag . Detta demonstrerades för mig med total inlevelse av byggaren ifråga . Jag visade min okunnighet i frågor som : ” hur kan du få den att röra på sig ” , varefter jag fick en ingående lektion i teknikens under .

När jag senare blev hemskjutsad satt 7-åringen bredvid i baksätet .

Han berättade då glädjestrålande att han är den första i klassen som har tappat två , (2 ) tänder nertill …..

Vilken lycka .  ( Men , samtidigt är han den ende som inte har tappat en enda upptill ) ! Hur det nu går ihop … Han påstod dessutom att han hade tappat 2 stora kindtänder , eller om det nu var tandläkaren som dragit ut dom , sa han . Han hade i alla fall inte märkt när dom försvann ?! ” Kanske svalde jag dom på natten ” ?

För min egen del var jag mest glad åt att jag lurat Västtrafik på en bussbiljett . Fast det var helt oavsiktligt . När jag skulle ladda kortet innan färden var det en så långsam kund före mig att jag insåg att bussen hinner gå innan jag kommer fram och eftersom man också kan ladda på bussen klev jag på i den förvissningen . Då sa chauffören att han inte hade fått igång den där laddaren , varför jag fick åka ändå . ( Jag misstänker att han inte kunde hur man gör ) . Men , huvudsaken att jag kom fram !

Frågan är om jag inte ska lära barnbarnen vissa bussknep , chansa på att busschauffören inte klarar ladd-apparaten !!