Ett parlament i norr

Av , , Bli först att kommentera 11

 

Efter valet har jag funderat kring hur väl valresultatet på riksnivå slår ut på de nordligare delarna av landet. Därför genomförde jag ett tankeexperiment.

Om vi tar de fyra nordligaste länen Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrlands län och slår ihop dessa till ett ”land” har vi 685 447 st röstberättigade, vilket är 12,7 % av Sveriges röstberättigade. I landet Sverige finns 349 mandat i riksdagen. Hur många mandat ska ett parlament i norr ha? Umeå som är till befolkningen största stad i norr har 65 fullmäktigeplatser, landstingsfullmäktige har 71 st. För att överträffa det men ändå hålla sig nedom Sveriges antal men jämka upp att länen motsvarar närmare hälften av landets yta leker vi med tanken att ett parlament i norr kan ha 101 mandat.

Om vi räknar ihop de fyra länens valresultat i riksvalet blev

S största parti med 38,9 %,

sedan SD med 14,2 %,

M med 13,5 %

V med 10,3 %,

C med 9,9 % och

KD 5,1 %

L och Mp kommer inte över 4 % spärren med sina 3,4 respektive 3,2 %. Övriga partier fick sammanlagt 1,5 %.

 

En mandatfördelning utan L och Mp skulle ge

S 41 mandat,

SD 16 mandat,

M 15 mandat,

V 12 mandat,

C 11 mandat och

KD 6 mandat.

 

S och V skulle ensamma skapa majoritet med sina 53 mandat medan S också skulle kunna skapa majoritet med alla andra partier enskilt utom med KD.

Alliansens handlingsutrymme är däremot mer beskuret än vad det kan tyckas vara på riksnivå (åtminstone om vi får tro allianspartierna), utifall de inte vill ta hjälp av V eller SD.

Bli först att kommentera

Mandatperioden – en återblick

Av , , Bli först att kommentera 5

Mandatperioden är snart till ända och inför valets sista timmar kan en återblick vara på sin plats. En återblick från mitt perspektiv som förtroendevald för Politiskt Alternativ (PA) i Vilhelmina kommun. Kanske har de senaste dagarnas mediala skrivande om vad som kommit att kallas ”snällhetskontrakt” fått tråkiga minnen från mandatperiodens början att göra sig gällande igen. Minnen som gör det tydligt att det så lovsjungna förbättrade samtalsklimatet i kommunpolitiken snabbt kan komma vändas till det sämre igen, beroende på om och i så fall vem eller vad som ska offras för den politiska makten.

Förra gången var det PA och PAs förtroende inför väljarna som offrades, inte av PA utan av utomstående, trots ingången uppförandekod. Trots reducerad styrka förde PA det första ett och ett halvt åren en uttalad och tydlig politik, så tydlig att vissa ledamöter (trots ingången uppförandekod) på sociala medier gjorde sitt bästa att smutskasta partiet och mig som person.

Vi började med att lägga en helt egen budget för 2015 vilket även Alliansen gjorde. Men budgetförslaget från S och V och BB gick igenom med 14 mot en splittrad opposition av totalt 13 ledamöter. Under samma fullmäktige beslutades också att vindkraftplanen skulle revideras, något som ännu inte skett trots att vi under detta år (2018) har översiktsplanen under utredning och ett ganska besvärligt vindkraftärende.

Under 2015 började det visa sig vad som var meningen med beredningen ”Skolan i framtiden” nämligen en successiv nedläggning av Latikbergs skola, i PA förstod vi att det måste till en ordentligare investering bl.a. gällande ventilationen och vi yrkade på högre belopp än de 500 tkr som anslogs och att verksamheten skulle kvarstå som en F-6 skola, inte F-3 som utredningen föreslog. Vi vet hur det gick – 240 tkr fattades i investeringen och hela skolan lades ned genom röster från S, V, M och en från KD. Bra att minnas då vissa partier (eller ledamöter) säger sig värna byaskolor! Cyniskt också att ärendet aldrig hette ”Nedläggning av Latikbergs skola” utan det var något som halkade ur en ledamots mun under sammanträde kring ärendet ”Investeringskostnad för samordning F-3 i Latikberg”.

PA fick samtidigt igenom en motion om medlemskap i föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner vilket kändes som en liten seger i det otroligt ansträngda klimatet i sammanträdesrummen, endast S, M och en från KD var mot förslaget. Även detta år gav vi som ensamt oppositionsparti (eftersom Alliansen gick med på majoritetens budget utan att villkora stödet) yttrande om budgeten och egna förslag på prioriteringar och finansiering, bland annat uttag ur pensionsfonderna vilket kom att omskrivas som ”stöld” och PAs medlemmar som kunder hos kronofogden (trots ingången uppförandekod) när PA föreslog det. Men snart kom förslagen att använda dem för att lösa ut pensionsårgångar och då blev det annat ljud i skällan. Egentligen blev resultatet samma sak – mindre kostnader för kommunen och mer pengar att lägga på annat. Även om jag inte skulle förorda vårt förslag i nuläget så öppnade PA åtminstone tankarna kring att det var en möjlighet – för dåvarande KSO hade tidigt proklamerat att fonderna inte skulle röras under innevarande mandatperiod!

I detta vårt budgetförslag för 2016 kämpade vi för att behålla Musikskolan, med olika medel som nya samverkansformer mm. Och alla andra partier (utom SD som röstade för PAs budget) röstade för att avveckla den. Också bra att ha i minnet nu när flera partier ger löften om att se över musikskolan igen. Men det blir intressant att se vad som består efter den 9 september.

Trygghetsboendet var en sådan fråga där vi i princip var ense alla partier men PA ville hellre se en annan placering av boendet istället för att dyrt bygga om ett hus som inte erbjöd några grönområden alls. Nu är besluten tagna och vi får hoppas att det blir bra i slutändan.

I början av 2016 uppstod ett läge där PA fick tillbaka sitt förlorade mandat och majoriteten blev en minoritet i fullmäktige. Vi blev varse att Alliansen inte var beredda att ta över, eller ville ge PA en plats i Kommunstyrelsens arbetsutskott. Vid budgetfullmäktige i juni 2016 kunde vi stödja den klokaste budgeten vilket var S och V:s med några egna villkor om feriearbete bl.a. vilket vi även gjorde året efter med ytterligare villkor om utökade resurser till skola och omsorg samt periodvis återupptagen kollektivtrafik och turistinformation i fjälldalarna. Även i år kunde PA (som enda parti) ge ett fullödigt yttrande på budgetremissen där vi föreslår en förstärkning av biblioteket, fritidsgården och museet, återupptagen sen fredagstur till fjälldalarna samt medel för eftersatt upprustning av gatunät och lekplatser. Eftersom budgeten inte tas förrän i slutet av året då det är valår, ville vi redan i juni dela med oss av våra idéer utifall att vi inte får fortsatt förtroende efter 9 september.

Vi tar inget för givet och får tacka för den här mandatperioden i vilhelminapolitiken!

Bli först att kommentera

Varför en kamp om frågan om vattenkraftåterbäring?

Av , , Bli först att kommentera 10

Maria Kristoffersson menar i en blogg att Politiskt ALternativ (PA) m.fl. partier ”vill låta medborgarna tro att” vi driver frågan om vattenkraftåterbäring och konkluderar att det inte är sant – det är ju bara Centern som gör det. Inte heller F! får säga sig driva frågan, formulerad som en lokal återbäring om vi läser deras partiprogram, eftersom de ju inte sitter i riksdagen. Jag tänker mer så här: vad bra att flera partier faktiskt vill något åt detta håll, även V vill något ditåt.

Men tillbaka till det ”osanna” i att PA driver frågan: Nej – PA låter ingen ”tro” något – vi visade vid debatten den 22/8 att vi har skrivit en motion som blev antagen av KFM (S, M och en från KD var mot) om att återuppta medlemskapet i en förening som driver frågan om vattenkraftåterbäring främst genom fastighetsskatten på vattenkraftverk/anläggningar. Men nu har ju bl.a. Centern (med S, Mp, KD och M) varit med och godkänt att fastighetsskatten på vattenkraftverk ska finansiera omprövningarna av alla gamla domar som finns kring vattenverksamheter istället för att bolagen skulle stå för hela kalaset, dvs C har varit med och bidragit till att föra hela ansvaret Polluter Pays Principle på elkonsumenterna – hushåll och företag – som nu ska stå för omprövningskalaset via en höjning av energiskatten (när ska vi prata om den gåvan till medborgarna, medborgare som dessutom knappast kommer att få se miljöanpassningar i de kraftigt modifierade vattnen som de bor invid?). När det gäller regional återbäring på naturresurser så riskerar det bli som det brukar i Sveriges län – att allt hamnar i residensstaden, därför förespråkar jag den norska återbäringsmodellen. Jag har skrivit flera bloggar om den och jag vågar påstå (vilket jag också påtalade under debatten den 22/8) att motståndarna till denna modell (främst S och M) inte alls har förstått modellen och att den faktiskt går in i skatteutjämningssystemet så att den också ger litet till de kommuner som ingen vattenkraft har – men givetvis mer till dem som har. Jag vågar också påstå att om PA får fortsatt förtroende i Vilhelmina kommer vi att arbeta för denna fråga inom R10-gruppen (10 kommuner i inlandet som samverkar) och inom andra samverkansorgan och – vare sig PA får förtroende eller inte – ser jag fram emot att partierna lever upp till sina löften!

Bli först att kommentera

Ett parti blev till…

Av , , Bli först att kommentera 5

Det var i efterdyningarna av den så kallade Vojmå-förstudien, där Vattenfall ville överleda Vojmsjöns vatten till Stalons kraftverk som en grupp personer bildade det lokala partiet Politiskt Alternativ (PA) i november 2009. Gruppen bestod av både nya och gamla inom politiken och de hade en idé om hur kommunens politik kunde bli mer hörsam gentemot medborgarnas synpunkter och mindre mot rikspolitisk lojalitet som präglat landsbygds- och glesbygdspolitiken sedan flera decennier. Året därpå fick partiet väljarnas förtroende med 3 mandat (7,05%) i Vilhelmina Kommunfullmäktige. Väljarna gav partiet utökat förtroende i valet 2014 (10,96%) men efter en omorganisering av politiken från 35 till 27 mandat i fullmäktige blev mandatinnehavet för PA oförändrat med 3 mandat.

Under de två mandatperioderna som PA har verkat i politiken har partiet arbetat för en rättvisare fördelning av resurser mellan tätort och landsbygd, mellan kustområde och inland, mellan huvudstad och norrlandsregion, – som exempel kämpade PA emot nedläggningen av Latikbergs skola eftersom vi ser byarna och dess bibehållna service som en tillgång för den landsbygdskommun som Vilhelmina utgör. Vi vill ha utveckling inte avveckling och kreativa lösningar och satsningar på kompetensutvecklande verksamheter och offentlig service som ger samhällsekonomiskt positiva effekter.

PA fick igenom en motion där Vilhelmina återupptar medlemskapet i Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner som kämpar för att få till en lokal återbäring av naturresursuttag från skogslänen i norr.

PA har fått kommunen på andra tankar vad gäller pensionsfonderna som kommunen innehar, från att de inte skulle röras till en lösning som medförde mindre utgifter för kommunen. Nu behöver vi bara en strategi för hur dessa medel ska användas i framtiden, en motion som PA skrivit och som ännu inte har utretts klart.

PA har i sina budgetöverenskommelser säkrat feriearbeten till ungdomar, periodvis återupptagen kollektivtrafik till fjälldalarna, mer pengar till skola och omsorg samt satsning på turistinformationen i fjälldalarna. Tråkigt nog blev satsningen inte det vi tänkt oss, förre utvecklingschefen valde att satsa på hyrbilar och utrustning till befintlig personal från tätorten för några turer upp till fjälldalarna – istället för en lokal lösning som förr om åren med personal stationerad i Saxnäs och Dikanäs.

En utökad besöksnäring och utveckling av besöksmål ser vi sker bäst i samklang med alla berörda parter – Vilhelmina är ju tex. en samisk förvaltningskommun.

Den negativa utvecklingen med utflyttning, kompetensbortfall och sämre psykisk hälsa samt miljön är de frågor som borde intressera oss mest, hur ska vi som till ytan stor kommun med behov av sysselsättning kunna möta den utmaningen som kräver färre fossildrivna transporter och mångsidig kompetens? PA ser möjligheterna genom en större andel självförsörjning med lokalproducerade varor och tjänster – alltså en satsning på och prioritering av lokala företagare och möjligheterna till arbetstidsförkortning för kompetensutveckling.

En värdig vård och omsorg för alla tror vi för Vilhelminas del sker bäst i kommunal regi med tanke på kommunens yta och befolkningstäthet. Vi arbetar för en trygg, nära barnomsorg och skola och en bra fritid, alla unga ska ha lika möjlighet att ta del av kultur och fritidsutbudet bl.a. genom en utökad kollektivtrafik till och från byarna. En elektrifiering av inlandsbanan och en starkare lokal/kollektivtrafik är ett måste.

Vilhelmina är tvåa på listan över största kommunala skogsägare i Sverige och PA ser gärna en satsning på hållbart användande av skogen, genom att förvaltningen tas tillbaka i kommunal regi och att skogen till större del används som en plats för integration, traditionell kunskapsöverföring, utbildning och rekreation i självförsörjningens tecken.

Vill du att PA ska fortsätta att arbeta i kommunpolitiken?

Valet är ditt fram till den 9 september!

Bli först att kommentera

What’s up Vattenlagen – 100 år senare

Av , , Bli först att kommentera 8

Nästa steg i energiöverenskommelsen har nu presenterats som att ”vattenkraften ska värnas och anpassas till moderna miljökrav”. Det låter ju lovvärt men om vi skärskådar hur detta är tänkt att gå till reser sig många frågetecken. Jag har skrivit dels en debattartikel och remissvar till olika delar av dessa betänkanden och nu den sista promemorian utifrån mitt forskningsämne som handlar om hur den svenska vattenkraftutbyggnaden fungerat som en industriell kolonialism av samiska marker och samiskt samhällsliv redan innan den första vattenlagen som stiftades för ganska precis 100 år sedan, den 28 juni 1918.

Ett huvudproblem då var att samerna inte själva fick komma till tals utan oftast osynliggjorde myndigheter och beslutsfattare att det var fråga om renbetesområden som i fallet med det första storskaliga kraftverket Porjus. Ibland nämns inte heller att den nybyggare som ensam drev process mot staten om fallrättigheterna var same, utan han kallades ofta för Olsson (Erik Abraham Olofsson Rim), ”Porjusgubben” eller ”Porjuskungen”

Likadant var det nästan 100 år senare i betänkanden om vattenverksamhet (2013 och 2014) och i det faktum att bland tillkallade experter och sakkunniga fanns inga representanter från samiskt samhälle, renskötseln eller Sametinget. Inte ens som inbjudna remissinstanser vilket är ett bedrövligt facit över svensk politiks okunskap (eller strategiska osynliggörande) över vilka konsekvenser exklusivt svensk beslutsfattande haft och fortfarande har för samer och även för andra boende i Sápmi.

Energiministern redovisar vid presentationen den 9 mars 2018 att det finns en mängd ”intressen” kopplade till vattenkraften men glömmer att det finns rättigheter som inte har att göra med industriers verksamhetsutövande och att gravt ojämna maktförhållanden råder mellan dessa ”intessen”, å ena sidan statliga eller privata storföretag å andra sidan enskilda människor. Det är också tydligt, vilket vi är många som pekat på, att med en övergång till framförallt vindkraft kommer vattenkraftens flexibilitet bli än mer viktig att kunna utnyttja. Något som kan innebära destruktivare regleringar av vattendragen. Detta är partierna (S, Mp, M, C och KD) som står bakom överenskommelsen beredda att gå med på eftersom samhällsnyttan i fortsatt upprätthållande av vattenkraften anses viktigare. Förslaget kommer troligen att innebära att de kraftigt modifierade vattendragen (Lule, Skellefte, Ume, Ångerman- och Indalsälven) kommer att få vänta på miljöanpassningar eller ens få några, eftersom det inte får riskera energiproduktionen för Sverige men också för Europa då Sveriges vattenkraft bidrar med hälften av all vattenkraftproduktion i Europa. Sverige vill fortsätta vara bäst i klassen. Frågan är vad EU-kommissionen vill. Med sitt vattendirektiv. Om så kallad hållbar och miljövänlig elproduktion ska ske med den svenska modellen på bekostnad av vattenmiljö och icke uppmärksammade urfolksrättigheter. Sverige erhöll den 25 januari 2018 ett motiverat yttrande från Kommissionen med krav på svar inom 2 månader. Det hastar.

Det positiva med förslaget är att ett omprövningsförfarande av gamla vattendomar kommer att sätta igång. Men det är ännu oklart hur det blir, vissa utvalda myndigheter kommer att upprätta en nationell plan som just ska undanta vissa vattendrag från krav.

Föga föredömligt uttalas: ”För att värna vattenkraften och annan infrastruktur utgår lagförslaget från att Sverige fullt ut ska använda de möjligheter till undantag och lägre ställda krav som EU-rätten medger. Det nya regelverket bedöms leda till bättre miljö och mer livskraftiga ekosystem längs många vattendrag.” Självklart är allt bättre än vad som gäller idag, men var det detta lågt satta mål som eftersträvades? Att fullt ut använda undantagen och lägre ställda miljökrav är inte vad jag förväntade mig av en regering där miljöpartiet ingår. Men det måste vara en annan miljö de har i åtanke. Någon egentlig livscykelanalys med alla ingående faktorer beräknande har inte heller gjorts, då skulle det mer tydligt framgå hur destruktivt vattenkraftverken (som nyttjar en förnybar källa som vatten – men är inte vatten i slutändan också en ändlig resurs?) inverkar på livsmiljöer för flora, fauna och människa.

Omprövningarna ska leda till miljöanpassningar i vattendragen (men troligen inte en skärskåda de ständigt pågående konsekvenser för dem som inte fått sina rättigheter tillgodosedda vid det första tillståndsförfarandet). Finansieringen av detta jättejobb att gå igenom mer än 7400 verksamheters domar ska följa Polluter Pays Principle. Skattebetalarna ska inte behöva stå för kostnaderna uttalar Baylan, för omprövningarna ska en Vattenkraftens miljöfond upprättas som över tid (eoner?) kommer att finansiera prövningarna. Skattebetalarna, nej – men hur blir det med elkonsumenterna? Med Nuon-affärens konsekvenser med ökad elnätskostnad för Vattenfallskunder kan det nog tänkas att konsumenterna i slutändan får stå för kalaset på något subtilt, outtalat sätt. 2017 föreslogs att fastighetsskattesatsen för vattenkraftverk stegvis skulle sänkas till 0,5 procent av taxeringsvärdet under en fyraårsperiod med start samma år. Hör och häpna inte: finansieringen av dessa åtgärder ska ske genom en höjning av energiskatten på elektrisk kraft för hushåll och tjänsteföretag. För att underlätta för bolagen att driva sin verksamhet (och för att kommuner i slutändan inte skulle få något tillbaka enligt en återbäringsmodell byggd på fastighetskatt), skulle vi elkonsumenter få äran att betala mer.

 

prövningsavgift

Källa: Lagrådsremiss Vattenmiljö och vattenkraft s. 183.

”Men ska vi inte göra det då, det är ju för oss dessa bolag verkar?” har länge varit en devis. För en historiker som har läst dokument och samtalat med äldre som snarare vittnar om en strategi som vattenkraftbolagen drev under efterkrigstiden finns skäl för tvivel. Författaren Albert Viksten påtalade i en artikel i tidskriften Vi 1956 att Vattenfallsstyrelsen var ute efter elförbrukare då, som Viksten såg det, propaganda spreds om elkaminer för uppvärmning av hus mitt i skogslanden medan veden efter överdämd skog ruttnade utanför husknuten.

Det är snarare så att vi mer eller mindre har tvingats in i en struktur som vi nu måste lyfta oss själva ur. Det allmännas bästa var ett argument som användes flitigt redan under 1910-talet fast då var nationalekonomins intresse (läs framväxande industri) överordnad. Dem, vars vedermödor skulle komma att bekosta det spirande välfärdssamhället, förpassades samtidigt till dess periferier när det kommer till rättsstat och energitillgång, de tillfrågades inte huruvida de ville offra sina urminnes kulturområden som så ofta betraktades såsom vildmark i maktens korridorer därborta, någonstans i Sverige.

Hundra år senare är det som om ingenting har hänt. Förutom att det blivit dyrare, det blir dyrare att försvara sina rättigheter vid omprövning av vattenverksamhet för elproduktion. Trots att många remissinstanser påtalat att detta inte är rättssäkert (jag har framhållit att vattenlagen från 1918 ändå innehöll något gott i förhållande till miljöbalken) och att en skillnad kan göras mellan dem som påverkas direkt och dem som påverkas indirekt, verkar regeringen endast tillmötesgått att ändra de prövningar som gäller verksamheter som inte alls har tillstånd. Det var ju storstilat.

Ståndpunkten har inte ändrats från promemorian till lagrådsremissen när det gäller konsekvenser för enskilda sakägare, att jag får upprepa från mitt remissyttrande i höstas:

// Det anförs att enskilda kommer av oro för ombudskostnader inte att framlägga sina synpunkter på ansökan och att myndigheter som har att ”tillvarata de allmänna intressena” kommer att kunna fånga upp frågor av vikt även för de enskilda. Ifall förslaget ska gå igenom utan att skapa rättsförlust för ett stort antal människor bör myndigheterna i fråga tillkännage sin arbetsprocess och involvera sakägare så att de kan framföra sina synpunkter och krav på ett rimligt vis. Redan idag har många rättmätiga krav i processer om miljöfarlig verksamhet fått avstås för att risken att förlora och få betala rättegångskostnaderna syns överhängande. De ”allmänna intressena” som myndigheter är satta att försvara kan ibland också verka rakt emot minoriteters och urfolks rättigheter vilket vattenkraftutbyggnadshistorien visar exempel på. Rättigheter som historiskt och också i nutiden har behandlats tvetydigt utifrån myndigheters och statens sida (ex. statens företrädares talan i Girjas-målet) gör att urfolksgrupper saknar förtroende för myndigheternas förmåga och ibland också vilja att företräda deras rättigheter. //

 

 

 

Bli först att kommentera

Staare 2018

Av , , Bli först att kommentera 4

Vid Rådhuset vajade två samiska flaggor när jag anlände till Staare/Östersund i kväll, på den samiska nationaldagen. Efter ett sammanträde med Vilhelmina kommunsstyrelse åkte jag ned med buss de nära fyra timmar det tar för att delta i en del av evenemangen kring 100 års-jubileet av det första samiska landsmötet på svensk sida Saepmie.

staare

Bli först att kommentera

Politisk revy 2017

Av , , Bli först att kommentera 10

Det är dags att summera det politiska året 2017 från det lokala partiet Politiskt Alternativs perspektiv i Vualtjeren tjïelte/Vilhelmina kommun.

Politiskt Alternativ (PA) har lämnat in motioner under det gångna året:

  • Näringsfrämjande medel till landsbygden – som berör de medel som ingår i bygdeavgiftsmedlen för vattenkraftutbyggnaden men som innebär att kommunen tar medfinansieringen istället för en förening.
  • Hushållssopor – kommunens hantering av lagändringen i Miljöbalken 2016.
  • Invägningsstation för hushållssopor
  • Fria bussar i fjälldalarna

 

Under 2017 har PA lämnat remissvar på:

  • Grön Översiktsplan – ett arbete som fortgår under våren 2018 där Vilhelmina kommun är del av ett pilotprojekt för att arbeta fram hållbar samhällsplanering i fjällregionen.
  • Vindkraftetablering Västra Sjulsberget – Gråtanliden – PA avstyrkte etableringen.
  • Budget 2018-2020 – PA stöttade S och V:s budget med villkoren om utökade budgetramar till UN, SN och återinförd fjällbusstur på fredagar, bibehållna feriearbeten samt turistinfo i fjälldalarna under 2018.
  • Avfallsplan och avfallsföreskrifter – PA vill bl.a. se att lagändringen i Miljöbalken från 2016 verkligen uppmärksammas i den kommunala hanteringen.

 

Viktiga ställningstaganden under 2017 har bland annat varit:

  • Att på flera sätt understryka att Vilhelmina är en samisk förvaltningskommun och att det ska synas i politiken även gällande frågor som rör markanvändning.
  • Vilhelmina kommuns roll i Regionkommunbildningen (även om ett viktigt tillägg i en att-sats föll bort i KS-protokollet från 2017-03-28) och regionfrågor.
  • Budget- och tilläggsanslagsbeslut.
  • Ändrade fördelningsprinciper gällande 1329-medel/näringsfrämjande medel till landsbygden.
  • Nej till vindkraftetablering Västra Sjulsberget- Gråtanliden.

 

logo

 

Bli först att kommentera

Gränser och paralleller, i tid och rum

Av , , Bli först att kommentera 7

Den enda gång jag kan minnas att ha sett skylten ODLINGSGRÄNS med texten österut är mellan Bårjås och Jåhkåmåhkke. Det är som vid lappmarksgränsen österom Liksjoe/Likssjuo – varför står det inte Västerbotten på ”baksidan” av Lapplandsskylten?

I förrgår var det 140 år sedan Elsa Laula Renberg föddes och idag (någon timme till) är det 150 år sedan beslutet om att inrätta en odlingsgräns i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker. Denna demarkationslinje för svensk nybyggeskolonisation som var ett viktigt inslag i Elsas skrift ”Inför lif eller död. Sanningsord i de lappska förhållandena”. Hon menade att marken västerom denna gräns skulle vara till för samerna, att använda för vilken näring de än ville.

Efter firandet av den nya samiska flaggdagen och Elsas födelsedag på Kvinnohistoriskt museum, Ubmejisne igår med en konferensdag (i samarrangemang mellan Sveriges kvinno- och genushistoriker – SKOGH, Vaartoe – Centrum för samisk forskning, Såhkie – Umeå sameförening, Umeå center för Genusstudier – UCGS samt Kvinnohistoriskt museum) känns det extra viktigt att också framhålla de paralleller som finns i tid och rum. Nästan på dagen 10 år efter beslutet om odlingsgräns föds Elsa år 1877. Några kvarter bort från åminnelseakten av hennes födelsedag på Väven försiggår hovrättsförhandlingarna i målet Girjas sameby mot Staten år 2017.

 

Bli först att kommentera

Grön översiktsplan

Av , , Bli först att kommentera 8

För den intresserade, nedan återfinns Politiskt Alternativs remissyttrande i ärendet Grön översiktsplan (observera 4,5 A4-sidor!).

 

Remissyttrande från Politiskt Alternativ (PA) angående Grön översiktsplan

2017-11-03

 

Inledning

Politiskt Alternativ (PA) vill inledningsvis framhålla att föreliggande arbete är viktigt och att vi i stort sett ställer oss positiva till det resultat som framträder i arbetsdokumentet. Samtidigt vill PA understryka vikten av det miljö- och landsbygdsarbete samt markanvändningsplanering som en uppdatering eller genomgång av Översiktsplanen (ÖP) en gång per mandatperiod kan innebära. Inte minst är detta viktigt då det aktualiseras i det fortlöpande politiska arbetet, vilket har erfarits när kommunens Vindkraftplan på ganska kort tid blev utdaterad, från 2010 till 2014 då det fattades beslut om att revidera planen. Det arbetet har ännu inte startat men PA ser fram emot att det kommer att ske i samband med denna ÖP vilket tyvärr inte framgår av sidan 7, där det står att Vindkraftplanen från 2010 ska gälla. Har inte arbetsgruppen varit införstådd med fullmäktiges beslut 2014-12-15 och arbetat utifrån det?

 

Metodbeskrivning

Det hade varit upplysande om arbetet med fokusgrupperna hade hamnat i löptexten och inte i en fotnot (s 3, eller sammanslaget s 12) för att tydliggöra den deltagande metoden, här kunde det även framgått vilka utvecklingsteman som diskuterades, datum för möten och ungefär hur många som deltog på de olika orterna. Termen ”sameintresset” framstår som ganska suddigt och oprofessionellt, här kunde tydliggöras hur inbjudan utformats, till samebyar, föreningar och/eller referensgrupp? Samma sak gäller besöksnäringen, vem/vilka inkluderas där?

Utifrån de tidigare nodbyar som har identifierats i Vilhelmina kommun, finns inte Storseleby med bland de orter som valts ut för möte. Följdriktigt har också Storsele och Latikberg (där för få anmält sig) försvunnit som kärnområden för bebyggelseutveckling. Här framstår som viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv att ändå hålla kvar vid de orter som har potential för att vara ett sådant område då de oftast har en struktur som går att använda sig av istället för att exploatera helt nya områden.

 

1.3.2 Klimat- och energistrategi för Västerbottens län

I klimat och energistrategin bör även förgiftningen, kontaminationen, vägas in för att inte ensidigt fokusera på ”klimatgaser”, det finns en rad giftiga ämnen som frigörs genom biomassa som inte lyfts fram då de inte direkt är klimatpåverkande men däremot biosfärpåverkande.

Ekosystemtjänster och grön infrastruktur

Ekosystemtjänster är ett antropocentriskt begrepp där reciprociteten/ömsesidigheten med biosfären inte kommer till sin rätt, eller åtminstone möjligheten eller önskan om en sådan ömsesidighet vilket kunde behöva påpekas. Ekosystemtjänster definieras utifrån vad de kan ge människan, inte vad människan kan och bör ge tillbaka till ekosystemet för att balansera ”uttaget” av dessa tjänster. Är hänsyn i vissa fall/områden och mångfaldsparker för pollinering nog? Var går gränsen för vad vi ska acceptera av vattendragens stympning? Att referera till nationella och internationella miljömål kanske räcker för att politiker ska bli nöjda men filosoferna ute i samhället vill nog även ha mer konkret ut av resonemangen. En reell ekonomisering av människans användande av biosfären syns inte helt möjlig med generaliseringar som exv i fallet med markanvändningen skogsbruk som enligt bilaga 1 ger ”träbiomassa som är en tjänst som leder till nytta, och som produceras som en effekt av fungerande ekologiska processer”. Träbiomassa kan också produceras på bekostnad av fungerande ekologiska processer, fast i en annan del av ekosystemet eller väldig olika beroende på omgivningen.

Detsamma gäller begreppet grön infrastruktur, det utgår från människors förställningar om att vara naturens härskare och människors önskningar om vad som är det rätta. Natur blir här något passivt medan det är människan som ser, kartlägger, binder samman och prioriterar. En önskad skrivning vore här att ”utifrån kunskaper om sammanband i naturen och inte minst människans sammanhang i naturen, se helheter, kartlägga, binda samman för att klokt kunna prioritera och planera”.

2.1.3. Samhälleliga begränsningar

Det borde framgå tydligare vad som menas med naturresurs, mineralfyndighet och/eller hjortronmyr och fiskesjö.

2.2 Övergripande vision

Visionen ”Grunden för en långsiktig hållbar utveckling i Vilhelmina kommun är att det finns en medvetenhet om vad naturen tål” kan på inga villkor bidra till långsiktighet. Här kommer återigen det antropocentriska perspektivet in, kanske bör ömsesidighet även finnas här, ordet ”tål” bör bytas mot något annat som visar en medvetenhet om att naturen sällan visar tecken på att den inte tål mer utan att den, istället enligt resiliensforskningen kan gott och väl vara vid en tröskel på väg att tippa över. Och då kan inte ”business as usual” fortgå. Kanhända bör vi utgå från ”tipping-point”- scenariot för att uppväga för människans tillkortakommanden gällande kommunikationen och ömsesidigheten med sin biosfär.

3 Utvecklingsstrategi

Denna textdel framstår litet grand som ett (budget-) och strategidokument och det går nog att hitta en del därifrån som kan användas. PA ser behovet av några kompletteringar, bland annat om reserv-elsaggregat till fjälldalarna samt en inventering av vilka platser som kan fungera som kriscentraler i olika delar av kommunen. Vi har förslag när det gäller:

3.1.1. Kultur och fritid

Ungdomar i fjällbyar/byar har begränsad tillgång till det utbud av aktiviteter som finns på tätorten. Aktiviteter om bad, bio, bowling, Saiwas anläggningar, fotbollsplaner, ishockeyhall, ridhus mm till exempel möjliggörs till stor del av kommunens medel och bygdemedel. Bygdemedlen har tillkommit som kompensation för en exploatering av områden som inte ligger på tätorten därför borde det finnas möjlighet att göra dessa anläggningar som ändå har placerats på tätorten mer tillgängliga för barn, ungdomar och boende utanför tätorten. En familj i fjällen har minst 20 mil tur och retur för att bada, gå på bio etc. eller om ett barn eller en ungdom har något specifikt intresse såsom fäktning, att kunna delta i idrotts- eller fritidsaktiviteter. PA:s förslag är att inrätta en Kultur och fritids-tur inom ringbilssystemet eller kollektivtrafiken så att byaskolelever har möjlighet till ett bredare fritidsliv på lika villkor som tätortsbarnen, ett fritidsliv som inte är beroende av vårdnadshavares hälsa, tid och givetvis även ekonomi för att skjutsa barn till och från tätorten. För att turen ska utformas på bästa sätt bör ungdoms-/skol-/föräldraråd konstitueras och konsulteras.

3.1.3. Barn och utbildning

Här är det viktigt att understryka att verksamheter kan återuppstå där de en gång har lagts ned, Latikberg är ett exempel där förskola finns kvar medan skolan är stängd. PA vill återupprepa och hänvisa till några rader från början av detta yttrande: Utifrån de tidigare nodbyar som har identifierats i Vilhelmina kommun, finns inte Storseleby med bland de orter som valts ut för möte. Följdriktigt har också Storsele och Latikberg (där för få anmält sig till mötet) försvunnit som kärnområden för bebyggelseutveckling. Här framstår som viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv att ändå hålla kvar vid de orter som har potential för att vara ett sådant område då de oftast har en struktur som går att använda sig av istället för att exploatera helt nya områden.

3.2 Bebyggelseutveckling m.m.

PA vill återupprepa och hänvisa till några rader från början av detta yttrande: Utifrån de tidigare nodbyar som har identifierats i Vilhelmina kommun, finns inte Storseleby med bland de orter som valts ut för möte. Följdriktigt har också Storsele och Latikberg (där för få anmält sig till mötet) försvunnit som kärnområden för bebyggelseutveckling. Här framstår som viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv att ändå hålla kvar vid de orter som har potential för att vara ett sådant område då de oftast har en struktur som går att använda sig av istället för att exploatera helt nya områden. Inte minst för logistikanläggningar men även för arbetspendlare är Storsele strategiskt beläget.

3.2.2 & 3.3 & 3.3.1

Säkra och gångvänliga förskole- och skolmiljöer bör vara kommunens vision, ett övergångsställe vid Sagagården i Dikanäs för att trygga skolbarnens passage till och från matsalen har varit efterfrågat under många år från elever och personal. Sammaledes säkra och gångvänliga miljöer bör finnas vid varje förskola/skola och i alla större byar.

Hållbara pendlar/samåkningsparkering inbegriper också motorvärmaruttag (som finns efter E4:an), detta borde eftersträvas i Vilhelmina och vid för Vilhelminabor angränsande hållplatsorter såsom, Nyliden invid E45:an eller Slussfors vid E12:an.

3.3.2 Kollektivtrafik

Den inställda ringbilen över kommungränsen till Storuman visar hur svårt det är för kommuner att samarbeta när det gäller kollektivtrafik. Ett omtag i frågan är önskvärt då det är många gymnasieelever som färdas denna väg och att den varit den enklaste vägen till Kittelfjäll från Umeå.

Vid hållplatsinventering kan skyltningen tydliggöras: idag är det ofta helt tomt i busskurerna, hållplatsens namn saknas samt vilka linjer som trafikerar hållplatsen. När det gäller tillgänglighet på bussar för personer med funktionsvariationer bör även medvetenheten om att allergi är en funktionsvariation som kan få allvarliga konsekvenser (luftburna allergier) tas med i beräkningen från kommunen då standard sätts gentemot upphandlade företag.

Under denna punkt vill PA även lyfta in det tidigare nämnda förslaget om en kultur- och fritids-tur inom ringbilssystemet eller kollektivtrafiken så att byaskolelever har möjlighet till ett bredare fritidsliv på lika villkor som tätortsbarnen, ett fritidsliv som inte är beroende av vårdnadshavares hälsa, tid och givetvis även ekonomi för att skjutsa barn till och från tätorten.

PA vill understryka vad vi misstänker även har sagt från fokusgrupper: vägen Stalon-Eriksberg är under all kritik. Men vi vill också framhålla att kommunen ser till att vägar som varit asfalterade också i framtiden får behålla sin beläggning, vilket inte verkar vara fallet med en kort sträcka av 1088:an från Dajkanvik mot Bäckstrand.

3.3.5 Terrängfordon och ledsystem

Markägare och andra boende ska kunna avlysa ett område från skoteråkning om det görs med hänsyn till faunan eller känsliga områden. Under tidigare år har Vilhelmina kommunstyrelse varit mycket restriktiva med att besluta om skoterförbud och det är på intet sätt i enlighet med en hållbar och grön infrastruktur. Nöjesåkning med skoter och terrängfordon bör regleras stramare.

3.3.6 Tele- och datakommunikation

En satellittelefon i vardera fjälldalgång borde vara en säkerhetsåtgärd värd att investera i eftersom ett längre elavbrott än så länge slår ut all telefoni och internetkommunikation.

3.4 Energi- och teknisk försörjning

Vattenkraft är på andra sätt inte ett miljövänligt ”alternativ” då hela vattenbiologin påverkas. Vattenkraften är inte heller helt fri från växthusgaser då dessa produceras bland annat ur frilagda sjöbottnar. Enligt ekosystemtjänstberäkningen av olika markanvändningar ger en generaliserad vattenkraftanläggning -19, där de positiva värdena (7) nästan uteslutande faller inom de reglerande ekosystemtjänsterna. Vattenkraften klassas som miljöfarlig verksamhet men utgör trots det idag själva basen (inte ett ”alternativ”) i det svenska energisystemet och bör nog även beskrivas på det viset.

3.4.1 Energiförsörjning

Vindkraftplanen är framtagen främst med utgångspunkt i vissa vindhastigheter, inte utifrån lämplighet och konkurrerande riksintressen. Dessutom har planen funnits utdaterad och fullmäktige har beslutat att revidera den. Detta bör göras inom ramen för eller innan en Grön ÖP fastställs.

3.5 Ett näringsliv med grönt fokus

Att arbeta för en utveckling av ett återföringssystem vid utvinning av naturresurser i kommunen kan motverka en grön infrastruktur och ge incitament för onödig exploatering. Snarare borde kommunen först verka för återföring av redan ianspråktagna naturresurser inom kommunen, tillfälle för det kan ges exempelvis vid de kommande omprövningarna för miljötillstånd för vattenverksamheter.

3.5.1 Besöksverksamhet

Destinationsarbetet ska inte enbart fokusera de stora/betalande medlemmar i SLIF utan också arbeta för/med alla verksamheter (hur små/stora, av privat karaktär de än är/har) som jobbar med besöksnäringen. Det finns/fanns en bra grund i kommunens turistinformations hemsida.

Hur ska samisk naturturism, hästnäring, gårdsförsäljning och boende på lantgård uppmuntras? Hur ska kommunen förhålla sig till motoriserade event som hill-climbing, motorvecka och dylikt?

3.5.4 Renskötsel

Att ständigt hänvisa till att renskötselns rättigheter omhändertas av andra organ vid olika ärenden som vindkraftetableringar kan genom vägledningen inte längre vara möjlig vilket PA ser mycket positivt på. Vilhelmina kommun är en samisk förvaltningskommun och renskötseln och den samiska kulturen är mycket viktig och alla aspekter kommer inte alltid till sin rätt då renskötseln diskuteras i termer av ”riksintresse rennäring” i ärenden som rör olika exploateringar varför Vilhelmina kommun borde gå i bräschen för att upprätta ”kommun/riksintressen för samisk kultur”, i samråd med den samiska referensgruppen.

3.6.1.1 Naturmiljö

Av texten framstår det som om endast Vojmsjön är påverkad av vattenreglering. Är inte hela Kultsjöå-delen av Ångermanälven reglerad från Ransarn och ned till Bullerforsen? Kommunens strävan att uppnå god ekologisk status i vattendragen kan komma att grusas ifall vattendragen bedöms som KMV – kraftig modifierade vatten (främst Stalon), som enligt promemorian om nya regler för vattenmiljö och vattenkraft kan komma att sättas på undantag i miljöprövningsprocessen. Det kan få konsekvenser för kommunens möjlighet att uppnå god ekologisk status i vattendragen.

4.2 Riksintressen

Vilhelmina kommun är en samisk förvaltningskommun och renskötseln och den samiska kulturen är mycket viktig och alla aspekter kommer inte alltid till sin rätt då renskötseln diskuteras i termer av ”riksintresse rennäring” i ärenden som rör olika exploateringar varför Vilhelmina kommun borde gå i bräschen för att upprätta ”kommun/riksintressen för samisk kultur”, i samråd med den samiska referensgruppen.

 

 

 

 

 

Bli först att kommentera

Det politiska minnet är kort….

Av , , 2 kommentarer 8

 

När det gäller vindkraftexploatering…. i Vilhelmina kommun. Apropå dagens beslut med 13 mot 13 och fullmäktiges ordförandes ”tyngre” 13:e röst.

I december 2014 beslutade Vilhelmina kommunfullmäktige att revidera vindkraftplanen för kommunen i anledning av ett vindkraftärende på Stöttingfjället.Hur ställer sig fullmäktiges ordförande kring att denna fråga har tappats bort? I synnerhet då det har skett en förändring i tekniken och (som i fallet med Gråtanliden-Västra Sjulsberget) verken som idag är betydligt högre och så många fler än det tänkta på platsen samt även på en plats som inte är angiven i planen från 2010.

Här publiceras Politiskt Alternativs remissyttrande:

 

Remissvar från Politiskt Alternativ (PA) angående Vindkraftsetablering GHG Vind AB

 

Miljöbalken

Vindkraft får endast anläggas om kommunen där anläggningen planeras uppföras har tillstyrkt det.

 

Historik

I december 2014 beslutade Vilhelmina kommunfullmäktige att revidera vindkraftsplanen, men inga initiativ till revidering har hittills kommit till Politiskt Alternativ (PA)s kännedom. I den gällande planen för vindkraft är endast Västra Sjulsberget utpekat som tänkbart område, lämpligt för ca 15 verk.

 

PA:s inställning till vindkraft

Vindkraft som energislag ger negativa konsekvenser för hela energisystemet där vattenkraften istället måste gå in med reglerkraft för att kompensera vid de tillfällen som det inte blåser, se bl.a. https://www.energimyndigheten.se/contentassets/0470e9ec1c58479093f161e614adb474/vattenkraftens-reglerbidrag-och-varde-for-elsystemet.pdf

och

http://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/anpassning-av-elsystemet-fornybar-elproduktion-delrapport.pdf

De nationella miljömålen efter Energiöverenskommelsen är inställda på en förnybar elproduktion till 100 % efter 2040 och kärnkraften kommer troligen inte att definieras om till förnybar även om tekniken att omhänderta och utvinna energi ur högaktivt avfall skulle kunna utvecklas till dess. Kärnkraften har identifieras av IPCC (FN:s Klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change) som viktig för att reducera utsläpp av växthusgaser och minska hoten från klimatförändringar (http://www.ipcc.ch/ipccreports/tar/wg3/index.php?idp=124).

Vattenkraftens tudelade roll i energisystemet riskerar, med mer inslag av icke-planerbara resurser som vindkraft och solkraft, i det långa loppet att leda till mer skadliga korttidsregleringar i våra vattendrag och är inte på något sätt hållbart eller miljövänligt. Med de nya bestämmelser som kan komma att gälla för vattenmiljö och vattenkraft som just varit ute på remiss (se http://www.regeringen.se/remisser/2017/07/remiss-av-promemoria-vattenmiljo-och-vattenkraft/) kan det innebära att kraftigt modifierade vatten (KMV) pga. elproduktion inte kommer att underkastas samma miljöregler som vattendrag som är mindre högproducerande, vilket riskerar att förvärra den ekologiska statusen i de vattendrag som bedöms som KMV. I en rapport från Energimyndigheten, Svenska kraftnät och Havs- och vattenmyndigheten 2016 klassas ett flertal kraftverk som tillhörande de som har ett högt reglerbidrag vilka riskerar att inte underkastas samma miljöregler som övriga vatten, bl.a. de i kommunen liggande Stalon och Volgsjöfors, samt närliggande Stenkullafors (dämningsområde inom kommunen) och Åsele.

Varför ska vi tillåta etableringar av icke-planerbara resurser som vindkraft när våra planerbara resurser (vattenkraften i våra vattendrag) riskerar att utnyttjas hårdare genom den så kallade reglerförmågan (det maximala reglerbidraget ett kraftverk kan uppnå)? Varför tillåta etableringar som dels gör skadliga ingrepp i miljö och livsmiljö, dels i en sargad vattenmiljö? Vilken miljöbalans eftersträvar vi – är det den miljö som eftersträvas genom utbyggnad av vindkraft där människor på distans kan känna gott samvete inför att eventuellt koldioxid/växthusgasutsläppen minskar eller är det den vatten- och livsmiljö som påverkas runt vatten- och vindkraftverket? Och är det kanske inte enbart ett nationellt behov som vi ska rätta våra vattendrag efter utan även bolagens möjlighet till export? Då är det inte längre den samhällsekonomiska nyttan som vi offrar våra vattendrag för utan just i en kommers med naturresurser som PA inte ställer sig bakom.

 

Gråtanliden- Västra Sjulsberget

Det specifika fallet Gråtanliden- Västra Sjulsberget är av en magnitud utan like och kring odlingsgränsen. En majoritet av yttrandena från privatpersoner visar att de ser betydande inverkan för dem och en osäkerhet ifall det går att kompensera för intrånget av vindkraftanläggningen, en del sakägare verkar inte heller ha blivit kontaktade i ärendehanteringen. Deras röster bör vi ta hänsyn till. Dessutom inverkar etableringen på renskötseln, en renskötsel som är kraftigt trängd av andra industrietableringar just i detta område.

 

PA:s sammantagna bedömning och inställning

Mot bakgrund av kommunfullmäktiges beslut om reviderad vindkraftplan, miljökonsekvenser i vattendrag och kring vindkraftanlägg samt inverkan för renskötseln och övriga lokala sakägare  yrkar PA:

 

att Vualtjeren tjïelte – Vilhelmina kommun bör avstyrka en vindkraftsetablering på Gråtanliden – Västra Sjulsberget.

 

 

2 kommentarer