Det politiska minnet är kort….

 

När det gäller vindkraftexploatering…. i Vilhelmina kommun. Apropå dagens beslut med 13 mot 13 och fullmäktiges ordförandes ”tyngre” 13:e röst.

I december 2014 beslutade Vilhelmina kommunfullmäktige att revidera vindkraftplanen för kommunen i anledning av ett vindkraftärende på Stöttingfjället.Hur ställer sig fullmäktiges ordförande kring att denna fråga har tappats bort? I synnerhet då det har skett en förändring i tekniken och (som i fallet med Gråtanliden-Västra Sjulsberget) verken som idag är betydligt högre och så många fler än det tänkta på platsen samt även på en plats som inte är angiven i planen från 2010.

Här publiceras Politiskt Alternativs remissyttrande:

 

Remissvar från Politiskt Alternativ (PA) angående Vindkraftsetablering GHG Vind AB

 

Miljöbalken

Vindkraft får endast anläggas om kommunen där anläggningen planeras uppföras har tillstyrkt det.

 

Historik

I december 2014 beslutade Vilhelmina kommunfullmäktige att revidera vindkraftsplanen, men inga initiativ till revidering har hittills kommit till Politiskt Alternativ (PA)s kännedom. I den gällande planen för vindkraft är endast Västra Sjulsberget utpekat som tänkbart område, lämpligt för ca 15 verk.

 

PA:s inställning till vindkraft

Vindkraft som energislag ger negativa konsekvenser för hela energisystemet där vattenkraften istället måste gå in med reglerkraft för att kompensera vid de tillfällen som det inte blåser, se bl.a. https://www.energimyndigheten.se/contentassets/0470e9ec1c58479093f161e614adb474/vattenkraftens-reglerbidrag-och-varde-for-elsystemet.pdf

och

http://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/anpassning-av-elsystemet-fornybar-elproduktion-delrapport.pdf

De nationella miljömålen efter Energiöverenskommelsen är inställda på en förnybar elproduktion till 100 % efter 2040 och kärnkraften kommer troligen inte att definieras om till förnybar även om tekniken att omhänderta och utvinna energi ur högaktivt avfall skulle kunna utvecklas till dess. Kärnkraften har identifieras av IPCC (FN:s Klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change) som viktig för att reducera utsläpp av växthusgaser och minska hoten från klimatförändringar (http://www.ipcc.ch/ipccreports/tar/wg3/index.php?idp=124).

Vattenkraftens tudelade roll i energisystemet riskerar, med mer inslag av icke-planerbara resurser som vindkraft och solkraft, i det långa loppet att leda till mer skadliga korttidsregleringar i våra vattendrag och är inte på något sätt hållbart eller miljövänligt. Med de nya bestämmelser som kan komma att gälla för vattenmiljö och vattenkraft som just varit ute på remiss (se http://www.regeringen.se/remisser/2017/07/remiss-av-promemoria-vattenmiljo-och-vattenkraft/) kan det innebära att kraftigt modifierade vatten (KMV) pga. elproduktion inte kommer att underkastas samma miljöregler som vattendrag som är mindre högproducerande, vilket riskerar att förvärra den ekologiska statusen i de vattendrag som bedöms som KMV. I en rapport från Energimyndigheten, Svenska kraftnät och Havs- och vattenmyndigheten 2016 klassas ett flertal kraftverk som tillhörande de som har ett högt reglerbidrag vilka riskerar att inte underkastas samma miljöregler som övriga vatten, bl.a. de i kommunen liggande Stalon och Volgsjöfors, samt närliggande Stenkullafors (dämningsområde inom kommunen) och Åsele.

Varför ska vi tillåta etableringar av icke-planerbara resurser som vindkraft när våra planerbara resurser (vattenkraften i våra vattendrag) riskerar att utnyttjas hårdare genom den så kallade reglerförmågan (det maximala reglerbidraget ett kraftverk kan uppnå)? Varför tillåta etableringar som dels gör skadliga ingrepp i miljö och livsmiljö, dels i en sargad vattenmiljö? Vilken miljöbalans eftersträvar vi – är det den miljö som eftersträvas genom utbyggnad av vindkraft där människor på distans kan känna gott samvete inför att eventuellt koldioxid/växthusgasutsläppen minskar eller är det den vatten- och livsmiljö som påverkas runt vatten- och vindkraftverket? Och är det kanske inte enbart ett nationellt behov som vi ska rätta våra vattendrag efter utan även bolagens möjlighet till export? Då är det inte längre den samhällsekonomiska nyttan som vi offrar våra vattendrag för utan just i en kommers med naturresurser som PA inte ställer sig bakom.

 

Gråtanliden- Västra Sjulsberget

Det specifika fallet Gråtanliden- Västra Sjulsberget är av en magnitud utan like och kring odlingsgränsen. En majoritet av yttrandena från privatpersoner visar att de ser betydande inverkan för dem och en osäkerhet ifall det går att kompensera för intrånget av vindkraftanläggningen, en del sakägare verkar inte heller ha blivit kontaktade i ärendehanteringen. Deras röster bör vi ta hänsyn till. Dessutom inverkar etableringen på renskötseln, en renskötsel som är kraftigt trängd av andra industrietableringar just i detta område.

 

PA:s sammantagna bedömning och inställning

Mot bakgrund av kommunfullmäktiges beslut om reviderad vindkraftplan, miljökonsekvenser i vattendrag och kring vindkraftanlägg samt inverkan för renskötseln och övriga lokala sakägare  yrkar PA:

 

att Vualtjeren tjïelte – Vilhelmina kommun bör avstyrka en vindkraftsetablering på Gråtanliden – Västra Sjulsberget.