”Det är vi som ska skapa trygghet i en ny tid” hälsade Löfven till S-kongressen som han först valde att inte delta i p g a terrordådet i Stockholm. Han har inte lyckats skapa trygghet i nutid så vem tror på hans löfte om trygghet i en ny tid? Hur lättlurade tror han att vi väljare är?

Jag känner sorg, ilska, vanmakt och besvikelse över hur han med sin feministiska regering på kort tid så totalt misslyckats med att upprätthålla den trygghet, ordning och reda som till stor del ändå rådde när han tillträdde. Visserligen hade Reinfeldts ”Öppna era hjärtan” påbörjat nedmonteringen av landet, men den rödgröna röran var de som öppnade våra gränser på vid gavel för alla som valde att ta sig ända hit. Med ”Vi bygger inga murar” och ”Refugees welcome” lyckades ’den humanitära stormakten’ locka hundratusentals migranter att med livet som insats ta sig över Medelhavet, genom hela Europa och hela vägen till Sverige. Här befinner sig de flesta av dem fortfarande, legalt eller illegalt, med regeringens goda minne och oförmåga.

Löfven och hans ministrar har inte lyckats genomföra en enda konkret åtgärdsplan som hjälpt till att skapa ordning och reda i dagens Sverige. Jag väntar t ex fortfarande på att de MINST 80 000 illegala migranter som tagit sig in i Sverige och nekats asyl ska utvisas. En av Ygemans varmluftsballonger för mer än ett år sedan var löftet att de skulle skickas tillbaka till sina resp hemländer. Men vilket land förutom Sverige är villigt att ta emot människor utan ID-handlingar? Endast människor som begått brott i sina hemländer tas emot där för att omedelbart ställas till svars för sina brott och straffas för dem. Men ’den humanitära stormakten’ utvisar inte förbrytare som riskerar tortyr eller hårda straff i sina hemländer. Enl uppgift är den uzbekier som misstänks för fredagens terrordåd en person som skulle utvisas. Varför släpptes han in utan asylskäl och varför är han fortfarande kvar här? SÄPO hade redan information om honom. Varför kunde han röra sig så fritt som illegal invandrare i väntan på utvisning?

Den rödgröna regeringen har med stöd av vänstern mött terrorhot med förståelse, ursäkter och relativiseringar, idkat identitetspolitik och varit snabb att fördöma alla debattörer som försökt varna för att det som nu skett förr eller senare skulle ske. De ansvarigas ansvarslöshet, oförmåga och naivitet kring islamism och jihadistisk terror måste få ett omedelbart slut. ’Mörkarmedia’ med Aftonbladet i täten fortsätter också efter fredagens terrordåd att med en dåres envishet hävda att ”Vårt svar på hatet bör vara mer kärlek”!

’Den humanitära stormakten’ med en ’naiv’ Löfven i spetsen öppnade 2015 våra gränser och släppte in hundratusentals människor utan identitetshandlingar. ”Refugees welcome” gick som en löpeld från Stockholm ut i världen när den rödgröna regeringen påhejad av kulturvänstern, ’blomsterhattstanter’ m fl öppnade famnen för alla som påstods ”fly för sina liv”. Att det samtidigt innebar högkonjunktur för skrupelfria människosmugglare och att tusentals migranter förlorade sina liv under båtfärden till Europa borde tynga de ansvarigas samveten. Dags för Magdalena Andersson och hennes regeringskollegor att se sig själva i spegeln! Det är vad hon rekommenderar oss medborgare att göra när hon ogillar vad vi gör.

Idag vet vi att knappt en tredjedel av migranterna som kommit är krigsflyktingar med asylskäl. Majoriteten har sökt sig till Sverige för att få ett bättre liv.  Vi vet också att de som verkligen behöver skydd och asyl, d v s kvinnor och barn, är kvar i den förödelse som kriget i Syrien medfört. Eller också befinner de sig i tältläger i grannländer till Syrien. Hur kan ’den humanitära stormakten’ försvara att man övergett alla dessa krigsoffer, som verkligen behöver vår hjälp, för att istället satsa på migranter utan asylskäl, främst män?

Henrik den store Schyffert, komiker och vänsterdebattör, som gång på gång gått ut och hånat oss som oroat oss för landets utveckling är nu plötsligt ”livrädd”. På Instagram skriver han:

”Det känns extremt tungt att skriva det här efter det som drabbat Stockholm idag. Jag är livrädd.”

Han är ute på turné med sin ”Var inte rädda”, en uppmaning till oss att inte gå på populistiska försök att skrämma oss, d v s tro dem som vågar tala om hur verkligheten ser ut i Sverige idag. När terrorn slår till blir också stor i orden snabbt liten på jorden.

De politiskt ansvariga har suttit trygga i sina elfenbenstorn och producerat politiska utspel och prat i kvadrat, väl medvetna om riskerna. Varningar har kommit från terrorforskare, från journalister och krigskorrespondeter på plats i t ex Syrien och från dem som flytt från krig. Men den politiska eliten, i sällskap med ’mörkarmedia’ och många kändisar, har hånat, förlöjligat och ’brunmålat’ dem som oroats över utvecklingen och varnat för följderna. Oavsett hur många vittnesmål man haft om terroristernas hänsynslöshet och brutalitet har man velat erbjuda dessa potentiella eller återvändande terrorister och jihadister körkort, jobb, bostäder och bidrag och hoppats att terapi ska bota deras hat mot västvärlden.

Hur ska jag och många med mig någonsin kunna känna förtroende för de politiskt ansvariga som försatt Sverige i detta tillstånd? Igår var 7-klöverns politiker med och öppnade Sveriges gränser för människor som inte har asylskäl och som är uppfyllda av hat mot allt vi står för. På senare tid har de flesta av dem gjort en politisk U-sväng och värnar nu plötsligt om våra gränser och säger sig vilja ställa krav på migranterna. Hur kan de ens ha mage att be om oss om fortsatt förtroende efter 2018? Vad Sverige behöver efter denna mörka och ansvarslösa mandatperiod är inte mer av samma utan en helt ny typ av politiker; personer som inte styrs av rädsla utan av handlingskraft, civilkurage, kompetens och sunt förnuft.

Låt mig avsluta med några kloka ord som ni hittar på http://iotakt.se/terrordadet-stockholmssnut/:

”De politiker som hävdar att man bekämpar terrorism genom öppenhet och kärlek bör snarast tänka om. Ni är en belastning i debatten. En debatt som för övrigt torde vara över nu.

Den politiska debatten i stort måste ta sig ur ängsligheten om vem den gynnar och vem som missgynnas. Framför allt måste det bli ett slut på vurmandet för ”sverigebilden”. Sverigebilden är en bild som för övrigt kopplas samman med underlåtenhet och naivitet i många delar. Det alla måste förstå är att bilden av Sverige inte är så smickrande längre. Vill man återställa detta till en respektabel nivå är det således dags att sticka hål på den rosa bubblan och se verkligheten för vad den faktiskt är.

Under den tid ni inte kan enas om den reella problembilden rustar fler terrorister och deras anhängare för ytterligare ett dödligt angrepp. Var så säkra.”