Svenska Dagbladet har tagit del av ett PM från Patrik Engström, gränspolis, till justitiedepartementet 12 maj. Av detta framgår att en övervägande majoritet av marockanerna som söker asyl i Sverige ljuger om sin faktiska identitet. Av Engströms skrivelse framgår bl a att 65 av 77 asylsökande personer har uppgett falsk identitet. I gruppen marockaner, som till svenska myndigheter hävdat att de är flyktingbarn, visade det sig att 96 % av dem var vuxna. 96 %!!! Sanslöst!

-Det är visserligen ett litet urval och en specifik nationalitet, men trots de begränsningarna så är den första gången i närtid som vi kunnat verifiera uppgivna identiteter och åldrar tack vare det system med fingeravtryck som finns i Marocko, säger Patrik Engström till SvD.

Vidare visar de första medicinska åldersbedömningarna från Rättsmedicinalverket nu att drygt 76 % av s k ensamkommande flyktingbarn i Sverige som undersökts är 18 år eller äldre. Detta trots att Rättsmedicinalverket valt en metod som ska säkerställa en viss säkerhetsmarginal i bedömningen.

Resultatet kommer knappast som någon överraskning och stämmer väl överens med utfallet i våra nordiska grannländer. Avsaknaden av åldersbedömningar i Sverige har utan tvivel varit den främsta drivkraften bakom det exceptionellt stora antalet ensamkommande asylsökande till Sverige (cirka 40 % av alla som kom till EU under 2015).

Enl Rättsmedicinalverket görs den medicinska åldersbedömningen på frivillig basis. Den sökande får genomgå 2 undersökningar: en röntgenundersökning av visdomständerna och en magnetkameraundersökning av knäleden. Därefter skickar rättsläkaren ett rättsmedicinskt utlåtande till Migrationsverket. Baserat på detta och annan stödbevisning fattar Migrationsverket sedan beslut om uppehållstillstånd.

Jimmy Åkesson, Sverigedemokraternas partiledare, kräver nu i Expressen att ålderskontrollerna måste bli obligatoriska:

-Rättsmedicinalverkets utfall bevisar de övrigas naiva syn och öppnar samtidigt upp för frågeställningen hur många som redan har fått uppehållstillstånd på felaktiga grunder. Kostnaderna för detta kan vara enorma.

Att 3 av 4 undersökta s k ensamkommande barn som sökt asyl är över 18 år avslöjar den humanitära stormaktens brist på kontroll, insikt och kunskap. Istället för att sköta sina uppgifter har etablissemanget ägnat tid och energi åt att ’brunmåla’ och misstänkliggöra alla som krävt att medicinska ålderskontroller. Elisabeth Dahlin, Rädda Barnens generalsekreterare, påstod hösten 2015 att det var en ”vandringssägen” att det skulle finnas vuxna inom gruppen ensamkommande.  Därmed har denna organisation förbrukat det mesta av sitt förtroendekapital. Det gäller också Barnläkarföreningen som motsatt sig de medicinska åldersbedömningarna och hävdat att bedömningarna är osäkra. Jämfört med de åldersuppgifter som de ensamkommande själva lämnat torde Rättsmedicinalverkets bedömningar vara tämligen tillförlitliga och säkra.

Att även Advokatsamfundet kritiserat de medicinska ålderbedömningarnas osäkerhet är givetvis en konsekvens av att deras advokater idag tjänar grova pengar på att hjälpa de s k ensamkommande flyktingbarnen genom rättsapparaten. Advokatsamfundets generalsekreterare, Anne Ramberg, har ogenerat gått ut och kallat dem som kritiserat den okontrollerade invandringen och påtalat dess allvarliga konsekvenser för ’bruna råttor’. Man kanske inte ska förvänta sig att en förnäm östermalmsdam klarar av att hantera dagens svenska verklighet och verklighetens folk. Livet i gräddfilen ovan där är nog betydligt behagligare.

Man kan bara gissa vilka enorma merkostnader felbestämningen av så många asylsökandes ålder orsakat. Enl Migrationsverket är dygnskostnaden för vuxna asylsökande 337 kronor medan det för barnen är 2 918 kronor. Det innebar att de ensamkommande barnen 2016 kostade hisnande 26 miljarder kronor.

Ett mycket högt pris har också de asylsökande barn som tvingats bo tillsammans med vuxna eller ’skäggiga unga män’ fått betala. Felbestämningen av så många asylsökandes ålder har också inneburit höga kostnader och stora problem för alla de skolor som tvingats ta in vuxna i klasser där barn i rätt ålder gått. Priset för godtrogenheten har varit högt, både ekonomiskt och humanitärt. Hur kunde så många centrala samhällsaktörer – från myndigheter till politiker och medier – blunda för verkligheten? Eller brunmåla och skuldbelägga dem som vågade påtala verkligheten?

I Norge drar man tillbaka uppehållstillstånd om en invandrare ljugit om sin identitet. I Sverige däremot tänker regeringen inte riva upp de uppehållstillstånd som ensamkommande fått trots att de ljugit om sin ålder och/eller identitet. Vilka signaler ger det och vad kostar det oss skattebetalare? Om våra politiskt ansvariga hade någon heder i kroppen skulle de stiga fram, ta ansvar för sina stora misstag, be oss medborgare om ursäkt samt göra om och göra rätt. Men det är dumt att förvänta sig stora saker av små människor.