Allsköns funderingar om politik

Rör inte min försvarsmininster!

Av , , 10 kommentarer 72

På en presskonferens i onsdags (26/7) meddelade Alliansen att de skulle rikta en misstroendeförklaring inte bara mot infrastrukturminister Johansson och inrikesminister /dr/Ygeman utan också mot försvarsminister Hultqvist, då de ansåg att dessa statsråd förbrukat sitt förtroende. Detta kritiserades direkt av förre moderate försvarsministern Odenberg, som tycks anse att Hultqvists omdömeslöshet var tillfällig och att Hultqvist därför behöver undantas. På sin Facebook har Odenberg f ö ett foto där han och Hultqvist umgås under lättsamma former /nyheteridag.se/.

Hultqvist ingick tillsammans med 4 andra ministrar i det säkerhetspolitiska rådet. Dess uppgift är ta gemensamt ansvar och fatta gemensamma beslut när det gäller kommunikation och samordning. Därigenom ska information inte kunna fastna i de s k ’stuprören’ inom regeringskansliet. Jag anser det osannolikt att Hultqvist i egenskap av försvarsminister och medlem i säkerhetspolitiska rådet skulle välja att i nästan ett år undanhålla sin statsminister information om det största säkerhetsläckage som skett i Sverige i modern tid och som innebar ett hot mot Sveriges säkerhet. Och varför blev inte Löfven topp tunnor rasande över att Hultqvist gjort det i så fall? Löfven visade tydligt och konkret på presskonferensen att han kan bli riktigt arg. Nej, här finns något som inte stämmer.

Genom att behålla Hultqvist hade Löfven antagligen hoppats att åtminstone centern och liberalerna skulle dra tillbaka sina misstroendeförklaringar mot Hultqvist. Löfven verkar ha haft en viss framgång. Alliansen säger nu att deras misstroendeförklaring mot de tre statsråden kvarstår – om inte nya fakta framkommer. Dessutom väntar de med att genomföra misstroendeförklaringen tills riksdagen öppnar igen. I intervju med Expressen (28/7) menar Hultqvist nu i efterhand att han kanske borde ha tagit upp Transportstyrelsens IT-läcka i det säkerhetspolitiska rådet. Så dags! Att sedan regeringen med statsministern i spetsen valt att inte ta upp det förrän media gick ut med det i början av juli är ytterst graverande. Det borde leda både till folkets ilska och till en misstroendeförklaring mot Löfven som ytterst ansvarig.

Det var mycket magstarkt av Löfven att kritisera och ifrågasätta legitimiteten i Alliansens misstroendeförklaringar innan KU granskat hur regeringskansliet hanterat haveriet hos Transportstyrelsen. Han betonade att Hultqvist inte begått något konstitutionellt fel och borde därför få sitta kvar i regeringen. Löfven blandade helt enkelt ihop misstroendeförklaring med KU:s granskning i ett försök att vilseleda oss alla. KU granskar statsrådens tjänsteutövning och arbetsrutinerna i regeringskansliet. En misstroendeförklaring kräver inte att ett statsråd gjort några formella fel eller brutit mot grundlag eller lag. Om KU beslutar att kritisera ett statsråd brukar man säga att statsrådet prickas. En ”prickning” skulle kunna resultera i en misstroendeförklaring från oppositionen, men det har hittills aldrig inträffat enl ett debattinlägg i Sydsvenskan (27/7) av Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Misstroendeförklaring är en av demokratins hörnpelare, men Löfven har under sin tid vid makten visat att demokrati inte är primärt. Trots att han regerar i en parlamentarisk demokrati har han med en dåres envishet och tvärtemot ”värdegrunden” hållit SD och därmed minst en femtedel av väljarna utanför mycket av den demokratiska processen. Däremot har han inte vägrat att ta emot och dra nytta av SD:s stöd i en del omröstningar i riksdagen.

Löfven borde inse att det varken är ”oseriöst” eller ”omdömeslöst” att använda sig av misstroendeförklaringar. Sju gånger tidigare har misstroendeförklaringar skett i Sverige, men ingen av dem har lyckats samla en majoritet i riksdagen. De har därför bara lett till att oppositionen höjt tonläget och trappat upp ordkriget. Denna gång finns däremot en riksdagsmajoritet (Alliansen + SD) som innebär att Hultqvist kan tvingas att avgå. Men den majoriteten kanske spricker p g a yttre tryck innan misstroendeförklaringen mot Hultqvist behandlas av riksdagen.

Löfven är nu synnerligen upprörd över att Alliansen orsakat en politisk kris. När argumenten är svaga – höj rösten! Det är ett av hans försök att avleda uppmärksamheten från krisen som är ett direkt  resultat av att det största säkerhetsläckaget i modern tid skett under hans ledarskap. Ingen vet idag hur stor skada detta haveri medfört. Regeringen mörkade det gigantiska haveriet i det längsta. Det är endast tack vare media som riksdagen och folket fått vetskap om det. Dessutom försöker Löfven dölja hur inkompetent statsförvaltningen är för att rädda skinnet på de berörda statsråden och tjänstemännen. Det tycks vara viktigare att värna partiet och dess företrädare i det politiska etablissemanget än rikets säkerhet. Därför reducerar han ansvarslösheten i svensk statsförvaltning till ett politiskt spel och ”käbbel” om hur många ministrar som borde avgå.

Löfvens försök att skjuta budbäraren och skylla på andra visar med all tydlighet ännu en gång att Löfven saknar självinsikt, ansvarskänsla och ledarskapsförmåga. Han verkar heller inte förstå vad det innebär att leda en minoritetsregering. Därmed har han förbrukat det lilla förtroende han hade. Han borde ha varit den förste att drabbas av en misstroendeförklaring. Kan vi hoppas att SD riktar en misstroendeförklaring mot Löfven? Jag anser i likhet med Johan Westerholm att det är vad Löfven förtjänar som ytterst ansvarig för det som inträffat. Dessvärre torde inte en riksdagsmajoritet stödja den, inte minst just för att det är de oberörbara sverigedemokraterna som väckt den. I dagens Sverige går det mesta av politiken ut på att inte samarbeta med eller att vägra vara beroende av ens passivt stöd från SD. Hur vettigt verkar det och hur kan vi väljare gå med på detta?

10 kommentarer

Regering med funktionshinder

Av , , 10 kommentarer 46

När Löfven äntligen på en presskonferens för några dagar sedan kommenterade IT-haveriet på Transportstyrelsen, inledde han med att säga att transparens är viktigt i en demokrati. Läpparnas bekännelse visade det sig. Hans redogörelse för hela härdsmältan innehöll många exempel på bristande transparens och väckte fler frågor än den besvarade. För att stärka sin trovärdighet hade Löfven tagit med sig ÖB, Säpo-chefen och den nye generaldirektören för Transportstyrelsen. Dessa tre ’musketörer’ underminerade genom sina tydliga och sakliga redogörelser om möjligt ytterligare Löfvens trovärdighet och tydlighet.

Inrikesminister /dr/Ygeman, som lyder under Justitiedepartementet, vars ansvarsområde inkluderar även Säpo, hade redan i januari 2016 informerats om att Transportstyrelsens dåvarande generaldirektör Maria Ågren medvetet brutit mot lagen genom att ’outsourca’ information av betydelse för rikets säkerhet. Av Säpos förhör med Maria Ågren framgår att hon inte visste att det var olagligt att göra ”avsteg från gällande lagstiftning”. Trots femton års erfarenhet som generaldirektör har Ågren inte lyckats förstå att det ligger i en statlig myndighets natur att agera i enlighet med de lagar som reglerar dess verksamhet. Häpnadsväckande! Ändå hindrade detta lagbrott och pågående förundersökning inte Ygeman att höja Ågrens lön. Synnerligen upprörande!

I juni godtog Ågren ett strafföreläggande på 70 000 för sitt lagbrott. Det är minst sagt anmärkningsvärt. Varför valde åklagaren valde att lösa den uppkomna situationen för ett så allvarligt brott utan rättegång?  Vilken skada Ågrens agerande gett upphov kan ingen inklusive åklagaren idag säga. Så varför beslöt åklagaren att låta ett lagbrott som riskerar landets säkerhet stanna vid ett strafföreläggande? Det måste media borra djupare i.

Tack vare att Ågren accepterade strafföreläggandet undviker regeringen en rättegång under pågående valår. Hade Ågren inte accepterat föreläggandet, hade man troligen tvingats genomföra en rättegång, sannolikt med ministrar i vittnesbåset. Ett strafföreläggande innebär dessutom att det varken finns en dom eller ett rättegångsprotokoll om Ågrens lagbrott. Den enda utredning som nu finns är Säpo:s förundersökning. Därmed kan ett åtal inte väckas senare för samma brott. Utstuderat och listigt! Där tycks man trots ’formalia’ och stuprör i alla fall ha samarbetat på högsta nivå.

Transportstyrelsens nu sparkade ordförande Rolf Annerberg (s) mottog återkommande varningssignaler av internrevisor Anette Olofsson, men han har inte brytt sig. Istället har han försökt förminska det pågående brottet. För detta skulle han möjligen kunna åtalas. Därigenom skulle man kunna göra en offentlig genomlysning av vad som skett. I en rättegång skulle man kunna ställa frågor som inte ställts i Säpos utredning.

När det gäller informationshaveriet inom regeringen skyller ansvariga ministrar på att ’stuprörsmodellen’ gäller inom regeringen. Det innebär att varje minister ansvarar bara för sitt departement och det som sker där. Både Ygeman och Hultqvist anger detta som skäl för att de valt att inte informerat statsministern eller infrastrukturminister Anna Johansson, som har det direkta ansvaret för Transportstyrelsen. Det framgick tydligt under tisdagens presskonferenser. Men både Ygeman och Hultqvist sitter med i statsministerns säkerhetsråd som ska diskutera frågor om rikets säkerhet. IT-haveriet inte kvalar in på dagordningen där undrar jag vad de pratar om under sina möten. Inte minst undrar jag vad de inte pratar om.

Ygeman gav dessutom en så genomskinlig förklaring till varför han inte underrättat statsministern tidigare att han borde skämmas när han ser sig själv i repris. Han försökte på fullaste allvar hävda att IT-haveriet var en så allvarlig sak att han inte kunde informera statsministern om den under en fikapaus eller matrast då detta ärende krävde ett särskilt rum som han inte hade tillgång till när han själv informerats av Säpo i jan 2016. Detta rum har han tydligen efter hela ett och ett halvt år ännu inte fått tillgång till. Fablernas värld!

Detta med skamkänsla och ansvarstagande är kanske fortfarande inte Ygemans starka sidor. För inte länge sedan rapporterade Expressen /http://www.expressen.se/nyheter/anders-ygeman-om-sitt-vilda-90-tal/ om Ygemans lättvindiga sätt att i yngre dagar sköta sina privata affärer. Han drog bl a på sig ett trettital betalningsanmärkningar för felparkeringar m m och hamnade i en hyrestvist om ett skadat hus, då han hyrde ut till flera andra personer där och slutade betala hyran. När de lämnade huset var det nedslitet och vattenskadat, vilket resulterade i ekonomisk katastrof för de tre snickarna som ägde huset. Hyrestvisten slutade i tingsrätten, Ygeman förlorade och dömdes att betala för utebliven hyra och el. När han för en tid sedan intervjuades i TV om detta sa han att det här hände ju för minst 25 år sedan och att det var tråkigt att  snickarna inte hade kunnat lägga händelsen bakom sig och gå vidare. Det hade han själv gjort. Så talar den minister som idag har högsta ansvaret för Polisen. Är det möjligen så att ränderna aldrig riktigt går ur? Undra på att rikspolischefen kan komma undan med det mesta!!

Så vad händer nu när Alliansen meddelat att de kommer att väcka misstroende mot Ygeman, Hultqvist och Johansson? Eftersom det verkar finnas stöd i riksdagen för en misstroendeförklaring mot de tre ministrarna kan de inte sitta kvar. Statsministern kan förstås utlysa extraval för att slippa ta ansvar. Det blir intressant att se om Löfven väljer pest eller kolera.

10 kommentarer

Gränslöst, laglöst, omdömeslöst

Av , , 10 kommentarer 54

”Europa bygger inga murar” basunerade statsminister Löfven ut på Medborgarplatsen i sept 2015 när migranter, med eller utan asylskäl och asylrätt samt utan pass eller ID-handlingar, strömmade till Sverige efter att ha tagit sig hela vägen från Medelhavet. Nu visar Transportstyrelsens IT-haveri att regeringen bygger murar mot riksdagen och folket men inte mot främmande makt när det gäller hemlighetsstämplad, säkerhetsklassad information.

Hösten 2015 bröt Maria Ågren, Transportstyrelsens dåvarande generaldirektör, fullt medvetet mot svensk lag, något som dåvarande ordförande Rolf Annerberg kände till och godkände. Enligt infrastrukturminister Anna Johansson (s) fick tjänstemän på Näringsdepartementet kännedom om detta. Ett år senare sparkades Ågren och fick ett strafföreläggande på 70 000 kronor. Hon omplacerades då till den s k ’elefantkyrkogården’ på regeringskansliet, där hon suttit i ett halvår och lyft en månadslön på 115 200 kronor. Eftersom hon nu blivit en belastning för regeringen har hon fått sparken även därifrån. Behåller hon ändå sin månadslön eller har hon annan ’fallskärm’?

Ett strafföreläggande på 70 000! Vilket ynkligt straff med tanke på att hennes lagbrott äventyrat Sveriges säkerhet! Wennerström och Synnergren fick mångåriga fängelsestraff när de lämnat ut känslig information om Sverige. Allas lika värde gäller uppenbarligen inte ’eliten’. Så fungerar dessvärre den s k värdegrunden i praktiken.

Redan i slutet av 2015 varnade Säpo Transportstyrelsen för ’outsourcing’ av hemligstämplad, säkerhetsklassad information till utländska servrar. Under ’resans gång’ har dessutom anställda på lägre nivåer slagit larm för att försöka förhindra katastrofen genom att inte bevilja de behörigheter som myndigheten var på väg att ge ut:

-Jag kunde inte bevilja de behörigheterna. Jag ville inte bryta mot svensk lag helt enkelt, säger datateknikern David Heed vid Transportstyrelsen till Svt.

Men Heed kördes över och cheferna beviljade behörigheterna.

Internrevisorn uppmärksammades också på dessa oegentligheter. Redan i juni 2015 kontaktade internrevisorn därför generaldirektör Maria Ågren och påpekade oegentligheterna. Hon lät sig inte hejdas utan förankrade istället det kriminella förfarandet hos myndighetens styrelse. Den godkände att den myndighet de ansvarade för medvetet och konsekvent bröt mot lagen, antagligen för att de ansåg sig stå över den. Jag kan bara hålla med Nya Wermlands-Tidningen som 18 juli i sin ledare Dumskallarnas sammansvärjning skriver:

Den här chockerande affären illustrerar varför gott omdöme är så viktigt. Hur är man funtad om man lägger ut känslig information av vikt för rikets försvar på utländska servrar? Hur naiva [är] vårt lands ledande tjänstemän?

Säpo säger till DN att myndighetsledningar i Sverige ”helt enkelt inte förstår att man sitter på information av betydelse för rikets säkerhet och då är det risk att man begår misstag”.

Vår svenska statsförvaltning är så inkompetent att främmande makt inte längre behöver spioner för att komma över register om svensk infrastruktur; vägar, hamnar, broar och tunnelbanor. Personuppgifter och bilder på miljontals svenskar har genom haveriet läckt ut. Informationen innehåller också alla landets körkort med foton, t o m för dem som har skyddad identitet. Så omdömeslöst! Varför lyssnade inte Transportstyrelsens ledning och chefer till varningar som anställda på lägre nivåer framförde? Där fanns ju uppenbarligen den kompetens som krävdes för att förstå vad verksamheten handlar om. Och varför lyssnade de inte på Säpos varningar?

I en ledare (samtiden.nu) beskriver Dick Erixon på ett utmärkt sätt den övertaliga regeringens undermåliga kompetens och agerande:

-Obildningskulturen sitter i väggarna och skrämmer iväg vettigt folk. Regeringen, ledd av vår kändisbetagne och kontaktsökande klassresenär, påminner om en FAS3-församling för havererade akademiska utbildningsförsök som dessutom saknar arbetsliverfarenhet i betydelsen att de haft en konkret uppgift att lösa. Förmodligen det dyraste arbetsmarknadspolitiskta program Sverige någonsin haft.

Inrikesminister Ygeman (s) informerades redan i början av 2016 då Maria Ågren utreddes av Säpo, något som inte hindrade Ygeman att höja Ågrens lön. Enligt uppgift ska också försvarsminister Hultqvist då ha fått information om vad som hänt. Varför behöll de informationen för sig själva? Eller gjorde de inte det? Vem som fick veta vad när är höljt i dunkel.

Ansvarig minister, infrastrukturminister Anna Johansson (s), höll presskonferens förra tisdagen och hon verkade sakna insikt om sitt eget ansvar för haveriet på Transportstyrelsen. Hon skyllde på personalen och hävdade att hon informerats om haveriet först när Ågren delgavs misstanke om brott. Häpnadsväckande med tanke på att Johanssons eget departement då redan känt till vad som hänt i ett helt år! Vem tror att partikollegorna Ygeman och Hultqvist, eller hennes egna handläggare och tjänstemän på departementet, glömde eller valde att inte informera Johansson som var ansvarig för Transportstyrelsen om en så allvarlig händelse? Ulf Kristersson (m) kommenterade det så här i förra tisdagens Aktuellt:

-Det är ingen sak som man glömmer berätta. Antingen ljuger Johansson eller så finns det stora problem inom Näringsdepartementet. Oavsett vilket så är det allvarligt. 

Det räcker därför inte med att styrelsens ordförande (Annerberg) och generaldirektör fått gå. Ansvaret för rikets säkerhet ligger inte där utan hos regeringen. Där måste man nu utkräva ansvar. Johansson har genom sin hantering av frågan förbrukat sitt förtroende och bör avgå. Om hon inte vill göra det frivilligt kan oppositionen hjälpa till genom att väcka misstroende och därmed låta riksdagen bestämma om Johanssons öde.

Tidigare har ministrar fått avgå för att de inte betalat sin TV-licens. Det framstår som en bagatell jämfört med det aktuella haveriet. När Ågren tvingades avgå i början av 2017 mörkade regeringen medvetet orsaken och sa att avgången berodde på ‘olika syn på hur arbetet ska bedrivas’. Inte ett ord om att Ågren brutit mot lagen, polisanmälts och fått gå med omedelbar verkan. Det finns m a o många i regeringen som är delaktiga i denna härdsmälta och de måste snarast ställas till svars för detta.

10 kommentarer

Våldsbejakande extremism

Av , , 9 kommentarer 51

Årets almedalsvecka var ännu en uppvisning i tomhet och nollvisioner. Det övergripande temat bland politikerna var den tudelning som idag råder i Sverige. ”Sverige slits sönder” som Löfven brukar säga. Han har haft flera år på sig att gå från ord till handling, men situationen har bara blivit värre och utanförskapsområdena fler. Var det därför han avstod från att komma till Almedalen i år?

Att Nordiska Motståndsrörelsen (NMR), ett nationalsocialistiskt, högerextremt, nazistiskt parti, fått tillstånd att delta skapade både protester och uppståndelse, men yttrandefrihet innebär ’frihet att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon typ av bestraffning’. NMR fick prata fritt om sina åsikter och vad deras parti vill. Dessutom störde de genom sina antidemokratiska demonstrationer andra aktörer som deltog i Almedalen. Anna Kinberg Batra uppmanade i sitt almedalstal NMR-aktörerna att åka hem eftersom de är antidemokratiska och sverigehatare.

Faran med högerextremistiska krafter debatteras ofta. Det är bra. Att några marginaliserade NMR-sympatisörer i Visby bevakas och uppmärksammas av en samlad mediakår medan det hot som utgörs av våldsamma vänsterextremister, ofta förmildrande kallade ’vänsteraktivister’, inte bedöms efter samma mallar är allvarligt. Våldsamma vänsterextremistiska händelser relativiseras eller mörkas inte sällan av vänsterpolitiker och journalister på vänsterkanten. På den borgerliga sidan är man klart mer benägen att uttrycka sin avsky och fördöma nazistiska terror- och illdåd.

För drygt en vecka sedan hölls ett G20-möte i Hamburg. Närmare 100 000 människor demonstrerade där i samband med mötet. Våldsamma kravaller förekom, bilar brändes, molotovcocktails och stenar kastades mot poliser, slangbellor med stålskott förekom, butiker skövlades, vanliga familjers hem attackerades etc. Trots att 20 000 poliser, fler än hela Sveriges poliskår, försökte stoppa kravallerna lyckades de inte och nästan 500 av dem skadades under den belägring som tusentals maskerade och beväpnade våldsbejakande vänsterextremister utsatte Hamburg för.

Svenska vänsterextremister hade redan under våren planerat att åka till Hamburg för att ”störa” mötet och ta sig in i det avspärrade området kring kongresshallen. Amalthea Bokkafé i Malmö hade redan i april på Facebook lagt upp ett inlägg med texten ”Kravall, clown, blockad, protest. I Hamburg kommer det att finnas något för alla smaker!” Syftet var m a o allt annat än fredligt. Ändå fick dessa kravaller betydligt mindre spaltutrymme och publicitet i media än t ex NMR (och Trump) fick under almedalsveckan.

Den svenska rapporteringen har gett en felaktig och vilseledande bild av orsaken till och verkan av vad som hände i Hamburg. T ex skrev Dagens Nyheter att personerna bakom kravallerna och våldet i Hamburg var ”kriminella och inte ska placeras på någon höger-vänster- skala”. Ekots kommentar var att ”polisens och demonstranternas version om vem som gick till attack skiljer sig förstås åt”. Socialdemokrater har på Twitter skrivit att det inte är vänsteraktivister utan ”kriminella”.

Svenska PK-kommentarer rimmar illa med hur kravallerna och våldet har kommenterats av tyska media. Artiklarna i Die Welt och Frankfurter Allgemein är tydliga med att upphovsmännen är den autonoma vänsterextrema rörelsen. Extremisterna beskrivs i Die Welt som “den nya fascistiska våldsvänstern”, en våldsam, urskillningslös extremiströrelse av samma skrot och korn som alla andra antidemokratiska extremiströrelser. Ett resultat är att både socialdemokratiska SDP och konservativa CDU nu gått ihop och börjat tala om en databas över vänsterextremister.

 

Klart är att det finns vänstergrupper som normaliserat och romantiserat politiskt våld och som åker iväg för att delta i demonstrationer som de på förhand vet kommer att bli allt annat än fredliga. Säkerhetspolisen bedömer att det finns några hundra våldsbejakande vänsterextremister. Vid EU toppmötet i Göteborg sommaren 2001 skadades 53 poliser och 2 500 poliser grep ca 530 ’demonstranter’. Vandaliseringen av gator o torg kostade ca 5 milj. I november är det dags för ett nytt EU-toppmöte i Göteborg. Hur många ditresande våldsbejakande vänsterextremister kommer detta att locka?

Mathias Wåg, journalist som belönades med Guldspaden 2013 för sin delaktighet i Expressens uthängning av privatpersoner som uttryckt sig invandrings­kritiskt eller rasistiskt på internet. Wåg är en av grundarna av den svenska grenen av det våldsbejakande nätverket Antifascistisk aktion (Afa) med hundratals attentat på sitt samvete. På Twitter skrev Wåg att han var på plats i Hamburg och publicerade en bild från demonstrationerna med texten: ”Tack Hamburg för en fantastisk vecka av kamp och gästvänlighet. Nu vidare mot nya äventyr.”

Wåg anklagas nu för att vara en av dem som koordinerade attackerna och för att ha sett till att en helt oskyldig amerikansk journalist, DiPaola, pekats ut som nazist och misshandlats i Hamburg. DiPaola hävdar på Twitter att det var Mathias Wåg som uppmanade mobben att gå till attack mot honom och säger att det är första gången han möter en journalist som uppmanar andra att misshandla honom. Har Wåg kanske inte tagit del av den svenska värdegrunden?

Om media vill vinna tillbaka folkets förtroende lär de få rensa upp i PK-träsket. Och det illa kvickt! Ett effektivt sätt att skynda på detta är att ta bort presstödet. Men det kräver politiskt mod, något dagens svenska partier saknar. De styrs tyvärr inte av mod utan drivs av rädsla för vad media ska skriva och säga om dem.

PS    På uvell.se kan ni läsa Rebecca Weidmo Uvells utmärkta inlägg om Mathias Wåg     DS

9 kommentarer

”Hjälp oss, hjälp oss!”

Av , , 12 kommentarer 80

Rikspolischefen har äntligen insett att han tappat kontrollen, något vi andra insett för rätt länge sedan. På en presskonferens i midsommarveckan vädjade därför en frustrerad och ynklig Dan Eliasson, rikspolischef, om hjälp. Anledningen var den larmrapport som Polisen nyligen publicerat. Den definierar 61 områden som utsatta och läget i 23 av dessa områden som akut eller alarmerande. Dessa områden kännetecknas av ”grov kriminalitet, tilltagande brutalitet och parallella samhällsstrukturer som utmanar den svenska samhällsordningen”. Där gör man hellre upp internt än anlitar polis och där fixar interna nätverk ordning, jobb och bostad. Landet slits isär som Löfven brukar säga. Men det räcker inte att upprepa detta in absurdum. Vilka åtgärder tänker han sätta in för att ändra på detta? Vad regeringen hittills gjort har inte haft någon märkbar effekt. Det vittnar Polisens larmrapport om.

Polisrapporten skriver att i en del särskilt utsatta områden ”syns kriminella i politiska sammanhang i allt större utsträckning”. Trångboddheten tvingar ut pojkar på gatan där de umgås med äldre kriminella. Därigenom lär de sig tidigt att bete sig asocialt och att inte lita på samhället. Enl rapporten har pojkar som inte ens fyllt tio använts för att transportera vapen och 11-åringar har hunnit bli missbrukare. Färre än hälften av de vuxna har ett jobb och nästan hälften av barnen i de särskilt utsatta områdena misslyckas med grundskolan. Så vad har Gustav Fridolin och Ylva Johansson i praktiken gjort åt detta?

Ett annat stort problem i utanförskapsområdena är att offentlig och privat service är svår att upprätthålla. Offentlig förvaltning och myndigheter utsätts för påtryckningar av personer som vill påverka handläggningen av ett ärende eller av kriminella som inte vill störas i sina aktiviteter. Hoten mot polisen har förvärrats och ambulanser kör i vissa områden inte in då de inte säkert kan ta sig ut igen. Polisrapporten skriver att i en del särskilt utsatta områden ”syns kriminella i politiska sammanhang i allt större utsträckning”. Vad har Morgan Johansson och Anders Ygeman i praktiken gjort åt detta?

Ett annat stort problem i utanförskapsområdena är att offentlig och privat service är svår att upprätthålla. Offentlig förvaltning och myndigheter utsätts för påtryckningar av personer som vill påverka handläggningen av ett ärende eller av kriminella som inte vill störas i sina aktiviteter. Personal hotas, bränder anläggs och Kronofogden och Försäkringskassan vill ha polisskydd för att röra sig i en del områden. Hoten mot Polisen har förvärrats och ambulanser kör i vissa områden inte in då de inte säkert kan ta sig ut igen. Att vara näringsidkare kan innebära hot, misshandel och tvång att köpa sig ”beskydd”. Ibland tvingas de att sälja sin verksamhet till underpris.

Nu verkar dessutom polisstationen i Kista vara på gång att läggas ner. Det är den enda polisstation som finns kvar i Järvaområdet med sina tre akut utsatt områden; Rinkeby, Tensta och Husby. Det innebär att det offentliga retirerar och lämnar ’walkover’ till kriminella gäng och nätverk. Polisrapporten  skriver: ”Samhället är inte rustat för att hantera denna stora numerär av kriminella aktörer (…) polis och andra samhällsaktörer saknar förmåga att möta problematiken”. Hur förtroendeingivande är det för dem som bor i dessa områden?

Dan Eliasson är en av våra högst betalda myndighetschefer. Under hans tid som rikspolischef har försämringen eskalerat och kriminella grupper har tagit över delar av Sverige. Polisens interna problem är större än någonsin, utredningar läggs ner på löpande band och brottsbekämpning har mer eller mindre slutat fungera. Så sent som för ett halvår sedan gick Eliasson ut och sa att nu vänder utvecklingen till det bättre. Ett halvår senare erkänner han att han tappat kontrollen över sin verksamhet och ber om hjälp. Märkligt av en rikspolischef att tro att någon annan ska göra jobbet åt honom. Den enda hjälp han behöver är att inse att han måste avgå då han inte klarar av sitt jobb. Han har dessutom blivit ett riktigt sänke för Polisen.

Eliasson har deklarerat att han skulle se det som en merit om Åkesson krävde hans avgång. Undrar hur han ser på Anna Kinberg Batras och Beatrice Asks (M) artikel på DN Debatt (22/6?) med anledning av Polisens rapport. I artikeln skriver de att ”regeringen måste inse att rikspolischefen inte håller måttet” och att han därför måste avgå, men inrikesminister Anders Ygeman (S) avfärdar kravet. Bara någon dag efter Eliassons presskonferens, där han larmar om akut polisbrist där de får fler arbetsuppgifter, hävdar dock Ygeman i SvD (22/6) att det inte råder någon akut kris inom Polisen. Vilka signaler ger det och hur tolkar de anställda inom Polisen Ygemans uttalande?

Eliasson har också offentligt sagt att han kräks när han ser Jimmy Åkesson (SD) i den politiska debatten. Hur kan en myndighetschef uttala sig så om en politiskt tillsatt person och ledare för landets näst största parti? Varför tillåtas han fortsätta efter de prov på dåligt omdöme och bristande kompetens han uppvisat som chef för tre av landets största myndigheter (Migrationsverket, Försäkringskassan och Polisen)?

Vad har den personen varit med om för någonting? Vilka omständigheter har han växt upp under? Vad är det för trauma han bär med sig?”

En sak torde vara säker; SD fortsätter att växa så Eliasson lär få kräkas allt oftare framöver.

12 kommentarer