Allsköns funderingar om politik

Feministregeringen gynnar hederskulturen

Hedersrelaterade brott växer i Sverige. En grupp som inte fått någon större uppmärksamhet är alla de kvinnor som lider i tysthet och kringskuren frihet i den hederskultur de lever. Under hashtaggen #underytan har 133 av dessa kvinnor gått ut och vittnat om vad de tvingats utstå i Sverige. Många av dem behåller skammen för sig själva. De kan varken delta i debatten eller träda fram i sitt eget upprop #underytan. De lever i hederskulturens skugga och har dåliga erfarenheter av vad som kan hända om de berättar öppet om vad de utsatts för. De blir t ex inte trodda när de söker hjälp, polisen och socialen hjälper dem inte och ofta skickas de tillbaka till sina förövare.

Mariet Ghadimi, grundare av Tjejers rätt i samhället och aktiv i kampen mot de växande hedersstrukturerna i samhället, varnar nu för att svenska skolan håller på att förändras och att den inte längre är en fredad plats från hedersförtrycket. Så här säger Ghadimi till Aftonbladet 25/12:

-Tidigare har skolan varit en frizon för dem som drabbas. Där har de här tjejerna kunnat leva lite friare och känt sig mer som andra. Men det har tyvärr förändrats de senaste åren – allt mer personal med hedersvärderingar har kommit in i skolorna. Bland annat lärare och kuratorer, och även i socialtjänsten och polisen, säger hon vidare.

Vad gör regeringen för denna grupp? Varför är alla vänster- och radikalfeminister så tysta i denna fråga? Och varför duckar media om denna svåra problematik? Varför sviker de alla de kvinnor och barn som lider under ytan eller slöjan i en hederskultur där flickors dygd är släktens egendom?

Sverige ligger enl uppskattningar i topp vad gäller andelen könsstympade kvinnor per invånare i Europa. Fullständigt oacceptabelt som Löfven säger i tid och otid utan att i handling göra något åt det. Så varför gör feministregeringen inget åt detta? Varför erkänner de inte problematiken som ett svenskt problem så att man kan börja ta tag i det? Alla barn och unga har rätt till ett liv fritt från våld och övergrepp. Det är fastslaget i barnkonventionen. Genom Agenda 2030 har världen nu också för första gången satt upp konkreta globala mål om att kvinnlig könsstympning och andra skadliga sedvänjor ska upphöra överallt till år 2030.

Det finns också många flickor i Sverige som berövas sin tonårstid. Vad gör feministregeringen åt det? Det är ingen hemlighet att skolflickor försvinner efter skollov eftersom de skickas till sina föräldrars hemländer för att giftas bort med en kusin, farbror, morbror eller en helt okänd man som ofta är äldre än deras egen far. Dessvärre har dessa flickor inget som helst stöd i skolan då det nu visat sig att ”Allt mer personal med hedersvärderingar har kommit in i skolorna. Bland annat lärare och kuratorer, och även i socialtjänsten och polisen.”

Det är heller ingen nyhet att det finns asylsökande gifta barn i Sverige. Det finns t o m exempel på män som får barnbidrag för sina omyndiga fruar samt för de gemensamma barn de har. Hur är detta möjligt? Vad säger FN:s barnkonvention om detta? Detta skulle aldrig ha tillåtits om de varit födda i Sverige. Är barnäktenskap förbjudna i Sverige så ska de inte tillåtas oavsett var och när de ingåtts.

Varför anser feministregeringen att vi svenskar ska tillåta olagliga och skadliga kulturella seder och bruk som hör hemma i medeltiden och som innebär så stort lidande och så ojämlika livsvillkor för många invandrade kvinnor jämfört med de invandrade männens villkor? En fungerande integration förutsätter att det är majoritetskulturen som är normen. Hedersförtryck, sedvänjor och värderingar som går emot vårt rättssystem och begränsar kvinnor måste omgående upphöra. Likaså måste det bli slut på daltandet med män som hotar och hatar kvinnor. Sådana män hör inte hemma i ett modernt civiliserat land.

Värdegrund och allas lika värde klingar falskt. Politikers och myndigheters upprörande flathet och tilltagande feghet har bidragit till att i princip normalisera förekomsten av bl a tvångsgifte, könsstympning, ’oskuldskontroller’, barnäktenskap och en tilltagande könssegregation i Sverige. Hedersförtryck har därigenom getts utrymme i det svenska samhället. Antalet parallellsamhällen med en mycket stark hederskultur som håller många muslimska flickor och kvinnor fångna i familjens och släktens trångsynthet ökar. Fäder, makar och bröder inskränker alltmer kvinnornas rörelse-, yttrande- och därmed också tankefrihet och klankulturen med ett stort inslag av kusingiften blir allt starkare.

Ansvariga politiker och myndighetschefer har inte satt ner foten på allvar för att stoppa förekomsten av dessa otidsenliga seder och kulturella inslag i vårt land. Istället har de valt att se mellan fingrarna och låtit utvecklingen fortgå i det tysta på bekostnad av många flickors och kvinnors fri- och rättigheter samt livsvillkor. Ingen samtyckeslag i världen kommer att förbättra villkoren för de kvinnor som lever under hedersförtryck.

Ylva Johansson har nu plötsligt börjat påpeka vikten av att ”prata mer om svenska värderingar”. Den som gjorde det tidigare, t ex SD, hängdes ut både av ’såssarna’ och PK-media. Johanssons U-sväng i denna fråga kom hastigt på. Inför valet gäller det förstås att byta fot snabbt. Att det sedan inte är trovärdigt bekymrar inte dem som saknar kontakt med verkligheten, där vi är många som länge framhållit vikten av att migranter tar till sig och respekterar svenska värderingar.

Frågan om islam är tabubelagd i Sverige allt medan radikal islam flyttar fram sina positioner i och vi får allt fler islamistiska organisationer som predikar religiöst förtryck, intolerans och hat. Denna pågående islamisering drabbar främst kvinnor. Idag är det därför mindre angeläget att ”prata mer om svenska värderingar” än om de värderingar som islamiseringen och det kulturella och religiöst betingade hedersvåld den för med sig. Dessa värderingar i kombination med svensk kravlöshet och flathet är den huvudsakliga förklaringen till den misslyckade integrationen, som håller på att utvecklas till desintegration. Inte minst måste regeringen sluta ge bidrag till organisationer och föreningar som uppmuntrar fortlevandet av medeltida sedvänjor och hederskultur. Men detta skulle förstås hota identitetspolitiken och innebära en risk för minskad valboskap och därför offrar man medvetet hederskulturens offer.

Land ska med lag byggas och respekten för våra lagar måste vara fundamental och delas av alla. Inga regler skapade av klansamhälle eller självutnämnda moralpoliser ska tillåtas stå över lagen.  Rättsstaten är inte förhandlingsbar. Alla anställda i skola och myndigheter måste följa gällande lagstiftning och i ’förortskalifaten’ måste kvinnor få stöd att stå upp för sin frihet. Det kan innebära att man tvingas ’ta fighten’ mot militanta föräldrar som vägrar respektera våra lagar. Vi måste helt enkelt sluta acceptera dubbla koder och parallella samhällen. Respekterar man inte våra lagar är man fri att välja något annat land än Sverige.

Sverige skryter över att ha den första feministiska regeringen i världen och är noga med att fördöma andra länder som tillåter hederskultur m m. Att leva upp till sina egna ideal ifråga om hedersrelaterat förtryck av kvinnor klarar feministregeringen däremot inte av. Det framgår inte minst av de hedersförtryckta kvinnor som nu stigit fram, d v s de ytterst få som vågat stiga fram. Det räcker inte med att konstatera att det är ”fullständigt oacceptabelt”. Att regeringen inte gör något konkret för att få bukt med det är långt mer oacceptabelt.

22 kommentarer

  1. Glesbygden

    Fantastiskt bra skrivet. Sorgligt att man låtit det gå så långt. Man har blundat. Man undrar vilket samhä’lle våra styrande vill ha ? Makalös passiv enfald att man låtit det bli så här.

    • Åsa Sundh (inläggsförfattare)

      Tack! Alltid roligt med uppskattning :O)
      Tack också för dina inlägg på min blogg! Hoppas du fortsätter läsa och kommentera!

  2. Ville-Valle

    …ja du Åsa Sundh, nu är det dags att du går in i politiken på allvar för sådana politiker som du behövs NU om de kommande generationerna ska ha en ljus framtid i detta ärevördiga land…

    • Åsa Sundh (inläggsförfattare)

      Tack för ditt förtroende men hur ljus kommer min framtid att bli om jag ger mig in i politiken på allvar som landet och läget ser ut nu? Bara en järnlady klarar av att överleva i ett sådant politiskt klimat!

    • Basic Rules

      Tror moderaterna dvs Högerpartiet/fd nya moderatarena vore rätt bas, SD Umeå är inget att ha då man inte finns ! Ågren får man bara ”ågren” av.

      • Åsa Sundh (inläggsförfattare)

        Vad som är rätt bas inför valet återstår att se. Många kappor kommer att vändas och många U-svängar göras innan 9 sept. Blir migration och integration huvudfrågan finns det ett original och flera kopior. Sen får vi se vilka som står sig ända fram till valet.
        Håller f ö med dig ifråga om Ågren. Han är ingen stor politiker men det har umeåborna heller aldrig ansett att döma av M:s valresultat på 2000-talet. Den som fuskar och manipulerar, fixar och trixar för att hamna överst på valsedeln för att få bästa platsen vid köttgrytan inger inget förtroende. Politik är en förtroendebransch och då får man inte ‘skita i det blå skåpet’.

  3. Felix Lindgren

    Att vår nuvarande regering kallar sig för en feministregering är ett stort hyckleri. Se bara Margot Wallströms inställning till de demonstrerande kvinnorna i Iran just nu. Det är synd att det inte finns en lag mot hyckleri, (islamkramande, röstfiske, mm, min anm). Då skulle Sveriges inkompetenta regering med pajasen Löfven i spetsen åka dit efter noter. Men man kanske kan använda sig av lagen mot ocker. Brottet ocker består i att gärningsmannen, (regeringen, min anm) vid avtal eller annan rättshandling (samhällskontraktet, skatter, min anm) utnyttjar någons svåra situation, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning (Sveriges folk, min anm) till att skaffa sig en förmån, (politikerlöner, politikerpensioner, fria resor, tre månaders semester, mm, min anm) som står i uppenbart missförhållande till ersättningen (skola, vård, omsorg, rättsväsende, pensioner, försvar, mm, min anm) eller för vilken ersättning inte ges. Brottet, vilket kan anses grovt, renderar fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.
    /Felix

    • Åsa Sundh (inläggsförfattare)

      Helt rätt, men kan du förstå varför man röstar fram sådana inkompetenta regeringsodugliga politiker???

      • Jan Sjöström

        Hej Åsa.

        Svaret på din fråga (misstänker jag) kan kopplas till begrepp som
        god / ond , och i den enkelheten kan det aldrig vara bra med en
        syn som tar utgång i den riktiga (onda) verkligheten.
        Alla vet ju att den socialdemokratiska värdegrunden inte tillåter
        ”öppet fönster” till korrekt omvärldsanalys då den riskerar att i stort
        underminera partiets mantra. Makten skall till varje pris försvaras, i
        detta ingår att till sista blodsdroppen kämpa för rätten att sitta vid
        grytorna. Detta förhållningssätt ger i sin naturlighet en regering som
        i bästa fall kan vara kapabel till att reagera på de fenomen som b la
        media anser vara viktiga – återigen det finns inget annat sätt att
        säkerställa makten än att sprida uppfattningen om det ”goda partiet”
        allt annat saknar intresse i alla totalitära samhällen.

          • Jan Sjöström

            Hej.
            Land byggs med normer lagar och förordningar. Folkets vilja manifesteras
            i allmänna val, val som i allt bygger på insikt i att demokrati kräver respekt
            för överenskomna regelverk.
            Vad händer med ett land där demokratiska regelverk tillåts undantas, vad
            händer i ett hus när tidigare vedertagna normer ges prägel av inte längre
            aktuella , vad händer när Nationalstatens regelverk underställs ”känslomässig
            reaktion” präglade av en symbios i godhetens namn ?
            Svaren är enkla – när husets grund rasar – återstår ruiner.
            Att återskapa förtroende för demokratiska regelverk är en ytterst grannlaga
            uppgift som aldrig kan nå framgång med mindre än att insikt i att reaktioner
            av känslomässig / naiv art är och förblir förnuftets motpol.
            Svaret på alla frågor ligger i förståelse av historiska skeenden, facit till vår
            framtid ligger således i ett agerande som tar utgång i den riktiga verkligheten
            och inte i en bild skapad av ett politiskt särintresse i syftet att ”för all tid”
            inneha makt.

          • Åsa Sundh (inläggsförfattare)

            Nog skakar vårt lands grundvalar idag, men de politiskt /o/ansvariga har varken kunskap eller medel att förhindra att det mesta rasar ihop. Jag försöker ta del av allt som händer inom politiken och blir alltmer pessimistisk över utvecklingen och skeptisk till slutresultatet. Känsla har ersatt förnuft hos makteliten och det politiska särintresset och makthungern har ersatt ambitionen att måna om landets bästa.
            Under våren kommer jag att ta upp hur skör demokratin är och hur lätt det är att manipulera det valsystem vi har. Vi slår oss ofta för bröstet över att Sverige är en demokrati men det tål att granska litet närmare.

  4. Anonym

    För över 300 år sedan. Startskottet för omvandlingen av Sverige till en demokratisk välfärdsstat sköts av en okäns rysk soldat tidigt på morgonen den 28 juni 1709, när han vaknade av att en svensk soldat råkat trampa på en kvist,så att det bröts av. Inom en minut var hela den ryska armén på fötterna. Det svenska överraskningsanfallet blev en katastrof för den moraliska stormakten. Så såg även dåtidens svenskar på sig själva.
    Kungen, som beodrat anfallet låg på sjukläger och var febrig. Tiden på året för slaget, som skulle avgöra kriget till Sveriges förmån var sällsynt illa vald. För även om det inte är någon midnattssol i Poltava, var det inte långt kvar till gryningen, då ryssarna hade fri sikt och svenskarna inte kunde söka skydd i mörkret. I Ryssland sågs segern som en seger för det tsarristiska enväldet. I Sverige sågs nederlaget som ett bevis för det kungliga enväldets förkastlighet.
    I Sverige idag hyllas Karl den tolfte som ”hjältekung” bara av högerestremistiska stollar. I Ryssland idag hyllas Peter den store som ett föredöme även av sansade deokrater. Men slaget i Poltava var ett nederlag inte bara för den svenska armén. utan även för det i Sverige i praktiken rådande matriarkatet, då det varit kvinnorna som styrde lokalsamhällena under männens frånvaro till följd av de allt tätare utskrivningarna av män till kriget.
    Jag har skrivit denna inledning, för att visa hur tillfälligheter kan förändra länders förutsättningar i grunden. Och för att visa hur orealistisk tanken är att en nyanländ invandrar ska kunna göra om Sveriges 300-åriga resa till demokrati och jämställdhet under mindre än 3 år, varunder de lär sig att i det närmaste utan brytning uttrycka sig på ”ärans och hjältarnas” språk (svenska). Hur orealistisk integrationspoliken är, mirakelmedicinen som ordinares av alla doktorer från extremvänstern till Sverigedemokraterna.
    Mer ”integration” är ingen lösning. Integrationspolitiken har redan kommit till vägs ände. Fortsätter illusionsmakeriet att allt är möjligt med svensk social ingenjörskonst, kommer det att sluta med att vi svenskar, som har vid den tidpunkten reducierats till ett minoritetsfolk i vårt eget land, ska tvångsassimileras i världens enda kalifat utanför arabvärden.
    Finns det några alternativ, om det inte redan är för sent? Fortsatt ghetto-isering med paralllella samhällen med skilda rättssystem är kanske det mest realistiska? Frågan måste ställas.

    • Åsa Sundh (inläggsförfattare)

      Den första frågan är varför så många helt utan asylskäl fått ta sig hit. Nästa fråga är varför de tillåts stanna här.
      Om de politiskt ansvariga låter allt fortgå som hittills signalerar det att det är OK för den som vill ha ett bättre liv att komma till Sverige och ta del av vår välfärd utan några egentliga motprestationer. Det är vi skattebetalare som får betala räkningen för det. Så länge ‘en svensk tiger’ kommer detta att fortsätta. Tyvärr ser jag inte någon ljusning i frågan.

      • Anonym

        Svaret på båda frågorna är BEFOLKNINGSPOLITIK, inte flyktingpolitik. Föreställningen om att välståndet växer ju fler vi blir, helst 30 miljoner invånare så fort det bara går, utan förbud mot vare sig preventivmedel eller aborter. Och då måste det ju ske genom ökad invandring. Men kanske inte så kraftigt ökad invandring som under hösten 2015, utan i precis samma takt som ”vi” hinner integrera de nyanlända, om kapaciteten byggs ut.

        Men nu har ju finansministern tvingats slå till bromsarna… De förväntade stora vinsterna av den ökade invandringen dröjer ju. Med ”bättre integration”, fler i egen försörjning, ska pengarna rinna tillbaka snabbare, och vi kan öppna kranarna igen. Vad vi ska göra med de infödda och tidigare hitkomna invandrare, som blir kvar i arbetslöshet för att nyanlända ska gå före, talas det inte om. Med gratis preventivmedel och fria aborter ska väl den oönskade befolkningstillväxten hos det ”klientelet” reglera sig självt.

        Om ett land, eller rättare sagt landets maktelit, bestämmer sig för att byta folk, vilken typ av samhälle ska de nyanlända då integreras till? Vilka är ”de svenska värderingarna”, som de nyanlända ska lära sig? Vilka är de NYA svenska värderingarna, som ALLA ska anpassas till? Mångkultur, eller en ny monokultur? Varför skulle inte det allestädes närvarande Muslimska brödraskapet ha ett ord med i laget? Vad de muslimska kvinnor, som har lockats hit av löftena om jämställdhet, tycker bortses från.
        Hur de blir konsekvent överkörda av mångkultur- och integrationsförespråkarna, har du beskrivit synnerligen bra.

        Ännu mer överkörda kommer de att bli när Saudiarabiens kvinnor om ett halvår får rätt att köra bil. Vart i hela världen ska de saudiska män, som inte tål att se en kvinna vid ratten, ta vägen?

        Det jag skrev om i min förra kommentar var Sveriges långa, långa väg till demokrati och jämställdhet, hur det började, med ett katastrofalt militärt nederlag långt utanför landets gränser. Hur det i praktiken rådande matriarkatet hemma i Sverige, när männen var ute i fält, avvecklades medan den manliga delen av befolkningen tog de första vacklande stegen mot demokrati under 1700-talet. Efter läxan hur farligt det är att lägga en hel nations öden i en enda mans händer.

        Men den kvinnliga delen av den svenska befolkningen hade sannolikt inte glömt matriarkatet under krigsåren, och började med tiden pocka på delaktighet i den demokrati, som männen lyckades tillkämpa sig i små, små steg.

        Inte nog med att en ny religion nu börjat få fotfäste i Sverige, det är dessutom en extremt manlig variant om börjat få fotfäste. Själva begreppet ”muslimsk feminism” är en hädelse i dessa mäns öron – och ett skämt och hot i svenska vänsterfeministers öron. Varför dras så många kvinnor till våldsamma (i enbart ord och /eller handling) män och stödjer dem ideologiskt – samtidigt som de går ut i hatkampanjer mot alla ”vita heterosexuella män” – och gör allt för att dölja vilka som ligger bakom det grova sexuella våldet?

        Detta är inte flyktingpolitik. Det är något annat. Kanske import av avelstjurar för förbättring av den svenska folkstammen? En idé, som lanserades av Rasbiologiska institutet, när tvångssteriliseringarna pågick för fullt, och det t.o.m. talades om ett svenskt ”rassjälvmord”. Den svenska ”rasen” var kass…

        • Åsa Sundh (inläggsförfattare)

          Jag tvivlar på att de som på 70-talet beslöt att Sverige skulle bli ett mångkulturellt land verkligen hade tänkt sig att det skulle bli som Sverige idag. På den tiden var det ju i huvudsak arbetskraftsinvandring och de som kom skaffade jobb och bostad, vilket resulterade i en smidig integration. Idag har vi motsatsen. Göran Persson varnade för många år sedan för ‘social turism’. Tyvärr håller hans ord på att besannas.

          • Anonym

            Vad jag minns av 1970-talet är så mycket, så att jag har svårt att sortera ut vad som var mest avgörande för den framtida utvecklingen. Rekordåren under 1950- och 1960-talen, hade ersatts av företagsnedläggningar och växande arbetslöshet – något som man inte haft sedan början av 1930-talet. LO ville bromsa invandringen. För politikerna i båda blocken var invandringspolitiken detsamma som import av väljare med samma partifärg som politikerna själva.

            Chile-kuppen 1973 hade gynnat S, som drev igenom kommunal rösträtt för invandrare som ännu inte blivit svenska medborgare. Den borgerliga regeringen, som tillträdde 1976 hämtade sina nya väljare bland flyktingar från Vietnam, efter den kommuniststödde befrielsefrontens (FNL:s) seger i inbördeskriget, alltså bland anhängare till den störtade USA-ledda Saigon-regimen. Jag minns hur chilenare, som hoppades på att kunna återvända hem efter Chile-juntans fall, protesterade mot den dåtida assimilationspolitiken. De ville inte bli svenskar.

            Många chilenska familjer splittrades, då barnen som gick i svenska skolor, kände sig mer som svenskar än som chilenare, medan plågades av hemlängtan och följde nyheterna från hemlandet. Före Chile-kuppen hade invandringen dominerats av flyktingar från Östeuropa med borgerliga sympatier. Att de också fick rösträtt, var nog en felspekulation av S, som hoppades på att få deras röster, eftersom de flesta av dem arbetade i LO-yrken. Om inte av andra orsaker, drevs de att rösta borgerligt av vänstervindarna bland oss infödda svenskar.

            Mångkulturalismen under 1970-talet var en del i kampen om invandrarväljarna. LO, som ville ha en mer restriktiv invandringspolitik för att rädda jobben för de egna medlemmarna fick ge sig. När Metall-ordföranden Leif Blomberg, som 1994blivit arbetsmarknadsminister med ansvar för invandringsfrågorna, försökte genomdriva LO:s linje i invandringsfrågan, bemöttes han av en hatkampanj utan like av media och den s.k. intelligentias. Jag tror att han knäcktes av motståndet mot hans förslag att göra det straffbart att gömma flyktingar som fått avslag på sina asylansökningar.

            Nu sitter åter en f.d. Metall-ordförande i regeringen och är t.o.m statsminister. Vad han egentligen vill, har hittills varit, och är väl fortfarande tämligen otydligt. Men han står säkerligen bakom ministrarna Ylva Johanssons och Magdalena Andersson uttalanden i invandringsfrågan på sistone. Som kan tolkas som försök till återgång till Blombergs restriktiva linje. Socialdemokrater för tro och solidaritet, som leds av en professor med förflutet i stalinistiska KFML(r) , och stöds av präster och biskopar i Svenska kyrkan, manar till strid mot sossarna i regeringen.

            Blir det en öppen falangstrid -med kyrkligt stöd – inom det största regeringspartiet inför höstens val?Frågan är förstås hur mycket u-sväng Löfvén vill ha, och om han har alla s-ministrarna med sig.

          • Åsa Sundh (inläggsförfattare)

            Det blir intressant att se hur Löfven hanterar detta. En sak är säker; han och partiet är beroende av röster från de nya svenskarna. Bjereld gör vad han kan för att locka dem och han verkar också ha kopplingar till en del muslimska falanger. Svenska kyrkans företrädare har t o m föreslagit att man ska ta bort kors och andra ‘kristna’ symboler från kyrkorummet så att t ex muslimer inte ska ta anstöt om de besöker kyrkan. Där måste väl ändå gränsen gå!!

  5. Basic Rules

    Frågan om islam är tabubelagd i Sverige och det trots att vi väl känner till vad den kräver av sina anhängare enligt koranen, haditherna och sin statsideologi. Det mesta av vad islam stadgar går stick i stäv med våra kristna värderingar och vår syn på hur ett demokratiskt samhälle skall organiseras.

    Det finns alla anledning sätta islam under lupp då den strider mot västerländska och kristna värderingar – en ideologi, om dock en religiös sådan med politiska ambitioner. Vi måste se den som den är, i faktiska uttryck där tex hedervåldet har ett fast grepp om individer, klaner och kriminella förorter.

    Den hedersmördade Fadime Sahindal avfärdas nedlåtande som ”ikonen”. Fadime skyddades av socialdemokraten Nalin Pekgul, som senare fick respass från partiet för sin realistiska syn på Islam.
    Av ren självbevarelsedrift borde en oberoende utredning av experter, osmittade av politisk korrekthet, tillsättas som tänker till kring vad det skulle innebära om en tredjedel av befolkningen i Sverige följer islams läror. Årets valrörelse måste fokusera på denna möjliga utveckling. Kanske är det landets största ödesfråga på sikt.

    Vi har inga problem med att ta avstånd från fascistiska ideologier då de strider emot våra värderingar !

    Olof Hedengren skriver om detta i Samtiden, under rubriken ”Det duger inte att tiga still om Islam ” – varifrån denna text är delvis hämtad.

    • Åsa Sundh (inläggsförfattare)

      Jag läste också Hedengrens krönika. Det borde alla göra för den ger mycket värdefull och nödvändig info som alla borde ta till sig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>