Allsköns funderingar om politik

Högtflygande krav

Av , , 14 kommentarer 32

Ca 1 600 SAS-piloter i Skandinavien strejkar med många inställda flyg och tiotusentals strandade flygresenärer. Jag respekterar strejkrätten, en grundlagsskyddad rättighet, men när jag läser om piloternas arbets- och lönevillkor har jag svårt att se det rimliga i piloternas krav på 13% löneökning.

Förhandlingarna mellan SAS och dess piloter har pågått sen i mars, mot slutet med hjälp av externa medlare. Arbetsgivaren tackade ja till medlarnas bud på torsdagskvällen, men piloternas fackförbund, SAS Pilot Group, kräver 13% löneökning, en sänkning med 12% från sitt ursprungliga krav på 25% (Transportföretagen har bjudit 2,3% i avtalsrörelsen till andra yrkesgrupper). Dessa 13% ska enl facket ”täppa igen inkomstgapet till den övriga flygmarknaden”. Dessutom kräver de att deras årliga arbetstid kortas från 183 till 179 dgr (normal heltid är 226 dgr).

SAS Pilot Group är också kritisk till hur SAS löser underbemanning och vill kunna begränsa bolagets rätt att ta in underleverantörer från andra bolag inom koncernen. Hur sansat eller rimligt är det att ett företag ska behöva förhandla med en organisation om hur de löser underbemanning?

Wilhelm Tersmeden, ordförande för SAS Pilot Group, säger i Expressen (26/4):

- Det är ett totalt misslyckande för båda parter. Jag är jättebesviken. Framför allt är jag besviken på arbetsgivaren, att SAS har låtit det här hända.

Samtidigt tycker Tersmeden att det är olyckligt att passagerare påverkas.

– Det är det absoluta nederlaget för två förhandlingsparter och det är extremt olyckligt, vi beklagar verkligen att våra passagerare kommer i kläm. Vi uppmanar SAS att komma till sans och bli konstruktiva och komma till förhandlingsbordet med ny kraft och nya idéer. 

Här kan man verkligen fråga sig vem som ska uppmanas att komma till sans och vara kreativ och konstruktiv. Pilotföreningens högtflygande krav kan nog bara förklaras med att de tillbringar litet tid med fötterna på jorden. Att de dessutom har mage att beklaga ”att våra passagerare kommer i kläm” är bara läpparnas bekännelse och klingar falskt.

2012 höll SAS höll på att gå under men klarade sig främst tack vare tre statliga ägare.  Då låg snittlönen utan tillägg enl arbetsgivarförbundet Svenska Flygbranschen (SFB) på 78 000 kronor/mån och slutlönen för en kapten mellan 92 000 och 96 000 kronor/mån. Medellönen var m a o högre än för läkare, som har dubbelt så lång utbildning och minst lika mycket ansvar för liv och död. Piloterna jobbade då som mest 185 dgr/år.

Det har varit en hel del hysch hysch kring hur mycket piloter tjänar. DN rapporterar idag (26/4) att parterna är oeniga om vad piloterna tjänar; tjänar de 93 00 eller 34 000 kronor i månaden? Månadslönerna är vad Transportföretagen resp Svenska pilotföreningen trycker på i förhandlingarna som på fredagen ledde till att 1 600 SAS-piloter gått ut i strejk:

- De siffror som arbetsgivarsidan publicerar är gravt missrepresenterande, oärliga och osanna. Deras enda syfte är att misskreditera piloter och ställa oss i dålig dager, piska upp en hatstämning från allmänheten mot oss, säger Rawaz Nermany, ordförande för Svenska pilotföreningen.

Att byta jobb och arbetsgivare brukar ge högre lön. Så varför söker sig inte alla missnöjda SAS-piloter istället till de välavlönade jobb som ”andra flygbolag internationellt” erbjuder? Kanske för att ingen är intresserad av dessa piloter då deras lönekrav är för stora. Lufthansa var på gång att köpa SAS för några år sedan men avstod för att slippa strejkkarusellen och för att SAS-personalens löner var för höga. De bedömde det som omöjligt att fasa in SAS olika personalgrupper i sina lönenivåer.

De senaste decennierna har flygbranschen genomgått dramatiska förändringar och konkurrensen har hårdnat. Ersättningsavtalen har däremot inte hängt med. En del flygbolag har löst detta genom att starta nya bolag (t ex Lufthansa med Eurowings). SAS har löst det genom en ny ersättningsmodell för att försöka fasa ut de högavlönade piloterna som går på gamla avtal, som inte går att säga upp. De som nyanställs får sämre villkor för att bolaget ska få en konkurrenskraftig lönestruktur i nivå med andra flygbolag.  De som gått in i den nya ersättningsmodellen (med ’dåliga’ ingångslöner) har aktivt valt att göra det. Att i dagens läge med vikande antal flygresenärer p g a kronans försvagning, flygskatt m m är mycket dålig ’timing’ och väcker knappast några sympatier bland verklighetens folk.

Om situationen för SAS innebär ytterligare förluster och strejker vore det kanske bäst att låta bolaget gå i konkurs. Därmed skulle alla dyra befintliga ersättningsavtal och extravaganta pensionsavtal kunna försvinna. Eftersom SPF hävdar att internationella flygbolag betalar sina piloter bättre, får de piloter som förlorar sina jobb på SAS chansen att hitta nya, mer lönsamma jobb internationellt och vi skattebetalare slipper skjuta till ytterligare miljarder för att SAS blöder. Genom att försätta SAS i konkurs kan staten också passa på att sälja bolaget till bättre lämpade aktörer, som kan driva bolaget vidare på villkor anpassade till dagens verklighet.

14 kommentarer

IS-barnen

Av , , 20 kommentarer 70

Kommer du ihåg Alan Kurdi, den 3-årige syriske pojken, som under migrationskrisen 2015 på väg till Europa i en överfull, undermålig båt flöt upp på en strand i Turkiet? Det var en mycket sorglig syn och tragisk händelse, som gav upphov till många tårar och snyftreportage med foton som berörde oss alla. Det framkom senare att pappan hade jobb som frisör i Turkiet men ville till Sverige för att få nya tänder. Att han därför utsatt sonen för denna fruktansvärda död fick inga braskande rubriker.

Nu har vi en ny våg av snyftreportage i ’medströmsmedia’. Det handlar om jihadisten/IS-terroristen Skråmos 7 barn, som finns i det kurdiska flyktinglägret Al Hol-lägret i Syrien.  Deras föräldrar var enl ej verifierad uppgift inte svenska medborgare; pappan var norrman och mamman chilenska. Varken Norge eller Chile har anmält något intresse för barnen. Flera av barnen är födda i Syrien och i lagens mening innebär det att de är föräldralösa syrier.

Barnens chilenske morfar, Patricio Galvez, som bor i Göteborg, har nyligen åkt ner för att hämta hem sina barnbarn. I både tidningar och TV intervjuades han inför sin resa.  Kurdiska myndigheter i Irak har nu gett klartecken till att de sju barnbarnen i lägret Al-Hol i norra Syrien kan föras till det svenska konsulatet i Erbil i Irak säger Galvez till TV4. Enl Expressen (19/4) har han nu varit i Erbil en vecka och på Långfredagen fått besked från svenska ambassaden i Bagdad:

– Det är ett jättestort steg och det har gått väldigt fort. Det är en stor framgång, säger han

Galvez uppger till Expressen att det är svenska UD som koordinerar hela processen och kommunicerar med de kurdiska administrationerna. Vem som helst förstår att han inte på egen hand klarar av att hämta barnbarnen från de två läger de finns i och ta dem till Erbil. Det krävs omfattande finansiering och logistik för att genomföra den transport som krävs för att svenska konsulatet ska kunna påbörja en utredning. Så vem har hjälpt honom att skaffa fram fordon, chaufförer, sjukvårdspersonal, livvakter, tolkar m m? Den frågan verkar ingen journalist intresserad av. Den skulle kanske ta udden av ’storyn’.

Mellan 60 och 80 svenska barn finns enl uppgift i Al-Hol, många av dem undernärda, ”utmärglade”, sjuka och i dåligt skick. Varje dag möts vi av reportage, där människor kräver att Sverige nu ska ta hem IS-barnen. Känslan verkar ha lamslagit förnuftet och genererat en konflikt mellan den ”goda humanismen” och den ”onda populismen”. Samma sak kännetecknade den havererade gymnasieamnestin. Men i sanningens namn är det de politiker som genomfört gymnasiehaveriet som är populister. Ska de nu få genomföra ännu ett politiskt haveri genom att utan noggrann konsekvensanalys och hållbar lagstiftning på plats hämta hem IS-barnen?

FN:s Barnrättskonvention upphöjs 1 juli nästa år till svensk lag. Det innebär att barn (upp till 18 år) inte får skiljas från sina föräldrar och att syskon inte får skiljas från varandra. Kommer det att innebära att de IS-barn som Sverige tar ’hem’ efter att lagen trätt i kraft måste åtföljas av sina föräldrar, d v s IS-terrorister? Kan dessa barn alls anpassa sig till svenska samhället efter lång tid i ett IS-kalifat, där de hjärntvättats i koranskola och lärt sig att otrogna ska dödas? Hur kommer det att fungera om de kommer till Sverige och tvingas umgås med miljoner ’otrogna’ svenskar?

Det hade varit klokt av de rödgröna att inte besluta att upphöja Barnrättskonventionen till lag under förra mandatperioden med tanke på dagens situation med återvändande jihadister/IS-terrorister. Den maktfullkomliga rödgröna röran ”är världsbäst på att vara den mest obildade och outbildade regering en västerländsk kulturnation sett” (Einar Askestad). Sedan 2014 har vi sett otaliga bevis på att konsekvensanalys, kompetens, långsiktigt hållbara beslut och handlingskraft inte är de rödgrönas styrka och vi har fått mer än nog av deras bortförklaring att ”vi har varit naiva”.

Att ta hem de svenska (?) barnen är en mycket komplicerad uppgift om regeringen faller offer för trycket och beslutar sig för att göra det. Om barnen saknar födelsebevis och inte är registrerade i Sverige saknar de svensk identitet. Det finns därför en risk att även icke svenska barn kommer till Sverige. Enl UD krävs en förfrågan från kurdiska myndigheter innan Sverige kan agera. Wallström sa häromdagen till Ekot att regeringen snart kommer med besked i frågan.

-Jag vill att vi ska hantera en väldigt besvärlig situation. Jag står inte ut med att se att barn ska fara så illa om det finns en möjlighet att hjälpa dem, säger Margot Wallström

Skickligt styrd opinionsbildning har gjort bödlarna Skråmos barn till ikoner för mänskliga rättigheter. Vem nämner idag Nadia Murad, som ifjol tilldelades Nobels Fredspris? Hösten 2014 belägrade IS-terrorister staden Sinjar och byarna runtomkring i irakiska Kurdistan. Tusentals yazidier dödades och många kvinnor, och ibland små flickor, togs som fångar för att bli sexslavar åt IS-medlemmarna eller såldes vidare. Yazidierna är särskilt hatade och jagade av IS p g a att de är kristna. Enligt FN är gruppen utsatt för ett folkmord. Wallström, som brukar hänvisa till FN när det passar hennes agenda, medgav 2014 att terrorgruppen gjort sig skyldig till ”systematiska övergrepp” som ”riskerade” att bli folkmord, men längre än så har hon fortfarande inte sträckt sig. IS-terroristerna våldtog, torterade, halshögg, korsfäste och brände Murads yazidiska släkt levande. De blev t o m mat som gavs till bödlarnas fångar. Så här skriver journalisten och författaren Nuri Kino i SvD (21/4):

-Tyskland, Kanada och Australien har tagit emot barn som varit kidnappade, och deras föräldrar. Bara flugit in dem rakt från flyktingläger, och gett asyl och uppehållstillstånd åt dessa allra svagaste och mest brutalt utsatta av krigsoffer. Varför har inte Sverige gjort det? Bara fyllt ett Herkulesplan.

Detta är ett av ytterst få reportage om de barn som slaktats av IS. Varför balanserar man inte upp snyftreportagen om Skråmos barn med reportage om de fruktansvärda brott IS-terroristerna begick mot yazidierna? Varför ska IS-terroristerna Skråmos barn särbehandlas men inte yazidierna och deras barn? Varför särbehandlas inte alla barn och andra offer, som efter oerhörda upplevelser lyckats fly från Skråmos mördarsekt? Den rödgröna regeringsröran har gång på gång slagit sig för bröstet och hävdat att de inte ställer grupp mot grupp. I praktiken är det dock vad de regelbundet gjort.

Innan några IS-barn hämtas hem till Sverige kräver jag svar från de politiskt ansvariga, d v s ALLA riksdagspartier, hur de planerar (!) att hantera barnens föräldrar, d v s återvändande IS-terrorister. Ska de också tillåtas återvända till Sverige? Ska dessa föräldrar, som utsatt sina barn för så fruktansvärda upplevelser, få vårdnaden om sina barn? Skråmobarnens mormor har öppet sympatiserat med IS och åkte t o m ner dit. Är hon som återvändande jihadist en lämplig vårdnadshavare till sina barnbarn? Hur ska äldre syskon/barn som redan hjärntvättats av sina föräldrar hanteras? Hur ska man kunna ordna boende för IS-barnen och vårdnadshavare?

En annan mycket viktig fråga är vilka resurser som kommer att krävas för att dessa 60-80 barn ska kunna /åter/anpassas till det svenska samhället. Hur ska skolgången fungera? Hur kommer övriga skolbarn och deras föräldrar att reagera över att få in IS-barn i klasserna? Hur ska samhället kunna hantera både IS-barnens trauman och svenska barns skräck för att tvingas umgås med dessa radikaliserade barn? Hur ska man skydda IS-barnen från det hot och hat som antagligen kommer att drabba dem? Hur ska de redan bristande resurserna inom Barn- och Ungdomspsykiatri fördelas? Grupp mot grupp i vanlig rödgrön ordning? Hur ska det hela finansieras?

I de fall IS-barnen saknar födelsebevis och ej är registrerade i Sverige, saknar de svensk identitet. Risken finns därför att även icke-svenska barn kommer till Sverige. Den rödgröna röran med Löfven i spetsen har gjort sig skyldig till alldeles för många ogenomtänkta aktioner sedan 2014. Vem minns inte Refugees welcome, Sverige bygger inga murar, Sverige tillsammans m m. Mycket signalpolitik, ogenomtänkta ’godhetsåtgärder’ och hucklerier har det blivit. Inte minst har UD med den uppblåsta, självgoda ”jag står inte ut” Wallström agerat som solister med dold agenda och sekretessbelagda dokument vid flera tillfällen. Nu räcker det!

Kosovo har enl Svt (20/4) hämtat hem över 100 personer från Syrien, bland dem fyra män som stridit för terrorgruppen IS. Landets justitieminister har lovat att alla medborgare i Kosovo ska hämtas hem:

- Vi tänker inte upphöra förrän varje medborgare i republiken Kosovo har förts tillbaka till sitt land och alla som begått brott eller varit del av dessa terrororganisationer ska ställas inför rätta, säger Abdelrad Tahiri och tillägger:

-Kosovo kan inte tillåta att dess medborgare utgör ett hot mot väst och våra allierade.

Kosovo införde

2015 införde Kosovo lagar som gör det straffbart att ingå i styrkor eller organisationer involverade i strider i tredje land. Hur många år ska det ta innan vår inkompetenta och senfärdiga regering har kommit fram till och lagstiftat om hur Sverige ska hantera återvändande jihadister och deras barn?

 

 

20 kommentarer

Huckleri och hyckleri

Av , , 4 kommentarer 64

-Jag har så svårt att ta ordet heder i min mun, när vi talar om det förtryck, den förföljelse, den stympning och det besinningslösa våld som riktas mot barn och unga, med heder – bara som en falsk och usel ursäkt. Därför, kamrater, förväntar jag mig det av er: I varje landsting. I varje kommun. I varje skola. I varje läge. Se det. Hata det.

Så kraftfullt uttalade sig statsministern på S-kongressen i Örebro häromveckan. Hans brösttoner faller dock platt till marken. Denne ’metallgutt’ må ha varit ordf i fackförbundet Metall, men någon verkstad finns ej i sikte. Under hans regerande har han ofta, både på hemmaplan och ute i världen,  velat ge sken av att vara kraftfull, beslutsam och handlingskraftig, men när det kommer till handling har han och hans rödgröna regeringar visat sig tämligen kraftlösa och inkompetenta. Hur gick det t ex med de 80 000 migranter utan asylskäl som Ygeman för några år sedan så högtidligt och självsäkert lovade att skicka hem? En statsminister ska se till att leverera, inte orera.

Löfvens ’feministregering’ har försenat en lag mot hedersförtryck på ett fullständigt oacceptabelt sätt. Först hela elva år efter att Alliansen skrev på Europarådets tvingande konvention mot våld mot kvinnor, ska Sverige nu äntligen som sista land i Europa införa en lag mot detta våld. Skämmigt i allmänhet, för en feministregering i synnerhet!  Utformningen är fortfarande okänd, vilket kan innebära att det kommer att ta sin tid innan lagråd, riksdag m fl godkänt den.

Den rödgröna regeringen har sin vana trogen i det längsta försökt att slippa lagstifta mot både hedersförtryck och terrorism. Nu, när allt fler röster höjs och kräver att något görs, hjälper det inte längre med Löfvens prat i kvadrat, brösttoner och väl tillrättalagda retorik. Det är handling och verkstad som behövs, inte krumbukter och pratbubblor för att slippa införa en lag som skyddar mot hedersvåld.

Såssarna har länge behandlat de egna aktiva företrädarna som velat komma tillrätta med hedersvåld och extremism tämligen hårdhänt. För någon månad sedan avsattes t ex Ann-Sofie ”Soffan” Hermansson, som varit gruppledare för S i Göteborg och som modigt stått upp mot hederskultur och extremism. Hermanssons partikamrat, maktspelaren Anna Johansson, avsatt minister ur den förra rödgröna regeringsröran för att hon misskött sin ministerportfölj, torde ha spelat en tämligen aktiv roll för att se till att Hermansson försvann.

Anna Johansson är med i Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, som bedriver identitetspolitik och som har nära band till Ibn Rushd. Hermansson har genom sin kamp mot hederskultur och islamism och genom sitt ställningstagande mot bidrag till islamister utmanat mäktiga krafter inom Ibn Rushd-sfären. Den har f ö kopplingar till Muslimska Brödraskapet och arrangerar bl a Muslimska Familjedagarna, där internationellt kända jihadistpredikanter deltar. Trots att Löfven både i sin regeringsförklaring och på partikongressen i Örebro basunerade ut att krafttag ska tas mot hedersförtrycket, har han suttit helt passiv under utrensningen av Hermansson. Vilken hycklare!

Nu är det inte första gången kvinnliga såsseföreträdare som aktivt arbetar mot hedersförtryck och extremism straffats ut av partiet. Nalin Pekgul, fd ordförande för Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, har länge kämpat mot hedersförtryck och islamism. Hennes kamp resulterade i att hon inte omvaldes till ordf för Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund. Under fjolårets valrörelse kampanjade hon f ö tillsammans med Hermansson.

Carina Hägg, f d riksdagskandidat (S), straffades också när hon petades från valbar plats på riksdagslistan som ett resultat av sin kamp mot hedersförtryck och extremism. Hägg försökte också uppmärksamma att Tro och Solidaritet skriftligen lovat en nationell muslimsk organisation att få in muslimer på valsedlar, men hennes uppgifter förnekades bestämt. 2014 avslöjade dock Expressen att det visst fanns ett sådant avtal.

Också i andra partier har företrädare som utgjort en viktig röst i kampen mot hedersförtryck mobbats ut. Nyamko Sabuni, f d jämställdhetsminister i dåvarande Folkpartiet och nu aktuell som kandidat till partiledarposten efter major Björklund (L), ansågs för tuff och fick lämna sin ministerpost till Erik Ullenhag, Sveriges svar på Bagdad Bob.

I Vänsterpartiet tvingades Amineh Kakabaveh, aktiv kämpe mot heder och religiöst förtryck i förorterna, slåss mot sin partiledning, som petade henne från riksdagslistan 2018. Tack vare en medlemsomröstning återinsattes hon på listan och med drygt 3 500 personkryss lyckades hon mot partiledningens vilja ta sig in i riksdagen igen.

Vänsterpolitiker med F! och Gudrun Schyman i spetsen debatterar ofta och högljutt hedersförtrycket, som drabbar närmare en kvarts miljon ungdomar som bor i Sverige idag.  Förtrycket drabbar också äldre, främst kvinnor. Varför tar vänstern inte tag i det egentliga problemet istället? Och varför stöttar de inte sina partikamrater som aktivt kämpar mot hedersförtryck och extremism? Det är handling och inte munväder som gör skillnad. När riksdagen förra året ville ha en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv var V det enda partiet som reserverade sig mot detta.

Johan Westerholm (ledarsidorna.se) anser att muslimerna redan på många sätt styr S. Att denna osaliga blandning av muslimska konstellationer tillåts få sådant utrymme i främst såssarna har förstås med identitetspolitiken att göra. Rädslan att stöta sig med sina ’klanväljare’ gör att såssarna inte vågar vara konsekventa. Att offra en kvarts miljon ungdomar liksom många äldre kvinnor som bor i landet är antagligen ’billigare’ än att förlora hundratusentals muslimska röster och därmed regeringsmakten.

Självfallet är Löfven fullt medveten om att de tre ovan nämnda såssekvinnorna manövrerats ut just p g a att de (till skillnad från honom) ’levererade’ i kampen mot hedersförtryck och extremism. Ändå hade han mage att på kongressen i Örebro högtidligt och kraftfullt lova att partiet ska leda kampen mot hedersförtryck. Vem tror han att han lurar? Hur kan någon rösta på politiker och partier som inte vågar genomföra den politik de högljutt basunerar ut och som väljer att passivt se på när så många drabbas av hederskulturens och extremismens härjningar?

 

4 kommentarer

Banktvätt och vänskapskorruption

Av , , 4 kommentarer 44

Redan förra året började rykten om Swedbanks ’banktvätt’ cirkulera. I september 2018 visade en stor utredning omfattningen av penningtvättsskandalen som skett i Danske Banks verksamhet och tvivelaktiga affärer i Baltikum. Banken misstänks ha utfört transaktioner på omkring ofattbara 2 000 miljarder och både dess vd och dess styrelseordförande avgick.

Någon månad senare bedyrade Birgitte Bonnesen, dåvarande vd i Swedbank, tvärsäkert den egna bankens oskuld och hävdade att Swedbank inte hade ’motsvarande lik’ i sin garderob. Banken gjorde förra året dock en utredning, som ska ha visat att man känt till misstänkt penningtvätt om ca 90 miljarder kronor, men utredningen har kritiserats för att vara bristfällig.

Svt:s Uppdrag Granskning avslöjade i februari att banken misstänks för penningtvätt på ca 40 miljarder kronor. 50 särskilt misstänkta bolag uppges vara inblandade där med kopplingar till härvan i Danske Bank. UG:s redaktion säger också att de kunnat koppla konton i Swedbank till Ukrainas korrupte f d president Janukovytj, som enl UG ska ha slussat 34 miljoner kronor via banken. Dessa miljoner ska ha koppling till en misstänkt muta.

Enligt UG har Swedbanks kunder också band till den så kallade Magnitskijhärvan, en av världens mest uppmärksammade korruptionsskandaler, då skatt från den amerikanske finansmannen Bill Browders bolag Hermitage i Ryssland i stället ska ha förskingrats av ryska statstjänstemän och gangsters. Denna härva resulterade i amerikanska sanktioner mot de utpekade. Browder har nu lämnat in en omfattande anmälan till svensk polis om Swedbanks påstådda penningtvätt.

Den 27 mars, dagen innan Swedbanks årsstämma, avslöjar UG att New Yorks Finansinspektion, DFS, nu inlett en granskning av banken. När DFS krävde svar om banken haft kunder kopplade till den s k Panamaskandalen, nekade banken trots att kopplingar finns. Visar det sig att banken ljugit, kan det resultera i mycket kännbara straff. Swedbank kan bl a tvingas böta miljardbelopp och förbjudas att handla med dollar, något som skulle innebära en kollaps för Swedbank. Kollapsar banken torde konsekvenserna för samhällsekonomin bli förödande. Swedbanks storägare fick till skillnad från andra ägare information om vad UG:s granskning skulle avslöja. Det klingar falskt och provocerar när banken påstår sig vara till för vanligt folk.

Den 27 mars genomför så EBM, Ekobrottsmyndigheten, en razzia mot Swedbanks huvudkontor p g a insidermisstankar. Chefsåklagare Thomas Langrot hävdade enl Dagens Industri att Swedbanks styrelse försökte förhindra att EBM fick tillgång till en intern larmrapport. Larmrapporten uppges beskriva hur banken brister i sitt arbete mot penningtvätt i Estland. Polisen beslagtog dock rapporten.

Under den pågående razzian i Swedbanks lokaler den 27 mars sammankallas styrelsen och beslutar att stoppa utlämningen av bl a en intern penningtvättsrapport författad av den norske juristen Erling Grimstad. Redan på söndagen hävdar Swedbank att man ”fullt ut medverkat” i undersökningen. Samtidigt försvarar man beslutet att inte lämna ut en intern larmrapport p g a advokatsekretessen:

-Åklagaren har i media uttalat att banken inte medverkat vid husrannsakan på önskvärt sätt, utan tvärtom försvårat denna genom att vilja bibehålla sekretess och tystnadsplikt. Åklagarens uttalande är helt felaktigt och obegripligt.

EBM har nu inlett en förundersökning om insiderbrott; flera ägare tycks ha sålt aktier p g a att de visste sådant som övriga aktieägare inte visste. Utredningen har dessutom vidgats till att omfatta grovt svindleri med anledning av att Bonnesen i oktober avfärdade misstänkt penningtvätt i banken.

Den 28 mars äger stämman rum, men alldeles innan den börjar, meddelar styrelsen att Bonnesen fått sparken. Detta trots att man ända fram till dess förklarat att man har fullt förtroende för henne. På den efterföljande stämman beviljas hela styrelsen inkl ordf Lars Idermark ansvarsfrihet. Vänskapskorruption? Bonnesen beviljas däremot inte ansvarsfrihet. Ett bondeoffer? För att vinna eller överleva denna kamp kan det löna sig att offra en ’bonne’. Men kampen har nog bara börjat. En styrelseordf som inte verkar ha läst relevanta rapporter, tagit del av dem men ej förstått, eller läst, förstått och förträngt dem, torde inte ha någon framtid i en bank som vill överleva.

Vare sig ansvarsfrihet beviljades eller inte riskerar nu både tidigare vd och tidigare styrelsemedlemmar att tvingas betala stora skadeståndsbelopp, om det framkommer att desinformation redovisats, skriver SvD Näringsliv. Skadeståndskrav kan då bli aktuellt med hänvisning till aktiebolagslagen. Det kan bli slutet för Swedbank, Bonnesen och styrelsen.

Bonnesen hävdar att hon inte gjort något fel och kompenseras/belönas med en fallskärm på 21 miljoner. (Hon är ironiskt nog ordf i Svenska Bankföreningen). Styrelseordf Idermark anser att han heller inte gjort något fel och belönas med en arvodeshöjning på 3,5% till 2 630 000 kronor, övr styrelseledamöter en höjning på ca 6% till 605 000 kronor. Ingen dålig belöning för en styrelse som inte klarat av att hålla koll på sin VD. Några mindre aktieägare anmäler avvikande åsikt men storägarna, t ex AMF, Folksam och Alecta, bifaller stämmans förslag att bevilja styrelsen ansvarsfrihet.

Det är tydligt att Swedbank är ett företag med svag eller obefintlig ägarstyrning. Styrelsen för Swedbank är en blandning av politiskt tillsatta och statens näringsliv. Att ovan nämnda storägare också ansvarar för svenskarnas pensioner känns ytterst oroande. Det är våra pengar, som nu försvinner med bankens sjunkande värde och förtroende. En sak är säker; varken New Yorks finansinspektions utredning eller EBM:s utredningar kommer att stärka Swedbanks förtroendekapital eller dess ekonomi. Men det bekymrar inte Swedbanks storägare. De har sina arvoden, karriärer och privata pensioner säkrade oavsett vad som händer med Swedbank och folkets pensioner. Skämmes!

Så hur reagerar då den svenska Finansinspektionen på Swedbanks misstänkta penningtvätt? FI:s tjänstemän verkar dessvärre lamslagna av skräck inför vad en närmare granskning av våra bankers förehavanden skulle visa. Enl en källa till SvD har FI t o m mörkat en rapport från 2017, som avslöjade att bl a Swedbank haft stora brister när det gäller att jobba mot penningtvätt och terrorfinansiering. Några sanktioner mot bankerna blev det inte, trots att interna rapporter avslöjat allvarliga brister. Kan vänskapskorruption förklara mörkandet och bristen på sanktioner? Granska och utkräv ansvar! Det har avslöjats alldeles för många allvarliga brister och försyndelser på svenska myndigheter de senaste åren. Och lägg snarast ner alla myndigheter som inte klarar av att fullgöra sina åtaganden!

Avslutningsvis är det både provocerande och orimligt av bankerna att noggrant fråga ut oss ’vanliga’ bankkunder, som vill sätta in kontanter, varifrån vi fått våra jämförelsevis oansenliga penningsummor. Är det för att försvåra för oss, då vi är tämligen ointressanta kunder i jämförelse med ’höjdarna’ t ex i Baltikum? Det är där utfrågningen ska göras. Att sila mygg och svälja kameler är både upprörande och löjeväckande. Gör om och gör rätt!

4 kommentarer