Allsköns funderingar om politik

”Same procedure as last year”

Energiförsörjningen, migrationen, integrationen och kriminaliteten kräver svar och lösningar men Agendas partiledardebatt i söndags (13/10) gav inga svar, födde inga nya tankar och ingav inget konkret hopp om framtiden. Tomgång och ’tugg’ duger inte längre. Kanske är det dags att skrota Svt:s partiledardebatter eller att ändra formatet radikalt.

Detta var en tämligen förutsägbar, innehållslös och ovärdig föreställning, där ’babblarna’ ogenerat och ostraffat slängde sig med felaktiga siffror, osanningar och ’politiskt käbbel’. Sjöstedt var på hugget och tog upp att 16,6 miljarder kronor av EU-pengar avsedda för flyktingar gått till Turkiets statskassa. Han krävde att Löfven skulle lova att detta inte hände igen.

-Du har fel, lär dig att du har fel. Det betalas inga pengar till Erdogan. Det går inte in en krona i statskassan, sa en irriterad Löfven.

Varför fick denna osanning bara passera? Varför protesterade inte oppositionspartierna? Och varför gick inte Svt/programledarna ut och korrigerade eller tog avstånd från denna uppenbara osanning på samma sätt som de ifjol gick ut och tog avstånd från ett av Åkessons uttalanden i fjolårets debatt? Vems ärenden går public service egentligen? Spåren avskräcka.

Även om programledarna var okunniga i denna fråga, kunde Svt ha försett dem med fakta redan under programmets gång. T om med Lena Mellin (AB) var snabb att kritisera Löfven för att han ljugit i debatten, när han påstod att inga av pengarna som EU betalar för flyktingar gått till Turkiets statskassa. (I själva verket har motsvarande 16,6 miljarder kronor av EU-pengar avsedda för flyktingar gått direkt till Turkiets regering). Jag misstänker snarare att detta visar Löfvens okunskap och naivitet om hur pengarna fördelas. Genant! Men ’käbblet’ skulle snart bli värre.

Sjöstedt var extra tuff och frän mot regeringen. Han försatt ingen chans att gång på gång tala om hur mycket vänster han själv är. Han kritiserade regeringen för att slopa värnskatten och anklagade dem för att gynna ”rika vita män”. Att han och V med öppna ögon släppte fram slopandet av värnskatten nämnde han förstås inte. Han slog sig också för bröstet för att han hjälpt till att hålla SD borta från regeringsmakten och hävdade utan att tveka att ”Åkesson och hans partikamrater är rasister” och ”partiet har rasismen som affärsidé”. Sjöstedt har blivit som en papegoja man vrider upp för att den gång på gång ska upprepa samma ’mantra’. Magstarkt och lågt men inte oväntat av denne rödbrune politiker.

Löfven var inte sen att bekräfta att SD är rasister:

-Läs väldigt noga på Expos hemsida, så ser man, sa han i intervju direkt efter debatten.

Åkesson erbjöds svara på Sjöstedts anklagelse, men han konstaterade trött:

-Nä, det är ingen idé. Han håller jämt på så där.

Såssarna hade det jobbigt i debatten och Löfven såg tidvis frånvarande ut. Att debattera och argumentera är inte hans paradgren och han brukar därför vara väl förberedd och utrustad med manus. När han blir upphetsad tar känslan över eftersom han ”inte har orden” som Göran Persson formulerat det. Vem kommer inte ihåg när Löfven skapade TV-historia i Agendas partiledardebatt i våras? I ett replikskifte med Åkesson försökte Löfven vända en debatt om våldtäkter och utvisningar till att handla om LAS, lagen om anställningstrygghet, och om hur undantag från LAS skulle skapa otrygghet bland kvinnor. Detta ledde till skrattsalvor i publiken. Jag skulle rekommendera Löfven att använda både manus och hjärna när han attackerar Åkesson.

Löfvens regeringsunderlag gör det inte mindre jobbigt för honom. Att som ledare för ett konservativt ’arbetarparti’ tvingas försvara, förklara och genomföra JÖK-boets politik är förstås inte lätt. Den rödgröna regeringen genomför nu en politik som i stora delar är mer borgerlig än den politik som Alliansen genomförde. Det är ingen lätt uppgift i en tid, när väljarna kräver svar på hur de växande problemen inom energiförsörjningen, migrationen, integrationen, kriminaliteten, vården, skolan och välfärden ska lösas.

Debatten visade tydligt att regeringsblocket saknar lösningar på dagens stora och svåra frågor och att deras retorik sålunda förblir tom utan trovärdighet. En framgång lyfte Löfven dock fram med illa dold stolthet:

-Vi har varit så framgångsrika så nu har vi faktiskt fullt i våra fängelser och häkten.

Den moraliskt överlägsna Lööf, som i en partiledardebatt ifjol upprört ifrågasatte hur Åkesson uttryckte sig när han pratade om svenskar och svenskhet, sa inte ett pip om Sjöstedts kränkande och oacceptabla uttalande om SD. Det kändes faktiskt befriande att hon för ovanlighetens skull höll en ganska låg profil och avhöll sig från att mästra som en prussiluska. Inget av övriga 5 partier protesterade heller. Var fanns de vuxna i rummet? Men det är som bekant inte vad som sägs som räknas utan vem som säger det.

Liberalernas Sabuni gjorde en blek debut i Agendadebatten. Hon sitter inte i riksdagen och därför är det viktigt att hon stiger fram och tar för sig, att hon ’går genom rutan’ i direktsända TV-debatter. Hon log förbindligt mot Sjöstedt när hon försökte förklara varför hon och liberalerna krävde att värnskatten ska slopas, men hennes förklaring övertygade knappast. Det är naturligtvis svårt att balansera mellan ofrivillig (?) regeringsrepresentant och oppositionspolitiker. Dessutom är det svårt att vara tydlig om man vacklar. I samband med att hon valdes till partiledare i juni var hon klart tydligare. Nu har hon anammat partiets velande och väljarstödet för henne och partiet uteblir.

Bolund, språkrör för Mp och statsråd i regeringen, debuterade också i Agendas partiledardebatt. Han talade fort, som om han ville få det överstökat. Hans orala kaskader flödade, men hans ögon hängde dessvärre inte med. Det fick mig osökt att tänka på det engelska uttrycket ”Ljusen var på, men ingen var hemma”. Resultatet blev att hans budskap inte fastnar hos den som lyssnar. Ingen större skada skedd om ni frågar mig. I Demoskop tilldelade väljarna honom en välförtjänt jumboplats. Mp har uppenbarligen inte satsat på att medieträna sina nuvarande språkrör.

’Fossilhögern’ med Kristersson, Åkesson och Busch Thor tog hem medaljplatserna i debatten när tittarna sagt sitt enligt Demoskop (Expressen). Busch Thor utnämndes f ö till debattens vinnare. Grattis! Hon vågar ta för sig och sätta ner foten. Hon säger vad hon tror på och tror på vad hon säger och hon kombinerar framgångsrikt känsla och förnuft. Den dag ’Fossilhögern’ börjar samtala och samarbeta får de rödgröna se upp.

24 kommentarer

  1. Felix

    Eftersom SVT snabbt tog avstånd från Åkessons uttalande vid PL-debatten innan valet har jag med spänning väntat på deras avståndstagande från Sjöstedts uttalande om SD och det vanliga nazisttugget. Det verkar som jag får vänta, länge, om det ens kommer. Troligen inte, med en kommunist/miljöpartist som Hanna Stjärne tillika VD för SVT. Jag har uppmuntrat J Åkesson att polisanmäla Sjöstedt för förtal. Inte för att det kommer att hända något, men det är iaf en markering.

    Felix

    • Åsa Sundh (inläggsförfattare)

      Jag förstår inte att Åkesson inte sätter ner foten mot Sjöstedt, som börjat bli helt outhärdlig. Antagligen kanske Åkesson inte vill riskera en nedlagd polisanmälan.
      Stjärne har verkligen levt upp till mina värsta farhågor.

      • Brorson

        Jag uppfattar Fittja-domen som klart rasistisk, med en vit kvinna som det inte gått så bra för, som offer. Partiska rättegångar, där familj, utbildning, social ställning och anseende (kulturprofilen hade under flera månader varit uthängd i media) är sannerligen inget nytt som kommit med ett par muslimska nämndemän.

        Men genom att ha blivit uthängda i media har dessa nämndemän indirekt skämt ut sin domstol genom att ha avslöjath ur det verkligen går till i svenska domstolar. Jag har också sett det – inifrån en domstol. P.g.a den stränga sekretessen får jag dock inte avslöja vad som har sagts under de hemliga överläggningarna. Häpnadsvåckande saker.

        När sedan den ena nämndemannen i Solna döms av sin egen domstol för fusk med räkningar, är rättsrötan enligt min menig ännu värre. Inte för att hon har blivit dömd (Jag har inte läst den domen), utan för att hon har dömts av en domstol som torde varit kraftigt jävig. Målet borde ha överlämnats till en annan domstol. Visserligen hade hon varit avstängd – på oriktiga grunder, enligt min mening – från fortsatt tjänstgöring som nämndeman, när hon själv dömdes, men det gör ju inte domstolen mindre jävig.

        Även om jag kan förstå att vissa SD-anhängare känner viss skadeglädje, när det går illa för muslimer, som har fått offentliga uppdrag, borde dessa SD-anhängare tänka på alla SD-nämndemän, som blivit avstängda av domstolschefer med en starkt negativ inställning till SD. Och detta på ytterst svaga grunder, såsom inlägg, som varit invandringskritiska men mycket långt ifrån brottet hets mot folkgrupp, på sociala medier. Och detta med motivering att de har dragit tvivel över domstolens opartiskhet.

        Som om sverigedemokrater skulle ha svårare än andra att skilja mellan politik och juridik. Vad vi däremot borde lära av Solna-fallet, är att det borde finnas en spärr som hindrar att nämndemän, som har utsetts av samma parti, får döma tillsammans. Detta skedde ju också i Bapupa-målet i Gävle, när de båda SD-nämndemännen frikände en afrikansk ”gästspelare” i Sverige för misshandel av sin svenska flickvän. För detta häcklades de av SD:s politiska motståndare, för att ha svikit sina väljare, när de i själva verket hade gjort som de skulle göra, dömt efter lagen och inte efter partiprogrammet. Vilket intygades av domstolschefen i Gävle.

        Och naturligtvis måste Centerpartiet kritiseras för att, i sin iver att etablera sig i de invandrartäta storstads-stadsdelarna inte ha kollat upp bättre de personer, man i brist på svenska bönder i storstan, har valt till nämndemän. Felet i Gävle låg alltså inte hos nämndemännen utan i lagen, som tvingade dem att frikänna, trots stark bevisning för att misshandeln hade ägt rum.

        • Åsa Sundh (inläggsförfattare)

          Jag reagerade också mot att C-nämnde’mannen’ dömdes av sin egen domstol. Det kommer fler och fler rapporter om dåliga utredningar, nedläggningar av ärenden och domar som går tvärtemot gemene mans rättsuppfattning. Oroande utveckling!

    • Brorson

      Det är en sak att varna för islamisering av Sverige, men när man påstår att det redan delvis har skett, får man passa sig så att man inte överdriver. Stockholmsmedia är inte alls att lita på, eftersom de är under konstant tryck att säga något negativt om invandringen och enskilda invandrare, på grund av sin ständiga brunsmetning av alla som har kritik mot invandringspolitiken. Att nämndemän vid Solna tingsrätt har dömt efter sharialagen och att svenska domstolar normalt inte fäster avseende vid partiernas trovärdighet, när bevis saknas, är ett påhitt av okunniga journalister.

      Jag har läst domen, som var så illa skriven, så att skribenten borde ha avskedats i stället för nämndemännen. Jag har själv varit nämndeman, men i den domstolen som jag tjänstgjorde i, hade juristdomaren utslagsröst vid lika röstetal. Så borde det vara även i brottmål, men där ska – enligt svensk lag – den åtalade frikännas vid lika röstetal. Det är dessutom juristdomaren, inte nämndemännen, som ansvarar för innehållet i domen. även om domslutet går juristdomaren emot. Emellertid brukar juristdomaren överlåta skrivandet till en notarie, alltså en nyutexaminerad jurist som år ute på sin första tjänstgöring.

      Eftersom det var en relativt lindrig misshandel, som inte lämnar några dokumenterade spår, fanns inga skador dokumenterade, utan endast vad kvinnan sagt till olika personer efteråt. Ord stod mot ord, och då var det alltså precis som i våldtäktsmålen en fråga om vilken av partierna som var mest ”trovärdig”. Försvarsadvokaten hade då påstått att hans klient var mest trovärdig, eftersom han var av god familj, vilket kvinnan inte var. Naturligtvis har detta diskuterats under rättens hemliga överläggning efter hörandet av parterna. Men det borde inte ha hamnat i domskälen. Vad som egentligen sades under dessa överläggningar kan ingen utomstående, ej heller parterna, veta, eftersom det råder sträng sekretess om vem som sagt vad under en sådan överläggning.

      För att förstå hur stor vikt svenska domstolar fäster vid parternas sociala förhållanden, när bevis saknas, kan jag nämna två våldtäktsdomar, som jag också har läst. I målet mot kulturprofilen bedömdes den nyskilda kvinnliga doktoranden mest trovärdig, trots att hon haft frivilligt oralsex med kulturprofilen, som dock stoppat in den för långt i hennes mun. Trots denna obehagliga händelse hade hon en månad senare legat i hans säng. Brottet anmäldes efter sju år, Han dömdes till fängelse i 2,5 år.

      I den andra våldtäktsdomen (Fittja-målet) hade en ”knarkhora” våldtagits och misshandlats av flera män. Tre åtalades för grov våldtäkt och två för medhjälp. De tre våldtäktsmännen kom från tre olika världsdelar och hade tidigare begått grova brott i Sverige . En av dem efter så kort tid i Sverige att han nekats svenskt medborgarskap., men ändå inte blivit utvisad. Polisanmälan och läkarundersökning hade gjorts samma dag, varför det var väl dokumenterat att kvinnan hade ”mörbultats” och fått ytliga skador på olika delar av kroppen och dessutom hade våldtagits ”i alla hål” av minst tre män – de som var åtalade för grov våldtäkt.

      Samtliga åtalade frikändes och torde nu ha fått ett skadestånd på c:a 400.000 kr var, för tiden de suttit häktade. Domen innehåller en bitvis skarp kritik mot kvinnan för att inte ha lämnat en väl sammahållen och stringent berättelse inför rätten. Hon var dessutom ”nedgången” av sitt missbruk. Som snarare torde ha förvärrats än lindrats efter gruppvåldtäkten och misshandeln. Vi har här alltså två rättegångar, där parternas ”trovärdighet” fällt avgörandet. I båda fallen har både gärningsman och offer tillhört samma sociala skikt, nämligen samhällets kulturelit respektive samhällets bottenskikt.

      • Åsa Sundh (inläggsförfattare)

        Fittjadomen upprörde många. Det är upprörande att en så grov våldtäkt mot en kvinna i underläge frikänner förövarna som dessutom får ett rundligt skadestånd.

  2. Jonsson

    Sjöstedt hade väl även alternativet att framkalla nyval?
    Löfven verkar vilja sänka regeringen. För att Mp ska hoppa av? Han planerar nog inte bara inför 2022. Partiledardebatter verkar främst gå ut på att sätta myror i huvudet på journalister. Och, det verkar fungera.Tyckte jag läste på Ledarsidorna att Sverige ger demokratibistånd till Turkiet. Hur är det möjligt!

    • Åsa Sundh (inläggsförfattare)

      Varje gång Sjöstedt får kommentaren att han skulle när som helst kunna framkalla nyval tills med de ‘blåbruna’ så svara han att även om han ogillar mycket hos nuv regering är alt sämre. Då ska han också hålla tyst!!
      Bildt ivrade ju tidigare för att Turkiet skulle få gå med i EU så kanske är demokratibiståndet en rest fr hans tid som utrikesminister i Alliansen. Eller också är det ett resultat av Tro och Solidaritets fjäskande för muslimska grenar i Sverige. Det kan förstås också ha uppstått under förra mandatperioden när Mehmet Kaplan satt i regeringen. Han fick ju lämna just för att han bl a synts i sällskap med de Grå Vargarna.

  3. Brorson

    Tack för att du har publicerat mina rättspolitiska kommentarer, som egentligen var ett svar till sign Bergis, som med osakliga pressreportage som grund, tycker att Annie Lööf borde sopa framför egen dörr. Ja, det bör hon göra, när hon drar på Sverige enorma kostnader i sina försök att locka väljare i de invandrartäta storstadsförorterna. Och förvisso borde det ställas större krav både på att bli svensk medborgare och bli nämndeman.

    I det ena fallet oklanderlig vistelse i Sverige i minst tio år, och i det andra fallet språktest, som visar att man kan läsa och förstå en svensk lagtext, samt en juridisk grundutbildning på en månad före första tjänstgöring. Så att man vågar säga emot juristdomaren. Vad ska man annars ha nämndemän till? Ja, nämndemännen behövs för att få insyn i en mycket sluten domstolsvärld.

    Men inlägget handlade nu om TV-debatten, och i den frågan kan jag bara hålla med om att det är dags att skrota Svt:s partiledardebatter eller att ändra formatet radikalt. Ja både skrota och ändra formatet. Men varför inte gå ett steg till och skrota hela geschäftet med public service, som kostar en massa pengar (tvångsavgifter), snedvrider konkurrensen på mediamarknaden, så att tidigare lönsamma tidningsföretag blivit beroende av ”lönebidrag” från staten – och dessutom låter en liten stockholmsbaserad tyckarelit bestämma ”agendan” för hela Sverige.

    Juholt, som själv hade en förflutet som journalist utanför Stockholm, gjorde ett tappert försök att få ordning på torpet under sin korta tid, som S-ordförande. Men för det tilltaget kom han att straffas mycket hårt av den stockholmska media-eliten, med TV-chefen Eva Hamilton i spetsen. Hon menade att Juholt försökte styra innehållet i programverksamheten – som om partiledardebatterna ska vara välregisserad TV-teater. Så är det ju nästan, när programledarna nästan lägger orden i munnen på partiledarna, bestämmer vilka som ska debattera mot varandra o.s.v.

    Det är ungefär som om TV-sporten skulle bestämma laguppställningen i matcherna, vilka spelare som får göra mål. osv. Juholt accepterade inte att vara spelare i samma lag, som Åkesson. Tycka vad man vill om sossarnas utfrysning av SD, men det är inte public service som ska forma politiska allianser i riksdagen. Juholt ville bojkotta sin första partiledardebatt i SVT, men fick bara med sig V. Mp visade ig helt principlöst genom att ta chansen att fylla tomrummet efter S och V.

    Juholts förslag var att helt skippa SVT och i stället låta TV4 sända partiledardebatten, vilket jag tycker var och är en alldeles utmärkt idé. Men det var ju förstås en chock för alla nostalgi-sossar, som aldrig velat ha frihet i etern och ser public service som Sanningsmyndigheten med stort S. Min åsikt är riksdagspartierna – med idrottsrörelsen som förebild – själva ska arrangera partiledardebatterna i TV och sälja sändningsrätten till högstbjudande.

    • Åsa Sundh (inläggsförfattare)

      Jag är helt emot att Public service ska få 8 miljarder av våra skattepengar. De borde tvingas konkurrera med övr kanaler, t ex TV4, på lika villkor. Survival of the fittest! Presstöd, partistöd och andra stöd till skapar varken kreativitet eller sund konkurrens. Oavsett om Public service lockar el stöter bort tittare/lyssnare får de alla dessa miljarder. Dessutom åsidosätter både press och radio/TV sin uppgift att granska politikerna och politiken åt folket. Idag granskar de folket åt politikerna och PK-korridoren blir allt mer utbredd.
      Betr medborgarskap håller jag helt med dig. Dessutom förstår jag inte varför människor med helt annan kultur, religion och rötterna långt från Europa ska bli medborgare här. Självklart ska människor som flyr fr krig, förföljelse m m få stannar här och få skydd, men det är helt galet att ‘flyktingar’ som fått uppehållstillstånd av ‘flyktingskäl’ och nu åker till sina hemländer på semester ska bli medborgare här.

      • Brorson

        Det hade varit bättre att inte släppa in så många muslimer i stället för att – som man nu vill – begränsa deras mänskliga rättigheter (religionsfriheten) som de ska ha enligt Europakonventionen. Detta försöker man maskera genom att inskränka motsvarande rättigheter för kristna. Och det är vad man egentligen vill, krossa alla gamla svenska och alleuropeiska kristna traditioner. Nu stundar profeten Issas födelsedag med den traditionella julskinkan utbytt mot vegetarisk helgskinka.

        Vid tillkomsten av FN:s flyktingkonvention fanns inget internatnet, inga mobiltelefoner, varken GPS eller tillförlitliga kartor, vilket gjorde det svårt att resa illegalt runt halva jordklotet. Man ficck söka asyl i första land, man kom till. Därifrån kunde man ansöka om vidarebosättning i något land längre bort, exempelvis från Sverige till USA – om man bedömdes kunna försörja sig själv i USA.

        Trots att motsvarighet till Dublinförordningen – som säger att flyktingar, som kommer in i EU, ska söka asyl i första EU-land, som de kommer till – saknas utanför EU, utgår den svenska flyktinglagstiftninen från att förföljda i första hand ska söka skydd i någon säker del av det egna landet. Om det egna landet inte kan eller vill eller själv ligger bakom förföljelsen har förföljda rätt att söka och få asyl i andra länder. Enligt FN-deklarationen om mänskliga rättigheter, son dock inte preciserar vilket land.

        Däremot framgår klart a vdeklarationen – tvärtemot vad svenska flyktingaktivister och politiker påstår, att ALLA inte alls har rätt att söka asyl i Sverige, eller andra länder. Den rätten tillkommer bara dem, som är förföljda av vissa i deklarationen angivna grunder. Dessa ”hjärtegoda” aktivsters mål verkar vara att överbelasta det svenska mottagnings- och utredningssystemet med obehöviga asylsökande, så att det blir orimligt långa handläggningstider, varunder de sökande hinner etablera sig i Sverige och ska försörjas av svenska skattebetalare.

        Någon verklig godhet är det inte, eftersom – om svenska folket verkligen vill anslå så mycket pengar till hjälp åt flyktingar,- så undandras ju resurser från de verkligt hjälpbehövande. Och detta gäller oavsett om flyktingarna får komma till Sverige eller till flyktingläger i ett grannland. Men fler hade kunnat hjälpas till samma kostnad i ett grannland. Därför borde flyktingkonventionen kompletteras med en konvention, som fastslår:

        1. Första lands skyldighet att ta emot flyktingar och initialt bekosta flyktingmottagningen.
        2. Hela FN-systemets skyldighet att hjälpa första landet
        a) när den ekonomiska bördan blir för stor i förhållande till första landets ekonomiska resurser
        b) när första landet inte längre med egen personal kan upprätthålla hälsovård, ordning och säkerhet i flyktinglägren.
        c) när flyktingarna har blivit så många, så att den inhemska befolkningens försörjning hotas genom konkurrensen på arbetsmarknaden eller på annat sätt. Då kan det bli aktuellt med omflyttning till länder längre bort. Men det ska ske på ett ordnat sätt och inte illegalt och /eller genom högljudda kampanjer för vissa grupper. (Dessa kampanjer är en form av bidragsfusk, stöld från mer behövande.)
        3. Hela FN-systemets skyldighet att bidra ekonomikt och på andra sätt till repatrieringen av flyktingar, när läget i hemlandet har blivit bättre.

          • Brorson

            Sverige torde ha världens mest påkostade integration. Och ändå lyckas det inte. Repatriering vore kanske ett bättre alternativ för dem, som inte vill integreras och bli svenskar? Ändå överöser politikerna varandra med alltmer integritetskränkande förslag till tvångsintegration. Man kräver ”hårda tag” i stället för att göra den grupp flyktingar till viljes, som hellre vill återvända hem och återintegreras i det samhälle, som de har flytt ifrån.

            Och som därför vill behålla sin kultur och sin religion. Sjunker kriminaliteten bland ”andra generationens invandrare”, när målet för skolpolitiken är att göra muslimbarn till ”postkristna” ateister, som ser ner på sina föräldrar? Annie Lööf går längst med sina förslag om obligatorisk svenskundervisning av asylsökande redan första dagen i Sverige. Personer, som kanske inte ens får ett tillfälligt uppehållstillstånd, ska tvångs-omgöras till svenskar.

            Det räcker inte att, som alltfler politiker tvingas göra när de känner verkligheten flåsa dem i nacken, säga att tillfälliga uppehållstillstånd ska vara regel. De måste också säga att innebörden av de tillfälliga tillstånden ska vara att flyktingen ska återvända hem så snart detta blivit möjligt och därför bör använda tiden i Sverige som förberedelse för återetableringen i hemlandet. Vi bör ha en diskussion om villkoren för övergång till permanent uppehållstillstånd, och – i ett senare skede – för erhållande av svenskt medborgarskap. Det fås alltför lätt idag.

  4. Brorson

    Gammelmedia har hamnat i ekonomiska svårigheter p.g.a. konkurrensen från nymedia och drar bl.a. in lokalredaktioner. Genast är politikerna där och lovar pengar för att rädda ”mångfalden” och den lokala bevakningen. Fastän nymedia gör detta bättre och till en lägre kostnad. Politikerna är rädda för självständiga granskare. Men det är ju också en konkurrens om våra pengar. Nya företag och nya branscher vill att vi ska köpa deras produkter. Internet är inte gratis. Därför måste den obligatoriska TV-avgiften avskaffas, så att vi själva får bestämma vad vi vill lägga våra pengar på.

    Public service är en föråldrad idé. Det är inte längre som under Olof Palmes tid, då valet stod mellan en obligatorisk avgift för alla som ägde en TV-apparat och reklamfinansiering. Idag finns både betalboxar, som kräver att man har betalat för att kunna titta, och möjlighet att ”köpa bort” reklamen. Man betalar alltså en särskild avgift, som täcker bortfallet av reklamintäkter, för att slippa reklamen. Mig veterligt har inget programbolag börjat med det, men det är alltså tekniskt möjligt.

    Att SVT inte är objektiva och opartiska visar sig redan när det kommer till diskussionerna om public service´s vara eller inte vara. Public service är inte ens nödvändigt för att vi ska få reklamfri TV. Man för dessutom fram irrelevanta argument, som att vissa SVT-program är populära. Men det är ju just de programmen, som skulle löna sig i kommersiell TV, som folk skulle betala för att se.

    • Åsa Sundh (inläggsförfattare)

      Så klart att politikerna inte vill ha självständiga granskare som speglar verkligheten’! Public service och medströmsmedia ser ju till att granska folket åt politikerna ist f tvärtom.

  5. Brorson

    Ja, de granskar folket åt politikerna. Men varken granskarna eller politikerna har lärt sig vad folket vill och varför. När folket inte låter sig uppfostras av mediamogulerna, kastar partiledningen in de sista reserverna i striden: LO:s arbetsplatsombud, som alltmer motvilligt gör sin plikt mot partiet, som för långe sedan slutat lyssna på dessa sina egna ”öron mot marken”, de som dagligen träffar dem som ska påverkas. Och som av egen erfarenhet vet hur budskapen ”ovanifrån” tas emot. .

  6. Brorson

    Nu har Sverige tagit i med hårdhandskarna och utvisat till gavlarnas stad, där moskén finansieras av en hjälporganisation i Qatar. samma fyra qatarer, som sitter i styrelsen för Gävle-moskén, sitter även i styrelsen för Örebro-moskén och har försökt ta över, men misslyckats med att ta över även Eskilstuna-moskén. Förra vänsterpartisten Amineh Kakabaveh hade onekligen en poäng med sitt förslag att svenska staten borde äga de svenska moskéerna. Även turkiska staten äger ju moskéer i Sverige. Är de fria att predika mot president Erdogan? Snarare håller de koll på turkiska och andra invandrare i Sverige.

    Lyssnadse på intervjun med Gävle-imamen, innan han släpptes, och har alltså hört hans egen förklaring till varför han inte kan utvisas till Irak, som han fortfarande är medborgare i. Att han riskerar dödsstraff i Irak är föga sannolikt. Vilket förfärligt brott har han i så fall begått i Irak, innan han 1991 flydde eller flyttade till Saudiarabien? Det är föga sannolikt att inga länder skulle ta emot honom, om han väljer att frivilligt lämna Sverige.

    Men varför ska han göra det, när han får vistas på fri fot i Sverige och fortsätta sin verksamhet nästan ostört? Även om han har anmälningsplikt hos Gävle-polisen hindrar ju det honom inte att hålla föreläsningar i Uppsala, vilket han har gjort minst en gång tidigare.

    Han har ansökt om svenskt medborgarskap två gånger, men fått avslag. Det är illa nog att han fått permanent uppehållstillstånd. Varav vi kan dra slutsatsen att han av svenska myndigheter har ansetts som en icke önskvärd person i Sverige sedan minst sjutton år bakåt. Att Säpo inte vill röja sina källor är fullt begripligt, eftersom de kontroversiella texterna är på arabiska, som är ett språk som behärskas av få vanliga svenskar.

    Det här är inte en fråga om teologi, vilket Jan Hägglund återigen ger uttryck för på sin blogg i det senaste inlägget om Ap:s invandringspolitik, utan om risken för främmande staters agentverksamhet i Sverige under religiös täckmantel. Om någon tror att det finns en gudomlig lag som står över de jordiska lagarna (vilket även vi kristna tror), så är ju frågan vad denna gudomliga lag säger och hur de heliga skrifterna ska tolkas i det avseendet.

    Och erfarenheten visar ju också att muslimer, som har dålig förankring i och dåliga kunskaper om sin egen religion, och i synnerhet om de dessutom är kriminella och missbrukare, är lättast att påverka med de hatiska budskapen. En tjusig inramning av den kriminella livsstilen.

    • Åsa Sundh (inläggsförfattare)

      Dagens blogginlägg handlar om dessa imamer och om hur våra politiskt /o/ansvariga sätter imamernas säkerhet före Sveriges och folkets. Upprörande och helt absurt!!

  7. Brorson

    Det är förvisso sant att vi har tagit emot för många muslimska invandrare, för de är ju, även om de är hederliga själva, vattnet som de fula fiskarna gömmer sig i. Den ”generösa” invandringspolitiken är extra generös mot dem, som borde vara de första att bli utvisade. Denna missriktade ”humanitet” håller på att göra Sverige till ett farligt land för de verkligt skyddsbehövande. Flera förändringar behövs.
    1. Nyanlända, som bevilja asyl, ska ha tillfälliga uppehållstillstånd på högst tre år i taget. Omvandling till permanenta tillstånd ska ske tidigast efter tre år, och i så fall endast om det finns särskilda skäl. Annars återvandring eller en ny treårsperiod.
    2. Svenskt medborgarskap ska beviljas tidigast efter åtta år med permanent uppehållstillstånd (som alltså ska föregås av minst tre år med tillfälligt tillstånd).
    3. Den bortre parentesen i LSU-lagen måste avskaffas, så att personer som har utvisningsbeslut på sig, inte kan bedriva någon verksamhet i Sverige.
    4. Utländska stater och även utländska medborgare och organisationer måste förbjudas att äga moskéer i Sverige.
    5. Rätten att söka asyl i Sverige bör begränsas till sökande, som inte borde ha sökt asyl i något land på vägen och som åberopar asylskäl enligt FN-delarationen om mänskliga rättigheter – och förföljelse av det slagtit förekommer i landet man flytt från. Detta ska kontrolleras först..
    6. EU-direktivet om alternativt skyddsbehövande bör sägas upp eller omförhandlas, så att direktivet inte kan utnyttjas av personer som fått utvisningsbeslut för att de är en säkerhetsrisk mot Sverige.
    7. Det är illa nog att direktivet hindrar utvisning av vanliga kriminella, som hotas av dödsstraff i hemlandet för att de där har begått brott som hade lett till myckret stränga straff även i Sverige Hur många svenska liv ska offras för att vi ska rädda andra från döden?

Lämna ett svar till Jonsson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>