Jag börjar se ett mönster. Så här är det varje gång. Jag som trott att jag börjar bli sjuk. Men så när jag vaknar dagen efter så är allt fint igen. Mönstret: när jag blir monster trött och är helt uttmattad blir jag tät i näsan. SEPÅFAN. Ligger i sängen nu och gapar. För att kunna överleva. (andas alltså)

För att det var tisdag idag så firade vi lite på jobbet, man måste ju unna sig lite. (inte min ide, men bra ide) Så min omelett som var mer en hemsk äggröra byttes ut mot tacobuffé. Vilket var ganska fräscht.