Jag var med om en nära döden upplevelse idag, nästan. Det kändes lite så. Jag och Sofia var på väg till ett jobbställe och jag var grymt trött så vilade ögonen lite. Eller okej, jag kanske halvsov. Erkänner. Vi kommer till en rondell och Sofia svänger som vanligt. Känner att bilen glider lite.. ok, det har ju hänt miljoner gånger idag. Sofia säger oj, och oj igen. Öppnar ögonen precis då bilen tappar fästet och åker runt i 160 grader. Sofia ojar på som fan och jag får panik. Tänk om bilarna bakom hade varit närmare, vi hade kanske hamnat i diket, vi kunde ha voltat? Det var inte kul. Sofia rattar bilen rätt och kör vidare, hon försöker i varje fall. Hon håller på att garva ihjäl sig, jag sitter med huvudet mellan knäna och andas.
Jag såg inte det roliga i det där, blev skrämd för livet, och hon skrattar. Bör tillägas att jag avskyr när bilen sladdar. Det är fan det vidrigaste som finns. Det var min dag! Hua, ikväll blir det roligare. Vi ska baka bullar. Nubakta bullar och iskall mjölk. Finns det nått godare?