Imorgon är det en grymt efterlängtad dag. Ska bli fantastiskt skönt att få använda sitt Swedbankkort igen! Som jag har saknat min orange/svarta vän. Nu blir vi bff's igen. Den här dagen har bara varit hel knäpp. Bland annat så blev jag och dammsugaren ovänner. På riktigt denna gång, men vi kramades efter en timme ungefär. Vi är vänner nu. Sen så fryste nyckeln fast i ett lås. ALLTSÅ riktigt fast. På insidan av dörren också, det var råknäppt. Vi fick aldrig loss den. Men den är nu i säkert förvar. Vet inte hur personalen vi lämnade problemet åt fick loss den. Grattis till dem i varje fall.

Nu blir det en lååång dusch och sedan sängen, så småning om. Ska upp tidigt och se hockeyn imorgon. Hoppas verkligen att matchen blir klockan 4. Då hinner man ju se hela matchen innan jobbet kallar!

Man undrar ju vilket mähä det var som bestämde att OS skulle vara i Vancouver. Inte perfekt för oss svenskar som vill se hockeyn. Tidskillnaden är ju gaaaalen. Finns inte en chans att jag ser matchen i natt, men som tur är det ju Tyskland dem möter. Rätt ointressant. Visste inte ens att Tyskland hade ett hockeylag. Men så är det, och det känns väl kanske inte super svårt att spöa dem, eller? Äh, jag har inte en aning.

Snacka om ond (ont i skallen) och stressig dag jag har haft det. Men vi tjejer kan vara kvicka! Så det blev bra tillslut. Och jag är helt slut nu. Ska ta en powernap på någon timme nu innan jag ska iväg på bio. Igen, ibland känns det som om att jag inte gör något annat än att gå på bio. Men det är ju ganska trevligt. Så länge man inte går och ser Daybreakers. Fy fan vilken dålig film. Tur jag inte betalade för den alltså. Huja.

Idag hände en mycket roande sak. Jag och Sofia var som vanligt i bilen på väg till ett jobbställe. Vi lyssande på hiphop/fetrap och flängde med armarna och hoppades se ut som 50 cent. (misslyckat) Slutade vifta för att skratta. Möter en bil med två stiliga, ehrm, snygga killar och Sofia får cp i armen, jag drar luggen åt sidan lite våldsamt, killarna tror att vi vinkar så då gör dem detsamma. Där sitter vi två tjejer i bilen som frågetecken och undrar om vi kanske kände dem? Sen slår det oss att de trodde att vi vinkade från första början. Där börjar ett garv som nästan aldrig tog slut. Sofia körde nästan av vägen för att hon inte såg någonting, tårar i ögonen och mestadels huvudet på ratten.

Note to self: IDAG BÖRJAR OS!!