…här kastas det visst sten i glashus!

Enar Jonsson ordförande i bygderådet samt i högsta grad aktiv i Gravmark Bullmarks S-förening skriver i senaste numret av Västerbottningen ett öppet brev till mig. Rubriken är: ”Axebro håll dig till sanningen”. Ni hittar det öppna brevet i slutet av blogginlägget.

Enar förklarar inledningsvis att han på omvägar hört att jag tydligen varit en ivrig bloggare under 2016. Det verkar vara viktigt för Enar att verkligen trycka på att han själv aldrig läser det jag skriver. Han refererar sedan till ett av mina tidigare blogginlägg. Här säger Enar, helt felaktigt, att jag i inlägget skrivit att jag skulle sluta blogga för att min arbetsgivare ansåg att det inte var förenligt med min anställning. Detta är förstås en ren lögn, i inlägget anförde jag hälsoskäl som en anledning att dra ner på bloggandet. Jag skrev också att en annan anledning var att: ”jag har fått ytterst subtila indikationer på att mitt korståg mot Umeås politiska ledning inte riktigt står högst upp på min arbetsgivares önskelista.” För mig som är ganska petig med sanningen är dock skillnaden i betydelse här väldigt stor.

Enar skriver sedan att jag ett par dagar senare kom med ytterligare ett inlägg där jag skulle ha sagt ”jag har gått in Centerpartiet, och nu startar jag min blogg igen.” Det här är också rena påhitt, vilket är uppenbart om man läser mina blogginlägg från den 12:e, 13:e och 23:e september. Så jag tvingas faktiskt konstatera att det nog är Enar som har vissa problem att hålla sig till sanningen

Så här långt kan man ju tycka att det inte är så mycket att bråka om. Särskilt om det nu är som Enar säger att han själv sällan läser min blogg utan bara ibland får veta från goda vänner vad jag skriver… Men sedan börjar Enar trassla in sig rejält i fullständigt osannolika förklaringar till varför han ringt runt till en hel massa Centerpartister för att baktala mig. Här vill han få folk att tro att han bara å Bygderådets vägnar ville veta om jag bloggar som enskild individ eller för Centerpartiets räkning.

Redan här svajar förklaringen betänkligt, men om man bara läser hans öppna brev kan det eventuellt verka troligt. För i det öppna brevet beskriver han sina samtal med Mattias Larsson och Eric Bergner som ett kvitto på att det han säger är sant. Det han inte nämner är att han även kontaktat ytterligare ett antal Centerpartister. Om han nu bara ville veta om jag uttalade mig privat eller inte, varför då ringa runt till alla de övriga i Centern? Det hade ju för övrigt räckt med att fråga mig, Enar säger sig ju trots allt föredra att föra samtal direkt i det personliga mötet. Dessutom så bör det tilläggas att Enars version gällande syftet med samtalen inte bekräftas, så man börjar ju faktiskt fundera på vad syftet egentligen var med alla Enars telefonsamtal och nu det här öppna brevet. Personligen så köper jag definitivt inte hans story…

Eller som en av mina Centervänner lite fint försökte förklara för dig Enar, så är du nog ute i ogjort väder här…

Enar påtalar också att jag framfört omdömen om honom och Bygderådet i tidigare blogginlägg, för tydlighetens skull så var det så här jag skrev, det hela gällde kommunens samråd om den nya översiktsplanen för landsbygden: ”Det samråd som kommunen haft med medborgarna hittills, har i princip uteslutande gått genom bygderådet. Detta verkar vid första anblick kanske vara i sin ordning, men tyvärr har bygderådet starka kopplingar till den S-förening som t.ex. när det gäller skolfrågan i Bullmark visat sig ha allt annat än landsbygdens bästa för ögonen. Så därför måste vi tillsammans få kommunen att inse att de måste samråda med fler parter som representerar Umeås landsbygd.” Mitt omdöme handlar alltså främst om att vi har olika åsikter om såväl skolfrågan som upplägget för kommunens samråd. Att kommunen borde ha fler samrådsparter framförde jag även till kommunen på det första samrådsmötet. Det var dock tydligt att Enar inte uppskattade att jag framförde min åsikt. Personligen tycker jag dock att det är okej att ha olika åsikter, men vi verkar definitivt inte vara överens på den punkten. 

Jag skulle dock ljuga om jag sa något annat än att mitt förtroende för hur bygderådet leds, om möjligt, har sjunkit ytterligare. Detta inte minst efter Enars märkliga ”ringa runt kampanj” och nu hans förvirrade öppna brev där det framkommer att det är ett styrelseärende huruvida jag bloggar privat eller som centerpartist. Borde inte Bygderådet ha betydligt viktigare ärenden på agendan?

En bekant här i byn uttryckte sig ungefär så här gällande hela denna soppa: ”Du har nog trampat på ömma tår, som borde ha blivit trampade på för länge sedan.” Med andra ord så upplever jag att den gängse uppfattningen är att det var på tiden att någon sade emot denne despot…