Axebros syn på politiken...

Axebros syn på politiken...

Politisk sekreterare på krigsstigen i Väven

I går efter Diskussionskvällen om förskolan som hölls i Väven blev jag konfronterad av Socialdemokraternas politiska sekreterare, Lena Sandlin, med anledning av min debattartikel som igår publicerades i VK.

Efter det inledande utväxlandet av artigheter kom Sandlin ganska snabbt till saken. Hon var inte alls nöjd med det jag skrivit i debattartikeln. I korthet så anklagade hon mig för att debattera utan fakta och att det jag framförde inte var något annat än svepande lögner och påhopp. Så därför tänkte jag lite snabbt gå igenom de eventuella lögner och påhopp jag alltså ska ha framfört. Håll tillgodo för här kommer det:

”Häromdagen ondgjorde sig Hans Lindberg över att Vänsterpartiet inte respekterar demokratiskt fattade beslut.” Det här är kunde vi läsa i Hans Lindbergs blogg gällande Scharinska villan. Det enda som inte är riktigt sant är väl ordvalet ”häromdagen”. Fast när jag skrev detta 11 dagar innan det publicerades var det ju förstås korrekt…

”Många är nog chockade över den totala avsaknaden av öppenhet. Medborgare möts av en mur av tystnad och förtroendevalda i ”fel” partier hålls medvetet ute i kylan.” Okej här får väl Lena ett halvt rätt, för chocken har nog lagt sig och övergått i uppgivenhet. Vad gäller att medborgare och vissa politiker hålls ute i kylan och inte får ta del av t.ex. offentliga handlingar så är det faktiskt helt sant. Detta bekräftas av att kommunrevisionen ska genomföra en granskning av skolnämndernas hantering av beslutsunderlag på grund av turerna runt Botsmarks och Bullmarks skolor. Så detta är alltså raka motsatsen till en lögn. Artikel om detta här

Jag refererade även till en interpellation och en fråga som skickats in till KF av Centerpartiet. Jag har lite svårt att se att det skulle kunna vara en lögn. Så jag kategoriserar det som rena rama sanningen.

Sedan hade jag även med ett citat av Moa Brydsten som jag plockat rakt av från Folkbladet. Såvida inte Moa ljög för Folkbladet så torde väl även det vara sant…

Den känsligaste punkten var dock mitt avslöjande om att S-ledningen klargjort för en praktikant att jag är en oberäknelig rättshaverist. Enligt Sandlin så fanns det absolut ingen inom S som sagt detta i något sammanhang. Jag har dock väldigt stort förtroende för min källa så därför tar jag Sandlins försäkran med en nypa salt i det här fallet. Extra intressant är att det dessutom var Lena Sandlins egen praktikant som figurerade i den episod jag fått återberättad. Nämnas bör dock att praktikanten inte är mitt ögon-/öronvittne. Sandlin var dock väldigt noga med att påpeka att hon faktiskt hört en Centerpartist kalla mig för rättshaverist. Eftersom hon uppenbarligen tyckte att det var viktigt så vidareförmedlar jag även det.

Ytterligare en stötesten var nog passagen i min debattartikel där jag ställer mig lite frågande till att Andreas Lundgren benämner andra politiker som ”låtsasförtroendevalda”. Även detta är helt sant och om någon är intresserad så skrev han det i sitt blogginlägg, ”Sanningen om fullmäktige”, den 12 mars 2017 kl 22:06. Här var ju Andreas också vänlig nog att redan i rubriken klargöra att det som sägs är sant…

Sandlin opponerade sig faktiskt också väldigt kraftigt mot att jag skrev följande om S-ledningen: ”Det framträder en bild av ett gäng S-pampar” För att få någon rätsida på om det här är en lögn eller inte kan vi kika på några synonymer till ordet pamp – Mäktig person, Potentat, Magnat, Överhetsperson, Dignitär, Härskare, Småpåve, Höjdare, Boss, Storfräsare. Med tanke på dessa synonymer är det väl inte så mycket att bråka om, de borde ju snarast bli smickrade, eller? Så om detta är sant eller falskt kan väl inte spela någon större roll.

Personligen tycker jag definitivt att jag har full täckning för allt som jag framfört i debattartikeln vilket innebär att Lena Sandlin är ute och cyklar. Att hon dessutom har cyklat vilse å det grövsta går inte att ta miste på. Men det är ju bara min uppfattning, det står som vanligt alla fritt att tycka precis vad de vill. I alla fall i min värld.

Riktigt intressant blev det sedan när Sandlin bekände färg på riktigt…

Inte nog med att hon var fly förbannad för det jag skrivit. Hon var minst lika upprörd över att ingen i Centerpartiets ledning hade tagit mig rejält i örat och talat om för mig vad jag får och inte får skriva.

Sandlin upplyste mig om att de hade haft i princip samma problem inom Socialdemokraterna. Även där finns en VK-bloggare som tidigare har gjort lite som hen själv vill. För att råda bot på denna förtappade bloggares vanföreställning om att det råder åsikts- och yttrandefrihet, berättade Sandlin att de vid upprepade tillfällen fått ta tag i problemet och se till att S-bloggaren höll sig inom de tillåtna ramarna gällande vad man får säga. Hon ansåg att de nu lyckats få till en hanterlig situation och att det hela nu fungerade mycket bättre. Hon framförde alltså detta som ett gott exempel och hon var väldigt tydlig med att hon anser att Centerpartiet borde hantera mig på samma sätt. Detta framfördes alltså av Socialdemokraternas politiska sekreterare, på fullaste allvar. Någon fler än jag som får lite otäcka vibbar här?

Det Lena Sandlin lyckades åstadkomma under vårt samtal måste sägas vara ett smärre konststycke, vilket förstås passar ganska bra i Väven. Hon lyckades i ett svep bekräfta att den kritik som framförts mot S-ledningen gällande bristande transparens är helt korrekt. Att de dessutom arbetar aktivt med att få tyst på individer med avvikande åsikt både inom och utom partiet blev också ännu tydligare. De vill till och med ha hjälp av andra partier att tysta oliktänkare. Det som är mest skrämmande är dock att hon/de inte ens verkar förstå det horribla i deras agerande. Att skryta med att de ordnat ”problemet” med bloggaren som uttryckte sina egna åsikter är ju snudd på dråpligt, hur tänkte hon där? Tyvärr Lena du har nu egenhändigt lyckats rasera det lilla som återstod av S-ledningens trovärdighet vad gäller synen på demokratiska värderingar.

Eller missförstod jag kanske allt du sa? Det kan mycket väl vara så för jag ska villigt erkänna att min tydligaste minnesbild är att du hötte väldigt mycket med pekfingret…