Andreas Lundgren (S) anser att jag är minst lika skadlig för demokratin som ett gäng nazister, jag är nog till och med skadligare eftersom det är sådana som jag som banar väg för nazisterna. Ungefär så tolkar jag den analys som Andreas delar med sig av på Facebook.

Så här inleder Andreas ett Facebookinlägg från i måndags:

”Judiska föreningen tvingas stänga ned sin lokal på grund av upprepade hot från nazister. Dessa odemokratiska metoder måste stoppas och det är bra att många reagerat. Men samtidigt i en debattartikel i dagens vk ifrågasätts demokratisynen bland ett antal ledamöter i kommunledningen.”

”Faktum är dock att en sådan här dag bör mana till eftertanke. Att slänga sig med termer om odemokratiska arbetsformer hos politiska motståndare utan närmare reflektion försvagar demokratin. Där ute har vi nazistiska krafter som gör sitt bästa för att avskaffa demokratin genom hot och våld. Låt dom inte gömma sig och låta demokratin förvandlas till en sörja av smutskastning, osanningar, propaganda och förakt för förtroendevalda och demokratins arenor. Att ta politik och demokratin på allvar hör till det politiska ansvaret. I det behöver vi alla ta vårt ansvar.”

Ovanstående är de mest intressanta partierna i inlägget. Efter detta kommer en lång radda kommentarer där Andreas med varierande resultat bemöter alla de mothugg han får. Kommentarerna är helt klart läsvärda så jag rekommenderar ett besök på hans Facebooksida.

Efter att ha läst inlägget och alla kommentarer så råder det ingen tvekan om att Andreas Lundgren tog riktigt illa upp av min debattartikel häromdagen. Han anser att jag kommit med väldigt grova anklagelser gällande hans demokratisyn. Vad som är en grov anklagelse i det jag skrivit tycker jag är lite oklart. Själv så tror jag mest att hans självbild fick sig en liten törn. Men det spelar väl mindre roll i sammanhanget.

Det som är intressant är att Andreas som fullständigt går i taket av det jag skrev, senare själv på ett väldigt tveksamt sätt bakar ihop de frågeställningar jag framförde med ett väldigt luddigt nazistresonemang. Det Andreas säger i klarspråk är att sådana som jag försvagar demokratin och därigenom gör vi oss skyldiga till att bana väg för nazistiska krafter i vårt samhälle. Är hans analys klockren, eller är det ett praktexempel på sällan skådad omdömeslöshet. Personligen så lutar jag nog mest mot det sistnämnda.

Enligt Andreas är jag alltså en fara för demokratin eftersom jag enligt honom bidrar till ett förråande politiskt samtal. Det i sin tur leder till att demokratin urholkas och nazister och nyfascister som gömmer sig i föraktet för de demokratiska institutionerna då kan frodas som aldrig förr. Om det verkligen är detta Andreas menar så måste jag säga att det är oerhört förvånande att en hög politiker uttrycker sig på det viset. Det står honom förstås fritt att ha vilka åsikter han vill gällande om och hur jag eventuellt utgör ett hot mot en öppen demokrati. Men det scenario han målar upp känns ganska långsökt och sedan tror jag att många ifrågasätter lämpligheten i hans agerande. Jag är dock ganska övertygad om att de allra flesta skulle göra en helt annan analys kring vad politikerförakt egentligen beror på. Jag är också helt övertygad om att jag inte är den av oss som är mest skyldig till att demokratin urholkas.

Stannar vi upp och funderar lite kring allt detta så är det nog ganska uppenbart vem det är, om någon, som kommer med grova anklagelser här. I min debattartikel ställde jag mig lite frågande till vilken demokratisyn Andreas och övriga S-ledningen egentligen har. Den respons som jag så här långt fått från Lena Sandlin och nu ifrån Andreas Lundgren backar definitivt inte upp den bild av ”demokratins förkämpar” som de så gärna vill förmedla. Deras reaktioner väcker nog snarast fler frågeställningar och om något så förstärks den bild jag hade sedan tidigare.

Som hemläxa tycker jag att Andreas och övriga i S-ledningen borde fundera lite på om det verkligen är så att ett problem uppstår när någon belyser det eller om det kanske rent av kan vara så att problemet fanns där redan innan. Löser ni den ekvationen och använder kunskapen klokt så får ni dessutom på köpet en av nycklarna till hur ett öppet och transparent samhälle fungerar.

May the Force be with you…