Ska lantisar utbilda sig bara för att bättra på statistiken, eller finns det rent av någon djupare tanke här?

Min ledare från veckans Västerbottningen.  

Satt mig ner i måndagskväll och började skissa på en debattartikel bl.a. med anledning av S-ledningens senaste flerfrontsanfall. Tyckte inte att det fanns så mycket substans i deras ”angrepp” att det var befogat med en direkt replik, så jag bestämde mig istället för att bemöta dem lite grundligare på ett bredare plan. Måste säga att det gick riktigt bra och jag var nästan i mål.

Men… För det finns ju alltid minst ett men…

Mina tankar började dock vandra åt ett helt annat håll och helt plötsligt satt jag och skrev på något som kanske mest kan liknas vid en dagboksliknande krönika. Krönikan eller vad jag ska kalla den är i mångt och mycket sprungen ur samma tankebanor som debattartikeln men den landade på ett betydligt personligare plan. Så när som på en slutkläm är även krönikan färdig, men…

Som sagt finns det ju alltid minst ett men. I det här fallet var det frugan som sa:

”Men du! Har du tänkt på att vi är upptagna med annat i helgen och du ska ha skrivit klar din ledare till nästa veckas Västerbottningen till på måndag. Har du ens funderat på vad du ska skriva om, det börjar kanske vara dags…”

Men men…

Så nu sitter jag istället och funderar på vad jag ska skriva om i Västerbottningen. Lite extra inspiration skulle inte vara så dumt. Så ni får väldigt gärna fylla kommentarsfältet med förslag på intressanta ämnen som med fördel är kopplade till landsbygden.

Ingen brådis med tipsen, paniken slår troligtvis inte till förrän på fredagkväll…

Vissa dagar känns det riktigt trevligt att slå upp dagstidningen och börja bläddra…

Ett snabbt försök till sammanfattning av två intressanta insändare i dagens VK:

Politiker som inte ägnar sig åt politiska hafsverk slipper ödsla värdefull tid på att avleda uppmärksamheten från sitt undermåliga arbete med en massa smutskastningspropaganda…

Kors i taket…

I mitt förra blogginlägg nämnde jag den debattartikel Christer Lindvall och hans S-kamrater delat ut till vissa utvalda i Bullmark samt skickat in till Västerbottningen. Jag såg senare på kvällen att en snarlik version av deras alster redan var publicerad i gårdagens VK (pappersupplagan). Lindvall & CO lyckades faktiskt här med konststycket att framföra två korrekta saker, vilket jag tycker är värt att uppmärksamma eftersom jag anser att de brukar ha vissa problem att hålla sig till såväl sakfråga som sanning.

Hur som helst. De två korrekta saker som framfördes var:

1. De har sett mig i Centerpartiets monter på Noliamässan
2. De har sett mitt namn på Centerpartiets valsedel till kyrkovalet

Det är helt korrekt att jag stod i C-montern på Nolia. Närmare bestämt två av dagarna. Vad gäller att mitt namn finns på Centerpartiets valsedel till kyrkovalet så stämmer även det. Närmare bestämt rör det valet till Kyrkofullmäktige i Sävar-Holmöns församling.

På förekommen anledning så kan ni som funderar kring mina motiv för att kandidera till kyrkovalet klicka in er via nedanstående bild och kika på den video som finns publicerad på Centerpartiet i Umeås Facebook-sida.

Om Umeås Socialdemokrater lade ner lika mycket tid på att bedriva en öppen förnuftig politik som de lägger på smutskastning och debatter på sandlådenivå skulle det säkerligen finnas en och annan som fortfarande tog dem på en gnutta allvar.

Den här gången är det Christer Lindvall (S) som, troligtvis ivrigt påhejad av övriga S-ledningen, ger sig på konststycket att lyfta ner debattnivån ytterligare ett par snäpp. Det är för mig en fullständig gåta hur de tillsammans kunnat göra bedömningen att det var en bra idé att skriva och skicka in detta debattinlägg.

Jag har svårt att tro att Umeås S-ledning imponerar på särskilt många med den här typen av debattinlagor. Särskilt eftersom det mesta är gamla återvunna rester som luktade unket redan första gången det framfördes. Det bristande omdöme som S-ledningen vid upprepade tillfällen uppvisar är anmärkningsvärt. Som sagt så borde det finnas viktigare saker för Umeås högsta politiska ledning att ägna sig åt, men vad vet väl jag.

Fast å andra sidan kanske inte deras motiv med denna inlaga är att visa upp sina egna förträffligheter som ledare för Umeå. Jag är ju inte den misstänksamma typen, men eftersom jag här blir omnämnd inte mindre än åtta gånger så skulle man nästan kunna tro att det är något personligt. Men så kan det ju inte vara för det vore ju snudd på småaktigt av personer i deras ställning och det skulle ju trots allt lysa igenom ganska tydligt, särskilt om det inte var första gången…

Sedan kan man ju faktiskt undra hur det kan komma sig att S-ledningen ser ett problem i att någon i en blogg upplyser om vilka möjligheter och demokratiska rättigheter folk faktiskt har. De kanske glömt bort att vi faktiskt har demokrati av en anledning. Dessutom spelar det knappast någon roll vad jag säger i sammanhanget. De har trots allt fått in en 34-sidor lång samrådsredogörelse så redan där borde de börja ana oråd…

Det vore faktiskt väldigt förvånande om debattartikeln överhuvudtaget blev publicerad. Det kanske S-ledningen också inser eftersom de gjort sig omaket att i förväg dela ut den i brevlådorna i Bullmark. Det verkar hur som helst vara väldigt viktigt för dem att deras budskap, vilket det nu än är, kommer ut lokalt här i byn. Av någon anledning så gapade dock min brevlåda tom, men utdelningen kanske blev lokalt försenad just till mig. Sitter nog förväntansfullt  och väntar vid brevlådan i morgon…

Här nedan kan ni läsa den debattartikel som Christer Lindvall skickat till Västerbottningen. I min iver så råkade jag missa hans signatur när jag fotade. Hoppas ni har överseende med det…

Här kan ni läsa mer på samma tema: ”Replik – vad är S-ledningen rädda för”