Beatworld

Det politiska hyckleriet

Det kliar i fingrarna…

Av , , Bli först att kommentera 10

Idiotin fortsätter och jag har svårt att slita mig loss från kommentarsfälten som fylls av diverse… mindre lyckade iakttagare och rent ut sagt primitiva tänkare. Jag får en sådan lust att syna alla och hänvisa till hårda fakta, samtidigt inser jag att ansvaret inte åvilar mig att motbevisa dem, utan ansvaret åvilar dem att bevisa det de hävdar.

 

Sannolikheten att lyckas föra konstruktiva diskussioner baserade på fakta och saklighet är lika stora som att Brett Kavanaugh ska erkänna att en FBI-utredning ligger i hans intresse…

Alltså noll.

Bli först att kommentera

Jag lämnar nu

Av , , Bli först att kommentera 19

Jag har inte hunnit sova på saken än men jag vet vad jag vill när jag vill det.

Det är nämligen dags för mig att lämna VK-bloggen på obestämd tid. Spekulationerna kring vem jag är eller inte är har fått mig att tappa suget. Diskussionerna handlar inte om sakfrågorna längre, utan om vem som anför dem. Sådant är uttröttande.

Tack till alla som uppskattat det lilla jag gjort med det lilla jag haft! Jag trodde aldrig att så många skulle läsa min blogg, än mindre att den skulle hamna på topplistan gång på gång. Sidvisningarna har uppgått mot över tusen stycken/dag, därför känns det bra att lämna nu.

Och till de som undrar: jag säger vad jag menar och jag menar vad jag säger oberoende av omständigheterna runtomkring. Jag tror på saklighet och på att stå upp för det som är rätt, oavsett vad personerna bakom sakfrågan har för relation till mig. Ni som vet – ni vet…

På återseende!

Bli först att kommentera

Varför den inskränkta strejkrätten kommer bli arbetsmarknadens fall

Av , , 2 kommentarer 19

Föreställ dig tidpunkten för när kollektivavtalet mellan din arbetsgivare och ditt fackförbund löper ut. Du kanske inte är medlem i det fackförbund som din arbetsgivare har tecknat kollektivavtal med. Du kanske inte är medlem i något fackförbund alls. Det spelar ingen roll för vad jag kommer skriva härnäst. Det som spelar roll är vad den inskränkta strejkrätten kan komma att innebära i realiteten och påverka alla oavsett facktillhörighet.

Vem som helst kan starta ett fackförbund, se bara på Unionen. De roffar åt sig medlemmar från alla möjliga yrkeskategorier och har ingen nischad verksamhet, som exempelvis Handels eller IF Metall eller Lärarnas riksförbund har. Vissa fackförbund (om inte alla fackförbund, främst de större) betraktar Unionen som tjuvar.

Återgå nu till att kollektivavtalet på din arbetsplats har löpt ut. Kom ihåg att den inskränkta strejkrätten numera endast är förbehållen den avtalsägande parten i alla frågor och den icke avtalsägande parten men endast i den mån de vill ingå avtal med arbetsgivaren. Vi ponerar att du arbetar i butik och att din arbetsgivare tidigare tecknat kollektivavtal med Handels. Nu står din arbetsgivare inför ett val: Att ingå ett nytt kollektivavtal med Handels eller kanske ingå ett nytt kollektivavtal med ett nytt fackförbund?

Innan strejkrätten inskränktes var den förbehållen alla fackförbund avseende alla frågor, oavsett om arbetsgivaren redan ingått kollektivavtal med ett visst fackförbund eller inte. Det innebar att där fackförbundet hade medlemmar fick fackförbundet besluta att ta ut dessa i strejk oavsett vad frågan gällde. Detta användes som ett påtryckningsmedel för att påverka arbetsgivare som på olika sätt missgynnat deras medlemmar eller inte följt lagar och avtal. Strejkrätten användes dock främst vid nyteckning av kollektivavtal.

Din arbetsgivare står nu och överväger vilket kollektivavtal denne ska teckna. Plötsligt dyker ett nytt fackförbund upp – Vinionen. Detta fackförbund ägs till 100% av Svenskt Näringsliv (ja, för vem som helst kan ju starta ett fackförbund). Perfekt! Din arbetsgivare väljer att teckna kollektivavtal med Vinionen som hittills inte har några medlemmar på din arbetsplats. Ditt fackförbund Handels går nu ut i strejk för att försöka påverka din arbetsgivare att även teckna kollektivavtal med dem. Bra, tänker du. Så vad är problemet, undrar du?

Jo, det är nämligen såhär: Det är det kollektivavtal som arbetsgivaren först ingått som gäller och även om arbetsgivaren ingår ett nytt kollektivavtal med Handels och det nya kollektivavtalet innehåller så kallade överlappande villkor (säg att kollektivavtalet med Vinionen reglerar OB-ersättningen) gäller villkoren från det första kollektivavtalet.

Exempelvis:
1. Din arbetsgivare tecknar kollektivavtal med Vinionen och i det kollektivavtalet framgår att OB-ersättningen endast är 5% efter klockan 22:00 på fredagar och lördagar.
2. Ditt fackförbund Handels går ut i strejk för att utöva påtryckning på din arbetsgivare att även teckna kollektivavtal med dem.
3. Din arbetsgivare tecknar kollektivavtal med Handels.
4. Av Handels kollektivavtal framgår att OB-ersättning ska utgå med 50% efter klockan 18:15 på vardagar, med 70% efter klockan 20:00 på vardagar och med 100% efter klockan 12:00 på lördagar samt med 100% hela söndagar.
5. Eftersom villkoren från Vinionen stadgar en OB-ersättning med 5% efter klockan 22:00 på fredagar och lördagar och detta kollektivavtal tecknades först och det nya kollektivavtalet har så kallade överlappande villkor kommer Vinionens kollektivavtal vara det kollektivavtal som gäller vad gäller villkoren om OB-ersättning.
6. Det nya kollektivavtalet som din arbetsgivare tecknat med Handels kommer endast att gälla de oreglerade villkoren som inte redan regleras av Vinionens kollektivavtal.

Detta innebär att svensk arbetsmarknad har avsevärt försvagats och nu står inför en ruin. Svenskt Näringsliv och andra som varit för att inskränka strejkrätten har inte förstått vidden av vad de gjort. Stora fackförbund som till slut gav vika trodde att en inskränkt strejkrätt ”endast” skulle påverka de mindre fackförbunden (för att inte tala om hur illa det i sig är) men sanningen är att de stora fackförbunden är minst lika svaga mellan kollektivavtalens ingående som de mindre fackförbunden är under resten av tiden.

Arbetsgivarna jublar över fackförbundens dumdristighet. Tack, LO och övriga som försatt arbetstagarna i underläge gentemot arbetsgivarna. Det går bra nu…

2 kommentarer

Anders Forss och Lennart Holmlund har, som vanligt, fel igen

Av , , 4 kommentarer 33

Jag tycker synd om Anders Forss som gör det igen. I sitt blogginlägg påstår han att jag, Ulrika Edman (V) och Jan Hägglund (AP) har fel men han belägger inte det han skriver med något annat än subjektiva åsikter. Dessutom har han inte koll på arbetsrättsliga omständigheter som exemplevis att den som blir avskedad från sin anställning inte får något avgångsvederlag (eller fallskärm som vissa kallar det). Det blir svårt att bemöta någon i diskussion som inte ens har koll på så grundläggande fakta. Vart ska jag börja, liksom?

Även Lennart Holmlund skriver i sitt blogginlägg om händelsen och i sann socialdemokratisk anda försvarar han kommunalråden. Han skriver bland annat följande: När det gäller den här typen av ärenden som handlar om personliga skäl ska de skötas helst under sekretess. Det är det som är gängse princip. Nu blev den en i uppgörelse både med ekonomidirektören och ekonomichefen och då man från parterna är eniga i en överenskommelse då är båda parter nöjda. För det första är ”den här typen av ärenden”, så fort de är avslutade, allmänna handlingar. Det innebär att vem som helst kan begära ut dem och ta del av dem. Därmed stämmer det inte att ärendena sköts under sekretess. För det andra är den enda som är ”nöjd” med uppgörelsen Umeå kommun då en sådan uppgörelse innebär att locket läggs på och att ärendet och dess innehåll inte kommer offentliggöras. Den enda vinnaren av utfallet är kommunen som nu inte behöver lufta sin smutstvätt inför domstol. Det är lätt för en kommun att slänga pengar på ett problem när pengarna inte är deras egna och när problemet är något de själva har orsakat…

Återigen skriver Lennart Holmlund om Tamara Spirics kränkande behandling av personalen på ekonomikontoret och menar att hennes agerande varit felaktigt. Eftersom jag inte är insatt i omständigheterna kring Tamara Spiric tänker jag inte uttala mig om det i sak utan jag undrar varför Lennart Holmlund problematiserar påstådd kränkande behandling som utdelades av Tamara Spiric men inte problematiserar den kränkande behandlingen av Susanne Aidanpää? Att först bli avstängd och sedan anklagad för brott för att sist bli utredd är under all anständighet. Att ”utredningarna” dessutom inte genererade i någon frukt styrker ytterligare att Susanne Aidanpää utsatts för ett karaktärsmord.

 

Allvarligt nu – ni som på olika sätt försvarar det som Susanna Aidanpää utsatts för – kan ni visa mig något i dessa två utredningar som styrker en uppsägning i första hand och ett avsked i andra hand? Ge mig en enda konkret omständighet som rättfärdigar Umeå kommuns agerande och jag lovar att jag personligen kommer kontakta Hans Lindberg, Anders Ågren och Margareta Rönngren och be dem om ursäkt. Kör!

4 kommentarer

Hans Lindberg agerar omdömeslöst

Av , , 4 kommentarer 45

Vänsterpartiets Ulrika Edman och Arbetarpartiets Jan Hägglund kräver den tillförordnade stadsdirektören Margareta Alfredssons avgång. Detta efter kommunens förlikning med den avskedade ekonomidirektören Susanne Aidanpää på 1,2 miljoner kronor.

Ulrika Edman menar att Umeå kommun hade fel och att Susanne Aidanpää hade rätt då underlaget som kommunen ansåg sig ha för Susanne Aidanpääs avsked inte skulle hålla i en rättsprocess. Vidare menar Ulrika Edman att när kommunen insåg detta valde de att ”köpa sig fria” från vad hon kallar ett rättshaveri och en skandal.

Ulrika Edman anser att kommunalråden visat ett särskilt dåligt omdöme som gick på den vilseledande informationen och backade upp denna. Ulrika Edman vill att kommunalråden ber den före detta ekonomidirektören Susanne Aidanpää om offentlig ursäkt.

 

Till VK säger Hans Lindberg följande idagAtt i affekt gå ut och kräva tjänstemäns avsked utan att föra dialog med berörd part visar på dåligt omdöme och märklig människosyn.
Men, Hans Lindberg, vem var det som, utan dialog med berörd part, meddelade Susanne Aidanpää att hon var avstängd på grund av allvarliga misstankar? Jo, Margareta Alfredsson.

Vidare säger Hans Lindberg: Tänk om alla arbetsgivare skulle skicka ut pressmeddelande på vilka de skulle säga upp. Vilket samhälle skulle vi då skapa? Troligtvis ett samhälle med rädda anställda som inte vågar ta ansvar, utveckla verksamheterna och stå för sin sak.
Men, Hans Lindberg, vem var det som pratade med media när Susanne Aidanpääs avstängning kom till journalisternas kännedom och då nämnde att Susanne Aidanpää var avstängd på grund av allvarliga misstankar mot henne? Jo, Margareta Alfredsson.

Så vem är det som egentligen bidrar till ett samhälle med rädda anställda? Jo, sådana som Margareta Alfredsson och kommunalråden. Enligt Susanne Aidanpääs stämningsansökan lydde Margareta Alfredsson order från kommunalråden Hans Lindberg (S), Anders Ågren (M) och Margareta Rönngren (S) då de ville att Lennart Malm skulle ”plockas bort” från sin roll som budgetchef. Eftersom Susanne Aidanpää var Lennart Malms närmsta chef krävs det att hon beslutar om en sådan förflyttning, något hon vägrade göra då hon ansåg att det saknades fog för ett sådant agerande. Susanne Aidanpääs rättspatos ledde till hennes avstängning, offentliga uthängning och sedan avsked.

Såhär skrev Susanne Aidanpää i mail till Margareta Alfredsson dagen efter att Margareta Alfredsson hade tagit kontakt med Susanne Aidanpää och beordrat henne att förflytta Lennart Malm från hans tjänst som budgetchef: Några förändringar är jag inte beredd att göra nu. Dessutom skulle det strida mot mina egna värderingar att sparka/omplacera en person utan saklig grund och som bygger på tyckande/hörsägen. Det känns dessutom som att det strider mot kommunens värdegrund. Jag vill inte bidra till en utveckling där ledare och medarbetare är rädda och vi har en kultur som letar efter ”vem som har gjort fel” istället för att ha förutsägbara arbetssätt.

Här vill jag att vi noterar, förutom Susanne Aidanpääs uppriktighet och bevis på rättspatos, datumet för när Susanne Aidanpää skrev mailet samt datumet för när Margareta Alfredsson tillträdde som tillförordnad stadsdirektör. Mailet är nämligen daterat till den 15 mars och av mailet framgår att Susanne Aidanpää och Margareta Alfredsson hade ett samtal dagen innan om Lennart Malms förflyttning, alltså den 14 mars. Margareta Alfredsson tillträdde som tillförordnad stadsdirektör den 14 mars. Alltså samma dag som hon tillträder äger samtalet med Susanne Aidanpää rum. Det var bland det allra första Margareta Alfredsson gjorde som tillförordnad stadsdirektör. Tillfällighet? Knappast.

 

Om vi adderar det ovan angivna med den tidigare stadsdirektören Jonas Jonssons plötsliga uppsägning är det nära till hands att åtminstone spekulera i huruvida han inte blev ombedd att göra det som Margareta Alfredsson sedan gjorde: Nämligen beställa Lennart Malms förflyttning och sedan Susanne Aidanpääs och Lennart Malms avstängning. Min första gissning är att Jonas Jonsson hade ett sådant samtal med kommunalråden men han var sparsam och valde att hellre lämna än stå på sig. Varför skulle Margareta Alfredsons första åtgärd som tillförordnad stadsdirektör annars vara ett beställningsjobb?
Min andra gissning är att Margareta Alfredsson valdes som tillförordnad statsdirektör just för att hon ”går att lita på” vad gäller lite fuffens och gråzoner. Misstaget hon gjorde här var att berätta för Susanne Aidanpää att Lennart Malms beställning kom från de tre politikerna i kommunstyrelsen. Att Margareta Alfredsson tidigare slösat med skattemedel verkar inte vara ett hinder för att fortsätta karriärklättra inom kommunen.

Tidsförhållandet mellan det som hänt kan inte lämnas osagt då det ligger ett starkt orsakssamband mellan det som inträffat. Tyvärr kommer vi aldrig få klarhet i vad som faktiskt hänt då ärendet inte kommer drivas i domstol och den egentliga ”vinnaren” i det som hänt är Umeå kommun då de fick som de ville: Uppsägningen av Lennart Malm, avskedandet av Susanne Aidanpää och en återkallad stämningsansökan som innebär att locket läggs på. Och allt detta för bara 1,2 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar.

 

Att Hans Lindberg på fullaste allvar tycker att Vänsterpartiets gruppledare Ulrika Edman är den som agerar omdömeslöst efter hans egna agerande och påstådda beställningsjobb enligt ovan är inget annat än patetiskt genomskinligt och omdömeslöst. Hans Lindberg är kommunalstyrelsens ordförande och en av tre som Susanne Aidanpää i sin stämningsansökan pekar ut som beställare av Lennart Malms förflyttning.

Så jag är ledsen, Hans Lindberg, men om du menar allvar med att ni inte vill skapa ett samhälle där anställda är rädda får du faktiskt börja med att rannsaka dig själv och den personal du har underställd dig. För enligt min uppfattning är det du och sådana som Margareta Alfredsson som står för den taktiken och inte Ulrika Edman.

4 kommentarer

Susanne Aidanpää får 1,2 miljoner kronor

Av , , 4 kommentarer 34

Av den totala summan är 481 200 kronor uppsägningslön som är semesterlöne- och tjänstepensionsgrundaden. Resten på 721 800 kronor är avgångsvederlag. Varför valde kommunen att lösa tvisten på det här sättet? Jo, för de vet att de inte hade haft en chans i tingsrätten och det här blir det billigaste alternativet för dem. Susanne Aidanpää kommer att återkalla sin stämningsansökan från tingsrätten. Men vet ni vad som hade varit billigast?

Att inte göra fel överhuvudtaget…

Så vad säger det här oss om stämningen på kommunhuset? Jo, ”gör som vi säger eller också karaktärsmördas du”. Även om den här händelsen nu är avslutad betyder det inte att ringarna i vattnet inte finns där. Personal som av rädsla inte vågar säga ifrån är något vi aldrig får acceptera. Men såsom kommunen styr sin verksamhet under ledning av Socialdemokraternas Hans Lindberg och Moderaternas Anders Ågren med hjälp av tjänstepersoner som Margareta Alfredsson och Birgitta Forsberg kan vi medborgare inte förvänta oss något annat än just det. Det kanske är dags att avsätta dessa…

4 kommentarer

Vänsterpartiet har räddat Socialdemokraterna

Av , , Bli först att kommentera 24

Såhär sade Jonas Sjöstedt idag:

Skärmavbild 2018-09-12 kl. 17.42.03

När ska Socialdemokraterna vakna ur sin dvala, svälja sin stolthet och faktiskt tacka Vänsterpartiet för sitt öppet deklarerade stöd, både av Stefan Löfvens fortsatta statsministerämbete men även för att Vänsterpartiet stått pall när högervindarna blåst över landet? Det är nämligen de partier som vidhållit sin ideologiska inrikting som också är de riktiga vinnarna i valet. Jag syftar både på Vänsterpartiet och på Centerpartiet.

Det ska bli intressant att se om Socialdemokraterna kan samarbeta med Vänsterpartiet även på lokal nivå då ett sådant samarbete vore det mest självklara alternativet. Eller är Hans Lindberg för mycket kompis med Anders Ågren för att det ska gå? Lennart Holmlund kanske kommer lägga sig i och spränga en ven på kuppen. Det lär han göra redan av den här meningen: Det är på många sätt vi som har räddat Stefan Löfven i den här valrörelsen.

Bli först att kommentera

Umeå, meme-huvudstad 2018 lägger ned

Av , , Bli först att kommentera 20

Och folk med humor anser att sidan inte var rolig. För att sedan gilla sin egen kommentar…

För sådant är ju roligt…

Skärmavbild 2018-09-10 kl. 22.51.16

Skärmavbild 2018-09-10 kl. 22.51.47

Skärmavbild 2018-09-10 kl. 22.54.00

Bli först att kommentera

Sverigedemokraternas framgångar speglar en missnöjesyttring

Av , , 10 kommentarer 26

Jag har aktivt valt att inte skriva om Sverigedemokraterna av en enkel anledning: För att inte ge dem publicitet. Dessutom är det svårt att ta partiet på allvar när hela deras politik bygger på att ställa människor mot varandra och spela ut den ena gruppen mot den andra. Detta märks tydligt i majoriteten av debatterna som Sverigedemokraterna har haft då de alltid vänder vilken sakfråga som helst till att handla om invandring och integration. Enligt min uppfattning är många av Sverigedemokraternas röster missnöjesröster och det skiner ibland igenom när partiets sympatisörer diskuterar partiets politik. Vissa av dessa tycks inte heller ha förstått vad de också lägger sin röst på – förutom åtstramning av invandringen – då Sverigedemokraternas politik bland annat vill inskränka kvinnors aborträtt och återinföra sambeskattningen som avskaffades 1971. Jag är dock inte särskilt förvånad då min uppfattning är att det är fler män än kvinnor som röstar på Sverigedemokraterna.

Partier består av människor och människor tenderar att fela, det kommer vi aldrig komma ifrån. Så sent som i veckan skrev VK om Arbetarpartiets andranamn som åtalas för att ha tvättat pengar. VK presenterade även en kartläggning av andra politiska företrädare i länet som dömts för brott. Med det sagt vill jag belysa en sak: Brotten som dessa politiska företrädare i länet har gjort sig skyldiga till har inga anknytningar till nazism. Att Sverigedemokraternas uteslutningar och avhopp i mångt och mycket beror på att deras politiker avslöjas med kopplingar till nazismen är alarmerande och visar vilka människor som dras till partiet. Jag förstår att inget parti kan hålla koll på vad deras förtroendevalda gör på fritiden men när Sverigedemokraterna väl beslutar sig för att utesluta någon eller några av deras politiker har det ibland framkommit att partiet redan kände till hela eller delar av omständigheten (googla bara på ”SD kände till” så får ni läsa själva). Enda gången partiet agerat har varit efter granskning av media och då för att låtsas vara något de inte är. Sverigedemokraternas politiker är överrepresenterade vad gäller kopplingar till nazism och hatbrott och det säger en hel del om partiets ideologiska inriktning.

 

Gårdagens partiledardebatt resulterade i att SVT tog avstånd från Jimmie Åkessons uttalande i direktsändning: ”Därför måste man ställa frågan varför det är så svårt för de här människorna att få jobb. Det är för att de inte är svenskar. De passar inte in i Sverige och då är det svårt att få jobb” tänker jag att situationen är en win-win för Sverigedemokraterna. Om SVT viker sig och ber om ursäkt har Sverigedemokraterna återigen tänjt på gränsen för hur det politiska samtalet ska föras. Om SVT inte viker sig och ber om ursäkt har Sverigedemokraterna återigen fått sympatier då vissa kommer anse att yttrandefriheten inte gäller alla sorters åsikter. Och sanningen är att yttrandefriheten inte är absolut då den bland annat begränsas av 16 kap 8 § brottsbalken (BrB) om hets mot folkgrupp där följande framgår: Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter.

 

Här vill jag klargöra några saker:

1. Av 2 kap 1 § regeringsformen (RF) framgårVar och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet. Att ha yttrandefrihet är inte detsamma som att gå oemotsagd förbi då dessa två omständigheter inte på något sätt är varandras motsatser. Att vara tillförsäkrad yttrandefrihet gentemot det allmänna innebär att det allmänna inte får begränsa yttrandefriheten, såvida det inte sker genom lag som bland annat i 16 kap 8 § BrB.

Vad är då ”det allmänna”? Jo, det är staten, kommunerna och den övriga offentliga sektorn. Inom begreppet ”den offentliga sektorn” finner vi public-service såsom SVT. I praktiken innebär det att SVT inte får begränsa Jimmie Åkessons yttrandefrihet, däremot anser jag att det faller dem fritt att ta avstånd ifrån hans och andras uttalanden som strider mot deras regelverk, något jag anser att SVT har bedömt varit fallet.

Dessutom skulle Jimmie Åkessons uttalande kunna anses vara hets mot folkgrupp och därmed brottsligt, vilket ytterligare stärker SVTs ställningstagande då de i det läget inte bara skulle ha tagit avstånd från uttalanden som strider mot deras regelverk, utan det skulle innebära att de också tagit avstånd från uttalanden som strider mot lag.

2. Den som anser att media har agerat fel är fri att anmäla händelsen till Granskningsnämnden för radio och TV. Myndigheten i sin tur avgör själv om ärendet ska granskas eller inte och lämnar därefter beslut i frågan. Granskningsnämnden förhåller sig till det regelverk som finns för medierna där bland annat opartiskhet och saklighet omnämns först. Av opartiskheten framgång bland annat: Programledare, reportrar och andra som kan uppfattas som företrädare för programföretaget får inte göra värderande uttalanden eller ta ställning i kontroversiella frågor. Frågan kommer alltså bli om Granskningsnämnden kommer anse att SVT, i och med att de tog avstånd från Jimmie Åkessons uttalande, har gjort en sådan värderande ställning som regelverket uppställer. Dock ska det noteras att det av regelverket också framgår följande: Enligt den så kallade demokratibestämmelsen i radio och tv-lagen ska programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer samt principen om allas lika värde och den enskildes frihet och värdighet. Det kommer alltså bli en avvägning mellan SVTs skyldighet att vara opartiska och samtidigt deras skyldighet att värna om allas lika värde och enskildas värdighet.

Jag anser att varken SVT eller Sverigedemokraterna har rätt eller fel, utan jag anser att frågan är av intresse att utreda för att få vägledning i hur liknande situationer ska hanteras i framtiden. Det är dock ingen hemlighet att jag tycker att rasism, nazism och främlingsfientlighet inte hör hemma i ett jämställt och värdigt samhälle och att jag därför hoppas att en eventuell granskning av Granskningsnämnden mynnar ut i att SVTs agerande bedöms vara korrekt. Jag hoppas också att SVT vågar driva frågan till sin spets och faktiskt polisanmäla Sverigedemokraterna för hets mot folkgrupp och att de där fälls av domstol.

 

Uppdatering 13:18

Sverigedemokraterna fick ingen ursäkt av SVT då SVT stod på sig och hänvisade till demokratibestämmelsen enligt ovan. Sverigedemokraterna överväger nu att anmäla SVT till Granskningsnämnden och SVTs vd Hanna Stjerne välkomnar en eventuell granskning.

10 kommentarer

Partiledardebatten lämnade mycket att önska

Av , , Bli först att kommentera 20

Om någon hade sagt till mig för tio år sedan att jag en dag skulle intressera mig för politik – och så till den grad att jag skulle engagera mig i debatten och blogga om det – hade jag skrattat gott och tittat mig över axeln för att se vart de dolda kamerorna var. I dagens samhälle behöver jag dock inte se mig över axeln då kamerorna är mitt framför mig.

Ingen diskussion om kameraövervakningen togs upp i kvällens partiledardebatt, en fråga som intresserar många då statistik visar att enda gången kameraövervakning har en reell effekt på brottsligheten är på bilparkeringsplatser då inbrott i bilar är sådana planerade brott som avskräcker gärningsmännen om denne får veta att han eller hon kan fångas på film. Ändå lobbas det för att kameraövervakning ska skapa trygghet i samhället och en del partier vill kameraövervaka städer i allmänhet och centrala stadsdelar i synnerhet.

Jag saknar politik som baseras på forskning och politiker som tänker långsiktigt. Framförallt då det gäller diskussionen om klimatet. I vissa delmoment höll jag med partier jag aldrig trodde jag skulle dela någon sakfrågeuppfattning med men jag är inte blyg för att säga att när det kommer till sakfrågor är jag beredd att hålla med vilken färg det än är som presenterar en vettig och genomtänkt tanke/åsikt.

Jag saknade också en djupgående diskussion om privatisering av välfärden. Politikerna snuddade vid ämnet men lämnade inga djupare svar kring sakfrågan. Jag saknade också diskussioner om hotet mot vår demokrati och hur enkel den egentligen är att montera ned samt hur partierna ska värna den största grundbulten i vårt samhälle. Jag saknade också en diskussion om de högervindar som blåst och fortfarande blåser över Europa där nazistiska och rasistiska organisationer hotar samhället och ställer grupper mot varandra. Och sist men inte minst saknade jag en diskussion om införandet av tiggeriförbud, en fråga åtminstone jag anser säger en hel del om partiernas syn på humanism – en sak jag anser ska prägla alla frågor som tas upp till diskussion.

 

Det är möjligt att vissa av punkterna jag tagit upp har diskuterats under tidigare partiledardebatter men det jag saknar allra mest, oavsett sakfrågan, är egentligen två saker:

1. Politik som bygger på fakta, alltså forskning och statistik.

2. Politik som ger svar på hur något ska genomföras än bara att det ska genomföras.

Bli först att kommentera