Att tala om för andra vuxna hur de ska vara klädda…

Camilla Thulins och Karina Ericsson Wärn debattartikel om ofoget shorts på män som går på stan som publicerades häromdagen har jag mest fnyst åt, men när man testar att skriva om (delar av den) den med ett motsatt könsperspektiv framstår att den faktiskt är ganska otrevlig. För känns det inte OK att skriva kvinnor på näsan om hur de ska vara klädda så ska man väl inte göra det med män heller, eller? Man kan ju undra hur tonläget i pressen hade varit om en man skrivit nedanstående på SVT Opinion.

”Plötsligt vimlar stadsbilden av kvinnor klädda i korta kjolar och djupa urrigningar. Vi betackar oss för denna visuella nedskräpning och säger bara: på med byxorna och på med polotröjorna tack”, skriver Betraktaren X m.fl män.

Shorts

Skrynkliga khakifärgade kjolar, extrema urringningar, kjolar med revärer och sportvibbar. Plötsligt vimlar stadsbilden av kvinnor klädda i korta kjolar. Klädda som om de befann sig på en badstrand eller i sin egen villaträdgård.

Nej, vi betackar oss för denna visuella nedskräpning och säger bara: på med byxorna tack!

Att gå med kort kjol på stan är lika tokigt som att gå med balklänning på landet. Korta kjolar är en fritids- och sportkostym. Punkt slut.

Naturligtvis är det skillnad om man har ett utomhusarbete i solen, typ är vägarbetare, sophämtare eller parkarbetare, då passar shorts och eventuella arbetskjolar alldeles utmärkt.

Men hur blev det så här, att kvinnor (inte alla tack och lov) plötsligt anser det vara fritt fram att exponera sina tjocka ben i cityluften?

Vi skyller på att gränsen mellan det privata och offentliga numera knappt existerar, men också på träningsfobin. Överallt ser man kvinnor kuta omkring på trottoarer i leggings och byxkjolar (haha, de kallar det själva för löpartights och sportshorts).

De har blivit så vana vid sina åtsmitande och exponerande plagg, att steget till muttkorta kjolar helt enkelt blev nanokort.

Vi ser gärna att gränsen mellan det privata och offentliga återupprättas. Vi vill inte sitta i kollektivtrafiken fastklistrade vid någon annans nakna ben eller stirrandes i någons urringning.

Att säga nej till kjolar på stan handlar helt enkelt om att visa varandra respekt.

Pungkorta shorts på herrar i staden är för övrigt inte heller passande, oavsett ålder, såtillvida man inte saluför specifika tjänster som kräver att handelsvaran exponeras.

/ Betraktaren X

Orginaltexten av Thulin finns på http://www.svt.se/opinion/shortsman-pa-stan-nej-tack

 

Etiketter: , , , , , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>