Testtävlingen igår gick bara fint! Jag sköt 1+0 och vann, 27,5 sek före Jörgen (1+1).
Jag hoppade in i Cadillacen tidigt i morse, så nu sitter jag hemma i Storuman och tittar ut över ett snöfattigt landskap. Det är första gången i mitt liv som det inte går att åka skidor häromkring den här tiden på året. Det lutar starkt åt att jag måste dra till Östersund på söndag och vara där i väntan på snö här hemma. I Östersund har dom sparat snö sen ifjol. Jag hinner sniffa lite på Heidi några dagar i alla fall!

Vi lyckades hetsa Wolfgang till stordåd idag. Vår sjukgymnast, Erik, gjorde 30 armhävningar igår och Wolfgang bara 20. Woffe exploderade på frågan hur det kändes att få stryk av en sjukgymnast.
-It was no competition!! I can do 50 if I want!!!
-Det vill jag se, sa Erik.
Då intog Wolfgang position; händerna på golvet och fötterna på en stol och dundrade iväg 50 reps! Ganska imponerande faktiskt.

Fågelskådaren Bråstedt från Expressen har varit här några dagar. Han har en ny bandspelare.

Idag var jag på spåret 07.54! Det var en skön upplevelse att åka på orörda spår och se hur Muonio sakta vaknade till liv. Jag brukar normalt sett vara bland de sista i laget att skjuta in bössan. Det är en kick att vara den som är sist kvar på spåret också, men att vara först ute är faktiskt något bättre. Man tar liksom kommandot över dagen.
På tisdag blir det tävlingspremiär.

Lägret rullar på. Vi går upp lite extra tidigt för att kunna träna ostört innan alla andra hasar iväg. Det är många som hittat hit nu, trots avståndet. Tyska längdlaget, ryska längdlaget och några till östländer. Lukas Bauer är förresten också här. Han verkar avspänd inför hemma-VM.
Jag bor med Nisse, Magei och Jörgen i en fin stuga. Vi har både bastu, öppen spis och ugn! Ikväll blir det scones. Igen.