Jag vet inte om Socialdemokraterna och Thomas Hartman är de som ska komma med dessa åsikter i första hand... Visst har man rätt i sak, partiers finansiering ska vara offentlig. Folkpartiet har länge haft regler för de som bedriver personvalskampanjer och för hur övriga bidrag ska redovisas. Det ska inte råda några tvivel om sådant.

Därför är det ju bra att Socialdemokraterna ÄNTLIGEN tycks ha ändrat uppfattning i frågan. Hur länge har inte LO och de fackligt anslutna betalat för sossarnas valkampanjer? Otaliga miljoner går in i partikassan varje val, dels genom direkta bidrag, dels genom att fackliga ombudsmän närmare valet övergår till att vara en del av den socialdemokratiska partiorganisationen - vare sig medlemmarna vill eller inte. Runt om i Sverige sättes ombudsmän upp socialdemokratisk partipropaganda på anslagstavlor märkta för facklig information och så vidare... Det är lika märkligt att detta inte redovisats offentligt ännu. Men det kanske blir ändring på det?

Det är helt rätt att säga att transparensen i Sverige är för dålig. Därför borde man titta på valrörelsen i USA där alla siffror är offentliga och ska redovisas öppet. Där finns också reglerat hur mycket man får ta emot i bidrag från enskilda personer - betydligt mer öppet än det svenska systemet. I USA har man överhuvudtaget en betydligt bättre inställning till lobbyism jämfört med Sverige. Lobbyism är inte något fult utan har alltid förekommit och kommer alltid att förekomma. Det är inte något fel i att jobba för sin egen (eller andras) sak och att försöka påverka politiker. I den amerikanska kongressen har lobbyisterna sina egna kontor och alla vet vem som jobbar för exempelvis NRA (alltså inte tryckeriet i Umeå utan vapenlobbyisterna i "National Rifle Association") och så vidare. Sen är det ju upp till politikerna att själva filtrera vad de hör från lobbyisterna, men det är ju också därför de har betalt...

Serafim Uecheran (bilden) blir troligen Moldaviens premiärminister.

Fortfarande står det inte klart vem som kommer att leda Moldavien i framtiden. Den 8 augusti bildades ”Alliansen för europeisk integration” av de fyra partierna Demokraterna, Liberaldemokraterna, Liberala partiet och Alliansen vårt Moldavien. Förhandlingarna pågår alltså fortfarande, men så långt tycks den nye presidenten heta Marian Lupu (D). Talman blir Vad Filar (LD), vice talman blir Mihail Ghimpu (L) och premiärminister blir Serafim Uecheran (AMN). Under veckan tror man att läget kommer att klarna.

Fortfarande har alliansen alltså inte tillräckligt många röster för att välja president. Till de övriga valen krävs bara hälften av parlamentets röster, men till just presidentposten krävs 61 av 101 röster. Kan parlamentet inte välja president måste det upplösas och ytterligare ett nyval måste utlysas. Det kan då ske tidigast i början av nästa år eftersom man får anordna maximalt två val per år i Moldavien.

Fortfarnade har inte det slutgiltiga resultatet av valet i Moldavien presenterats, man väntar på utlandsrösterna, vilka faktiskt kan orsaka förändring på flera mandat. Moldaver som bor i utlandet har nämligen mindre benägenhet att rösta på kommunister utan föredrar ofta den liberala oppositionen. Men även om alla röster skulle gå till den liberala oppositionen skulle ingen av sidorna få tillräckligt många röster för att kunna välja en president.

Det finns nu några olika alternativ till vad som händer. Antingen misslyckas parlamentet återigen med att välja president och nyval måste utlysas igen. Detta kan då ske tidigast i början av nästa år. Alternativt förhandlar några partier med kommunisterna och går samman i en ny koalition. Det skulle också kunna bli så att kommunisterna erbjuds något i utbyte mot att de röstar på en annan presidentkandidat, exempelvis en ministerpost eller liknande. Vägarna är många och liksom i svensk politik finns i Moldavien många tjuriga gubbar (få tjuriga tanter, få kvinnor överhuvudtaget) som ser till sitt eget revir i första hand.

Men nu ger jag mig av hemåt, många erfarenheter rikare. Tack för att ni följt rapporterna från Moldavien och ta gärna en resa till detta vackra land som är relativt billigt för en turist!

Valet stora segrare tros bli demokraternas kandidat Marian Lupu, tidigare vice talman i parlamentet. Efter valet i april lämnade han kommunistpartiet och snabbt kallade det socialistiska partiet Demorkaterna till extra partikongress, där han valdes till ny partiledare. Lupu är numera motståndare till kommunisterna, men kritikerna menar att han efter valet kommer att samarbeta med kommunistpartiet, vilket givetvis förnekas av partiet. Två av kampanjarbetarna tycks ha fått frågan förr, när jag möter dem under sista kampanjdagen.

- Vi skulle aldrig kunna rösta på ett parti som stödjer kommunisterna, vi har fått nog av dem under alla desa år, säger de båda.

De hävdar att anklagelserna mot Lupu bara är oppositionens sätt att misskreditera honom och partiet eftersom han kommer att dra röster även från dem, inte bara från kommunistpartiet. Denna uppfattning tycks delas av de flesta analytiker och experter på området.

- Det vore politiskt självmord att helt plötsligt göra tvärtom vad han hävdat hela tiden, säger Lupus kampanjteam.

Marian Lupu anses vara en av landets mest karismatiska politiker och är mycket populär. Tack vare att han är socialist och har varit medlem i kommunistpartiet kan han dra till sig röster från de som vill ha förändring, men bara "light-versionen", alltså kanske inte alltför stora förändringar som den liberala oppositionen kräver. Dessutom kan han locka över kommunister som tidigare inte vågat rösta på något annat parti.

Tror ni på valseger?

- Självklart, vi kommer att segra, kommunismens tid är över!

Och de får nog anledning att fira efter valdagen. Marian Lupu gör förmodligen ett mycket bra val och kommer med största sannolikhet att på ett eller annat sätt ingå i landets högsta politiska ledning.

Efter att ha gått runt i centrala Chisinau en hel dag och tagit emot varenda flygblad som erbjudits kunde jag konstatera att mer än hälften var företagsreklam. Likaså pågick ett enda politiskt möte, samtidigt som tre personer ropade ut information om butikers billiga varor och supererbjudanden. Märkligt, men några kampanjaktiviteter pågick.

Socialdemokrater kampanjar framför katedralen i centrala Chisinau.

En tapper kämpe för Alianta Moldova Noastra cyklar fram och tillbaka längs huvudgatan.

Liberaldemokraternas enorma konvoj väckte uppmärksamhet.

BILD OVAN: Liberala partiet tutar och viftar med flaggor genom centrala Chisinau.

Så var den sista kampanjdagen över. Igår kväll tutade bilarna högt över hela Chisinau när flera av partierna körde i konvoj genom centrum med flaggor utstuckna genom rutorna. I jämförelse med andra länder jag besökt, exempelvis Vitryssland, har Moldaviens partier rätt stora friheter de kan ta sig, åtminstonde på ytan. Vad som inte syns är bristerna främst gällande pressfrihet och själva systemet med röstlängder som är nästan omöjligt att förstå.

Kampanjen är verkligen i slutskedet, vilket syns på den mängd olika metoder som nu används. Här lyckades en svensk fotograf ta en grupp unga kommunister på bar gärning när de affischerar över oppositionens affischer. Nu ska man dock inte säga för mycket - det finns inget som garanterar att något av partierna använder särskilt schyssta metoder just nu.

Politiskt möte mitt under söndagsmarknaden i en by i regionen Ialoveni.

Valspurten i Moldavien är i full gång. De senaste dagarna har alla partier turnerat runt i byarna i landet och i centrala Chisinau kan man vara säker på att få ett flygblad i handen. Måndagen är sista kampanjdagen inför valet på onsdag och imorgon tisdag måste alla posters och annat plockas ner.

- Visserligen brukar några "glömmas" kvar av alla partierna, men i praktiken måste all kampanj avslutas, förklarar Andrei som är lokal kampanjledare i distriktet Ialoveni.

En av kandidaterna, Mihai Silistraru från Ialoveni åker de sista dagarna runt i regionen och besöker sina kampanjarbetare i kommunerna och träffar väljare på deras arbetsplatser, på torgen och till och med ungdomarna på ett disco. Men efter dagens kampanjer väntar egentligen bara valdagen på onsdag och efter det vet ingen vad som händer. Protester kan man dock räkna med, men i vilken omfattning är oklart.

- Jag tror inte det blir som efter valet i april med protester som ledde till rena upplopp, säger Andrei.

Samtidigt tror han att det blir protester, även om det inte annonserats någonstans denna gång såsom på Facebook eller andra webbsajter. Regeringen har också gjort vad de kan för att förhindra protesterna genom att försöka kartlägga upprorsmakarna. Dock har man tonat ner anklagelserna mot den rumänska regeringen, som man tidigare hävdat ligger bakom oroligheterna. 

Det kommunistiska partiets stöd sjunker enligt senaste opinionsmätningen, genomförd av Moldova's Association of Socialogical and Demographers. Visserligen ska dessa mätningar alltid tas emot med stor försiktighet eftersom de lätt påverkas politiskt, men just denna mätning visar på en minskning till 38,5 procent för kommunistpartiet. För att kunna välja en president krävs mer än 60 procent av rösterna i parlamentet, vilket partiet senast inte kunde åstadkomma. Flera experter tror att det blir nyval igen i början av nästa år.

- Vare sig kommunisterna eller den liberala oppositionen kommer att få mer än de 60 procent som krävs för att välja en president så det blir nyval i februari, säger en radioreporter som driver en egen politisk morgonshow.

Anledningen till att man måste vänta till början av nästa år är att man i Moldavien inte kan anordna mer än två val varje år. Och samtidigt pågår valkampanjen för fullt och fortfarande sitter den igår gripna oppositionella kandidaten fängslad hos polisen, trots att det strider mot lagen.

En av partiet Alianta Moldova Noastras kandidater i det moldaviska parlamentsvalet, tillika regional ordförande i ungdomsförbundet, greps idag av polisen. Bakgrunden är att han för två veckor sedan misshandlades av en grupp män och när han polisanmälde detta vägrade polisen att tro på honom. Idag riktar dock samma polismyndighet mutanklagelser mot honom och hävdar att han försökt erbjuda dem pengar för att gripa den grupp som han anklagar misshandel. Därför greps han också idag, enligt Alianta Moldova Noastra.

- Det handlar om felaktiga anklagelser och gripandet strider dessutom mot lagen, sade partiets jurister vid en presskonferens tidigare idag.

De hänvisar till en lag som säger att kandidater i parlamentsvalet besitter ett slags immunitet fram till efter valdagen som gör det omöjligt att gripa dem. Därför ska parlamentskandidaten släppas omedelbart enligt juristerna. Den moldaviska polisen hävdar dock att han inte bar med sig sitt officiella ID-kort som anger att han är kandidat och att man därför inte kunde veta att han talade sanning.

- Det är givetvis bara lögn, de visste mycket väl vem det var de grep men kommunisterna gör vad som helst för att behålla makten, hävdar en av ungdomsförbundets representanter.

I skrivande stund sitter parlamentskandidaten anhållen hos polisen, men Alianta Moldova Noastra förutsätter att han släpps innan kvällen.

Flera dagar innan valet i Moldavien har polisen redan gritip en kandidat för det oppositionella Alianta Moldova Noastra. Just nu håller partiets ungdomsförbund och jurister presskonferens i partihögkvarteret.

Moldavien är ett av tre länder i världen med demokratiskt valda kommunister i regeringsställning. Hur länge till de sitter i makten är dock oklart. Valet i april detta år resulterade inte i tillräckligt många röster för kommunistpartiet och därför utlyste president Vladimir Voronin i juni nyval som ska hållas den 29 juli.

Republiken Moldavien med sina 4 miljoner invånare gränsar mot Rumänien i väst och Ukraina i öst, nord och syd. Landet förklarades självständigt från Sovjetunionen i augusti 1991 och är ett av bara tre länder i världen som styrs av en demokratiskt vald kommunistisk regering. I parlamentsvalet i april 2009 ökade dessutom stödet för kommunisterna (49,5%), även om oppositionen hävdar valfusk. Europeiska unionen är av stor betydelse för den moldaviska befolkningen och man ser fram emot ett EU-medlemskap så pass mycket att stora anpassningar redan gjorts för ett framtida medlemskap.

Moldavien har de senaste åren sett en viss positiv utveckling av sin ekonomi, i synnerhet med hänsyn till den relativt lilla ekonomiska bas man besitter. De enda resurser man har att tillgå är i princip jordbruket, det finns knappt några som helst naturresurser att tillgå. Till de stora exportprodukterna hör bland annat frukt och grönsaker, men även vin och i viss mån tobak. Trots det lever många mycket fattigt i landet, en fjärdedel på under 2 USD om dagen.

Ett annat stort problem för den moldaviska regeringen är området Transnistrien som till 32% består av moldaver, 30,5% av ryssar och 29% av ukrainare samt övriga etniska grupper. Området utropades självständigt från Moldavien 1990, men detta har inte erkänts av världssamfundet. I mars 1992 utbröt det så kallade “Transnistriska kriget” en väpnad konflikt mellan Transnistriens självutnämnda regering å ena sidan och Moldavien å andra sidan. På den transnistriska sidan fanns ryska trupper tillsammans med frivilliga ryssar och ukrainare. På Moldaviens sida fanns även frivilliga rumäner. Efter eldupphöret i juli 1992 blev området de facto självstyrande, men inget annat land erkänner exempelvis transnistriska pass, varför omkring 400 000 transnistrier begärt moldaviska sådana. Ryssland har också öppnat ett konsulat i området och beviljat omkring 80 000 transnistrier ryska pass.

Liksom i många andra forna sovjetstater är korruptionen ett stort problem i Moldavien. Detta i kombination med den politiska instabiliteten i Transnistrien har orsakat att Moldavien blivit den huvudsakliga källan för trafficking och människohandel, liksom för handel med droger och vapen. Traffickingen handlar främst om människohandel för sexuellt utnyttjande av kvinnor, men även män, i alla åldrar. Dessutom handlas det med människor som tvingas arbeta inom bland annat byggbranschen, men också barnarbetare som tvingas tigga. Från många västländer pågår därför ett intensivt arbete för att stötta organisationer som motarbetar detta.