Blev lagom irriterad för några veckor sedan när jag insåg kommunalrådet Lennart Holmlunds (S) insikter och åsikter om Turkiet (13/1). Han irriteras över att Frankrike och Tyskland kanske sätter käppar i hjulet för landets eventuella medlemskap i EU. Samtidigt tycker han att vi i Sverige inte alltid ska tyckas veta bättre än andra länder om mänskliga rättigheter. Men det är faktiskt så att Sverige har en väldigt sund inställning till mänskliga rättigheter, synnerligen bättre inställning än exempelvis Turkiet.

Sedan flera år tillbaka driver organisationen TOHAV ett rehabiliteringscenter för de som utsatts för tortyr i turkiska fängelser. Antalet som söker sig till centret ökar kraftigt för varje månad och är nu uppe i ett 25-tal personer per månad. Som torterade räknar man då endast de som utsatts för systematiskt tortyr av utförd av officiella, uniformerade representanter för den turkiska regeringen. Det är svårt att nämna de olika metoderna utan en känsla av illamående. TOHAV:s lista på 64 olika metoder som registrerats visar att människor utsätts för isolering, misshandel, tårgas, korsfästning, elektrisk tortyr, sexuellt våld och ännu värre metoder. Dessutom hotas de av att deras familjer ska utsättas för samma behandling. 

Socialdemokraterna i Umeå åkte i januari till Istanbul på konferens. De kan konferera i Turkiet utan problem och staden är ju fin och trevlig. Men denna rättighet gäller inte alla – i synnerhet inte kurder. För bara en månad sedan förbjöds ett kurdiskt parti i Turkiet. Strax efter förbudet greps över 50 av deras medlemmar, bara för att de tillhör samma parti. Den kurdiska flaggan kan man inte bära offentligt i Turkiet och man bör undvika att visa sin kurdiska bakgrund om man vill vara ifred från polisen.

Nej, förhoppningsvis får Lennart rätt och Tyskland och Frankrike sätter käppar i hjulet för ett framtida turkiskt medlemskap i EU. Så länge alltså.

Jaja, helt och hållet lämnar jag inte politiken, men nästan. Det blir en ordentlig valkampanj i år som tidigare, men för mig personligen blir alltså själva valet inte lika spännande som de två senaste. Jag ställer ju inte upp på någon av listorna, vare sig i riksdagsvalet, landstingsvalet eller kommunvalet. Tror det är svårt att bli en bra politiker om man inte gör något annat och ger sig ut i det verkliga livet. Vid 27 års ålder och efter åtta år i kommunfullmäktige och kommunstyrelse är det lämpligt att göra något annat. För den skull inte sagt att man inte kan påverka på andra sätt och man kan alltid återkomma till politiken...

Under måndagkvällen hade Folkpartiet i Umeå sin nomineringsstämma och bestämmer vilka som ska stå i vilken ordning på valsedeln till kommunfullmäktige. Ska det bli någon förnyelse måste någon också stå tillbaka och lämna plats. Inför valet 2002 gjorde Margareta Ekesrydh precis det – hon erbjöd mig sin plats.* Denna gång är det min tur att stå tillbaka för förnyelse och jag önskar alla dessa kandidater lycka till i valet. Desto fler som driver personvalskampanjer desto bättre för den liberala rörelsen och i slutändan är det ju ändå väljarna som bestämmer...

*Hade valresultatet blivit detsamma hade Margareta Ekesrydh hamnat utanför fullmäktigegruppen, men tack vare att det gick så bra för Folkpartiet, fördubblades vi i Umeå och Margareta blev trots allt ledamot.

Redan kan du köpa knappar som den på bilden till höger för att hylla Obama som mottagare av Nobels fredspris 2009. Kritiken har ju inte låtit vänta på sig och valet av Obama kallas allt från ”idiotiskt” till ”missriktat” av politiker, journalister och debattörer världen över. Vissa är rena motståndare mot Obamas politik och tar tillfället i akt, andra stödjer honom men är rädda för att priset ställer orimliga krav på resultat – något man inte kan förvänta sig än på många år.

Klart att valet av Obama var förvånande. Tror inte att någon kände ”wow, det är han värd” utan känslan var nog snarare ”va?”. Även om Obama hållit många tal om fred och frihet har han ju inte riktigt levererat något ännu. Han kan ännu inte jämföras med Nelson Mandela, Elie Wiesel eller Moder Teresa. Men så är ju också Nobelpriskommittén i Norge ganska märkligt sammansatt av politikerna i Stortinget, så det kanske inte är så förvånande.

Jag ska inte klanka ner på Obama, han har inte bett att få priset, men själv har jag andra kandidater, även om de inte är vid liv idag så förtjänar de att uppmärksammas:

Anna Politkovskaja, journalisten som mördades i Moskva i oktober 2006. Politkovskaja har blivit en symbol för såväl pressfriheten som kampen för mänskliga rättigheter i Ryssland. Närmare 1500 fall av misshandel, hot och andra trakasserier rapporterades i Ryssland förra året. Att ge priset postumt till Politkovskaja vore en kraftig symbolisk handling och tydlig markering mot just detta.

Helen Suzman som i nära 40 år kämpade i den liberala oppositionen mot den sydafrikanska apartheidpolitiken. Suzman nominerades flera gånger till Nobels fredspris men fick det aldrig. Hon tillhörde en minoritet som vit, judisk kvinna i Sydafrika.

Eller varför inte Edward ”Ted” Kennedy.

Alla som bor och röstar i Stockholm har en bra riksdagskandidat i Birgitta Ohlsson, en av landets mest principfasta politiker och en skicklig debattör. Här kan du titta på en "hyllningsfilm" av Agnes och Hannah.

Måste också passa på att välkomna Håkan Lindh, gruppledare för Folkpartiet i Skellefteå till VK-bloggen. Helt klart har Håkan den bästa bloggbilden på VK.se, hittills...

RFSL i Umeå har uppenbarligen inte en susning om det politiska livet i Umeå och hur de politiska partierna arbetar med HBTQ-frågor. Då skulle de inte ha arrangerat ett sådant arrangemang som de genomför idag. De genomför istället en kraftigt vänsterpolitisk manifestation med vänsterpolitiker så långt ögat kan nå, förutom då en KD-politiker som förmodligen ska förnedras i sann vänster-anda.

Alliansregeringen drev förra året igenom en könsneutral äktenskapsbalk - trots att ett av partierna i Allians för Sverige är emot frågan. Detta lyckades (ville?) inte (S)-regeringen göra under hela sin långa oavbrutna regeringsperiod, trots att deras tre koalitionspartier påstår sig vara för en könsneutral äktenskapsbalk. 

Det finns ETT ENDA parti som någonsin initierat HBTQ-politiska frågor i Umeå kommun och det är Folkpartiet Liberalerna (se nedan). Det finns också ETT ENDA parti som deltagit i ALLA Pride-tåg i Umeå, genom tiderna och även det är Folkpartiet Liberalerna. 

Trots detta är dagens Pride-tåg i Umeå en vänstermanifestation och Folkpartiet Liberalerna är totalt utestängt från arrangemanget. Det är riktigt trist att den HBTQ-politiska latheten från sossarnas, vänsterns och miljöpartiets sida uppmuntras och att engagemanget nedvärderas så ordentligt. Riktigt trist!

Folkpartiets initiativ i HBTQ-poltiiska frågor:

Enkel fråga: Var tog HBT-kompetensen vägen? Jag frågade Lennart Holmlund (S) vad som egentligen hänt med den motion som bifölls av fullmäktige tidigare angående HBT-kompetens. LÄS MER

Motion: Modell för avidentifiering av personuppgifter. Förslaget går ut på att man ska avidentifiera ansökningshandlingarna när man söker jobb i kommunen, i syfte att undvika diskriminering på grund av kön, etnisk bakgrund med mera.

Interpellation: Olämpliga böcker i Umeås skolor? Jag frågade Margareta Rönngren (S) om vilka böcker som används i Umeås skolor med anledning av att vissa läroböcker visat sig innehålla grova förolämpningar mot HBTQ-personer. LÄS MER

Motion: Homokompetens till kommunens personal. Ett förslag om att utbilda kommunens personal i HBTQ-frågor. Motionen fick bifall av fullmäktige. LÄS MER

Motion: Umeå - bästa homostad? En motion från hela FP-gruppen i kommunfullmäktige där vi föreslår att man byter namn vigselrummet i Rådhuset till "ceremonirum" och att den starkt heteronormativa inredningen byts ut. Motionen fick bifall av fullmäktige. LÄS MER

Övriga partiers initiativ i HBTQ-politiska frågor:

-

Läkare bryr sig sällan om politik, etnisk bakgrund eller andra faktorer. För en läkare är etiken viktigast och den går ut på att hjälpa den som behöver hjälp, att rädda liv i första hand. Likaså dessa två barnläkare, en israelisk palestinier och en israelisk jude som varje vecka ägnar tid till fattiga som inte har råd med barnsjukvård. Särskilt svårt är det för de som bor i Gaza, där biståndspengar från bland annat Sverige, går till vapen och krig istället för förnödenheter. Men även det är ju Israels fel... Eller hur?

Shabat Shalom!

Besök gärna sidan "Gaza Facts - The Israeli Perspective". Den har tagits fram av israeliska UD och ska givetvis läsas med detta faktum i bakhuvudet. Källkritisk ska man alltid vara, men sällan är den andra sidan noggrann med att påpeka detta.

Förlåt, men hur moget är detta? Gå hem och lägg er... Ni kostar pengar och tid för övriga samhället. Bidra med något istället...

Libyens president Muammar Khadaffi (bilden) är ju som bekant en, milt sagt, kontroversiell figur. Hans tal inför FN:s generalförsamling häromdagen blev någon timme längre än planerat. Han sket fullkomligt i övriga talare och det ledde till att även de sket fullkomligt i honom. Mot slutet av talet hade nästan alla lämnat salen... 

En mindre uppmärksammad talare var Fredrik Reinfeldt som inte kom med något kontroversiellt och inte heller något nytt. Tur att det var Reinfeldt själv och inte Bildt som representerade Sverige. Bildt har inte imponerat som utrikesminister. Möjligen var förväntningarna alldeles för höga på honom...

Någon som man alltid kan lita på är dock Irans president Mahmoud Ahmadinejad som alltid kommer med ett antal övertramp åt olika håll. Är det inte judarna han ska jaga från jordens yta så är det garanterat homosexuella eller någon annan för tiden lämplig folkgrupp. Senast förnekade han Förintelsen under den årliga "Jerusalem-dagen".

Få svenskar skulle nog acceptera att ärkebiskopen skulle företräda dem själva och deras värderingar, även om de är medlemmar i Svenska Kyrkan. För de flesta skulle det vara helt otänkbart att kyrkans företrädare tog den rollen. Men det tycks inte finnas några problem med att låta muslimska extremister företräder alla muslimer i landet. Det är också detta som skapar en felaktig och grovt generaliserande bild av muslimer i Sverige - som generellt sett är väldigt moderata muslimer, de har ju trots allt oftast flytt från auktoritära religiösa regimer. Om detta skriver Dilsa Demirbag-Sten idag i Dagens Nyheter.

Leif GW Perssons idé om lokala "sheriffer" i inlandet är helt klart intressant. Tanken är ju inte helt genomarbetad, men principiellt finns det inte några hinder att bemyndiga vissa medborgare att sköta mindre (inte alla) polisiära uppgifter, exempelvis trafikövervakning och annat. Om de sen ska ha skjutvapen eller inte är däremot en helt annan fråga...

Det känns oerhört bra att Egyptens kulturminister Faruok Houseini inte blir ny chef för UNESCO. Det blir istället Bulgariens förre utrikesminister Irina Georgieva Bokova som får styra. Hon har inte, till skillnad från Hosni, deklarerat att hon ska bränna böcker som hon ogillar... Bokbål hör inte hemma i UNESCO...

Klicka här för tidigare blogginlägg om Houseini

Igår presenterade landstinget vad man ska göra med vårdvalet här i länet. Eftersom S-styrda landsting vägrat låta patienterna välja vårdgivare har ju regeringen äntligen tvingat dem till det, vilket är oerhört bra. Naturligtvis gör man allt från vänsterns sida för att stoppa detta och det mest intressanta är ju hur (V) och (MP) kräver att bara privat utan vinstintresse ska få driva vårdcentraler....

Vilka företag (förutom (S), (V) och (MP)-styrda landstinget) har förlustintresse? Och, blir dessa bra vårdgivare? 

Jag vet inte om Socialdemokraterna och Thomas Hartman är de som ska komma med dessa åsikter i första hand... Visst har man rätt i sak, partiers finansiering ska vara offentlig. Folkpartiet har länge haft regler för de som bedriver personvalskampanjer och för hur övriga bidrag ska redovisas. Det ska inte råda några tvivel om sådant.

Därför är det ju bra att Socialdemokraterna ÄNTLIGEN tycks ha ändrat uppfattning i frågan. Hur länge har inte LO och de fackligt anslutna betalat för sossarnas valkampanjer? Otaliga miljoner går in i partikassan varje val, dels genom direkta bidrag, dels genom att fackliga ombudsmän närmare valet övergår till att vara en del av den socialdemokratiska partiorganisationen - vare sig medlemmarna vill eller inte. Runt om i Sverige sättes ombudsmän upp socialdemokratisk partipropaganda på anslagstavlor märkta för facklig information och så vidare... Det är lika märkligt att detta inte redovisats offentligt ännu. Men det kanske blir ändring på det?

Det är helt rätt att säga att transparensen i Sverige är för dålig. Därför borde man titta på valrörelsen i USA där alla siffror är offentliga och ska redovisas öppet. Där finns också reglerat hur mycket man får ta emot i bidrag från enskilda personer - betydligt mer öppet än det svenska systemet. I USA har man överhuvudtaget en betydligt bättre inställning till lobbyism jämfört med Sverige. Lobbyism är inte något fult utan har alltid förekommit och kommer alltid att förekomma. Det är inte något fel i att jobba för sin egen (eller andras) sak och att försöka påverka politiker. I den amerikanska kongressen har lobbyisterna sina egna kontor och alla vet vem som jobbar för exempelvis NRA (alltså inte tryckeriet i Umeå utan vapenlobbyisterna i "National Rifle Association") och så vidare. Sen är det ju upp till politikerna att själva filtrera vad de hör från lobbyisterna, men det är ju också därför de har betalt...

Visst har kyrkovalet har fått nästan lite överdrivet mycket uppmärksamhet? Jag röstade självklart eftersom jag är medlem och varje förening i Sverige ordnar ju sina egna demokratiska spelregler. Svenska Kyrkan har valt denna form och trots ett lågt valdeltagande är det nog ändå den förening i Sverige där flest "vanliga" medlemmar deltar i att utse de styrande.

Men jämförelserna med riksdagsvalet är helt befängda. Kyrkans egna företrädare försöker i en artikel antyda att detta kan ge en fingervisning om riksdagsvalet nästa år, men där drar man nog på lite för höga växlar. Enorma skillnader i valdeltagande och många andra nomineringsgrupper än riksdagspartier är inte de enda skillnaderna. En av de viktigaste skillnaderna är att de kyrkligt intresserade ofta har en viss värdegrund och därför kanske väljer exempelvis "Frimodig kyrka", som ju tycks acceptera kvinnoprästmotståndare och andra. 

Nej, det finns inte något problem med kyrkovalet, så länge det finansieras av Svenska Kyrkan och inte staten och så länge de politiska partierna inte lägger sig i och fördelar skattepengar hur som helst till de kyrkliga nomineringsgrupperna.

(Har haft en välbehövlig paus från bloggandet på VK.se. Ett tänkvärt citat av Golda Meir, med anledning av en tidigare debatt på VK-bloggen... "Det första jag fick lära mig som diplomat var att hålla tyst på olika språk.")

Västerbottens-Kuriren skriver idag om en del obehagliga blogginlägg som gjorts på VK-bloggen. Det är bra att det uppmärksammas. Tydligen reagerar folk över hela landet... Uppsala Nya Tidning har en bra krönika om läget...

Vill tipsa om en artikel i Svenska Dagbladet. Samtidigt vill jag skicka en hälsning till de tre systrar från Polen som alla mirakulöst överlevde Förintelsen och efter koncentrationslägret Ravensbrück kom till Sverige i Vita Bussarna. Idag bor de alla i Umeå och att deras berättelse ifrågasätts på detta sätt av en lokalpolitiker är inte mänskligt. Tillsammans med många andra kommer vi att göra allt för att motarbeta antisemitismen i såväl Umeå som resten av Sverige.

I EU-valrörelsen sände Folkpartiet och flera andra partier TV-reklam. Bland annat fanns där tre olika filmer med Marit Paulsen. Denna nya metod av politisk kampanj tyckte socialdemokraterna inte alls om och protesterade kraftfullt. Det är däremot helt okej att "dra igång" valrörelsen med en massa artister som ska sjunga för de röd-gröna i Kungsträdgården i Stockholm. Om detta skriver bland annat Dagens Nyheter.

Att TV-reklam skulle ha mer negativ inverkan på det politiska klimatet är ju rent struntprat. Reklamen innehåller ett politiskt budskap och information, men denna "gala" ska inte alls innehålla några politiska utspel. Undrar vilka konsekvenser detta ger för kommande valrörelse...