I dag beslutade tingsrätten att avslå Björklövens ansökan om rekonstruktion. Visst, det går både att överklaga denna eller att bara omformulera den och skicka in en ny.

…jag får just nu när jag skriver detta ett pressmeddelande att Löven överklagar tingsrättens beslut. "Vi uttrycker en stor förvåning över beslutet då ansökan är gjord efter vad som är brukligt i dessa sammanhang”, säger Mattias Lundberg i pressmeddelandet.

Det börjar kännas som att det är blir en utdragen historia.

Hur som helst går viktig tid till spillo och det är en så klantig grej som ligger bakom det.

Viktig tid för den nye sportchefen att bygga en duglig trupp för kommande säsong. Spelare försvinner från spelarmarknaden varje dag och dessutom lär klubbar redan ha börjat rycka i de björklöv som står utan kontrakt efter den sista april.

För som jag har skrivit tidigare måste den rekonstruktör som anlitas godkänna att Löven anställer den nye sportchefen innan man gör det.

Med tanke på att Lövens säsong tog slut för snart fyra veckor sedan är det förstås på tok för sent att inte ha klart med någon sportchef. Men med facit i hand förstår man att alternativ som John Slettvoll inte var realistiska…

Nu är vi lite drygt tre veckor från tidpunkten Arto Sirviö klev på förra året. När årets säsong var slut kändes det som en omöjlighet att ens hamna i närheten av det.

Men när årets säsong var slut visste vi inte hur illa klubben egentligen mådde under ytan.

Det spelar ingen roll om man tillhör hardcorefansen, säsongskortsinnehavarna eller bara är en normalt sportintresserad person i Umeå. Ett sånt här besked gör att man blir alldeles tom. Ska man sätta ord på det hamnar det väl någonstans mellan sorg och ovisshet.

Jag tillhör inte, och har aldrig tillhört, varken hardcorefansen eller säsongskortsinnehavarna. Jag älskar bara sport i allmänhet och hockey i synnerhet och då medför det som Umeåbo att man hoppas det ska gå bra för Löven. Helst av allt vill man att de ska gå upp så man bjuds på elitseriehockey inför en fullsatt arena.

Hur opartisk jag än är i mitt yrke går det inte att komma ifrån, jag vill att det ska gå bra för Löven så det ska vara kul att gå på hockey i Umeå. Det har det inte varit denna säsong.

Jag har åkt till Örnsköldsvik och Skellefteå när jag har velat ha hockeyunderhållning, Lövens matcher har jag sett för att det tillhör mitt yrke och att det därför är gratis att se de få ljusglimtarna man bjuds på. Aldrig att jag skulle ha betalat mig in för att se en serielunkmatch med denna upplaga.

Det finns dock trogna supportrar som går till ladan och betalar för sin biljett år efter år – hur bedrövligt spelet än må vara. I vissa fall handlar det kanske om att det bara är en vana att söka sig till hallen när det vankas match. I andra fall om gemenskapen som infinner sig där inne.

Det kommer säkerligen inte bjudas på någon drömhockey i Umeå nästa säsong heller, det har man förstått sedan länge. Men aldrig hade jag – eller någon annan utanför den innersta kretsen i klubben – förstått att det var frågan om man kommer få möjligheten att se någon allsvensk serielunkmatch i Umeå över huvudtaget. Nu är vi där och det är oerhört tragiskt.

Framför allt för supportrarna som stödjer laget i vått och torrt och inte har fått uppleva en framgång på ett decennium.

Att Löven åter hamnat i denna situation beror förstås på flera orsaker och massor av felbeslut. Men när en idrottsförening inte fungerar sportsligt behöver man inte ha läst ekonomivetenskap för att förstå att det har en negativ påverkan på ekonomin.

Ska all skuld läggas på Arto Sirviö? Så lätt är det såklart inte. Men han har, liksom många andra av de ledande personerna, skuld i det hela.

Men att peka ut vem som bär skulden känns egentligen rätt oväsentligt nu.

Nu handlar det om att hitta en lösning på problemet och det kommer kräva uppoffringar från allt ifrån spelare, ordförande och annan personal till de mest inbitna supportrarna samt företag och sponsorer.

För Malmö Redhawks ledde en liknande till något positivt för ett år sedan. Det är inte omöjligt att Björklöven lyckas med samma sak.

Det blir en nystart utan dess like. Och det krävs uppoffringar för att det ska bli en positiv sådan.