Ingemars blogghörna

...innebär att man sätter människan främst. Människan går före allt annat. Människan är det enda som räknas — det enda värdefulla. Djur och natur värderas enbart utifrån dess nytta för människorna. Det är tydligt att de främsta vargmotståndarna också är anhängare till antropocentrismen.

Förr i tiden trodde många att en viss typ av människor var bättre än andra — en sorts "elit-antropocentrism" om man så vill. När européerna tog sig till Amerika, och när Amerikas förenta stater (USA) så småningom bildades, så var det tydligt att ursprungsbefolkningen ansågs mindre värda — ja, rentav utan värde. När européerna skulle dra järnvägar, borra efter olja, odla upp åkrar och bygga städer, så fanns inget utrymme för indianerna. Dessa föstes därför in i reservat.

I Hitlertyskland, men även i folkhemssverige och på andra ställen, har handikappade ansetts som mindervärdiga eller värdelösa. Förutom judar och romer, så drabbades även handikappade och andra av samhällets olycksbarn av nazisternas koncentrationsläger. I Sverige steriliserades bl.a. handikappade, med motiveringen att den svenska befolkningen annars skulle riskera att "försvagas".

Tankar på att det finns mindervärdiga/värdelösa människor existerar måhända fortfarande på sina håll, men är betydligt mindre förekommande idag. Om någon skulle föreslå lösningar av typen "indianreservat" eller ifrågasätta nyttan av handikappades existens, så skulle det — med rätta — bli ramaskri.

Om man byter ut indianer och handikappade mot vargar, så är denna typ av resonemang dock helt i stil med vad varghatare gett uttryck för. Ett nybildat parti, Landsbygdsdemokraterna, vill hägna in vargarna i reservat för att de inte ska vara i vägen för människor och mänsklig verksamhet. I en debattartikel i VK frågar sig Åke Edlund vilken unik nytta vargen gör i den svenska naturen.

Att sätta människor och mänsklig verksamhet på piedestal är i mitt tycke ingen bra attityd. Att människor hyser viss förkärlek för den mänskliga rasen är en sak, denna typ av egoism delar vi säkerligen med de flesta andra arter. Men att ensidigt hävda mänsklig överhöghet när människan är så beroende av övrig natur — det tyder på en mer än lovligt naiv inställning. Varghatare, regnskogsskövlare, djurutrotare och miljöfiender måste inse att det i förlängningen inte går att leka "herre på täppan".

Många storslagna civilisationer har gått under, just för att människorna i dessa inte klarade av att leva i harmoni med övrigt jordiskt liv. Låt oss hoppas att detta inte händer oss...

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om vargar, varghat, Landsbygdsdemokraterna, Åke Edlund, antropocentrism, reservat

Björklund och borgarna vill återinföra den s.k. lågstadieläraren i svensk lärarutbildning. SvD skriver:

"Det var ett stort misstag att avskaffa lågstadielärarkåren i Sverige vilket i praktiken skedde 1985. Sedan dess utbildar vi grundskollärare som ska kunna undervisa i alla nio årskurserna, förklarar utbildningsminister Jan Björklund (FP), som menar att problemet med dagens utbildning är att lärarnas kunskaper därmed blivit alldeles för dåliga."

Nog för att Björklund svamlat tidigare, men nu verkar han vara helt vilse i pannkakan. Han menar alltså att dagens lärarutbildning utbildar lärare som ska kunna undervisa grundskolans samtliga årskurser. Innan jag började mina lärarstudier så fanns det två sorters grundskollärare: 1-7 respektive 4-9. Är det detta han menar med "alla nio årskurserna"? Tanken var att 1-7-lärarna främst skulle jobba med grundskolans yngre barn, medan 4-9-lärarna skulle jobba med de äldre.

Själv tillhörde jag den första årskullen i den "nya" lärarutbildningen, som startade hösten 2001. Då hade de nämnda lärarkategorierna bytts ut mot nya: tidigarelärare respektive senarelärare. Samma princip, men inte lika cementerade årskursgränser. I praktiken blev det dock — precis som för 1-7 och 4-9 — att tidigarelärarna undervisade i det som tidigare kallades låg- och mellanstadiet, medan senarelärare undervisade på mellan- och högstadienivå. Själv har jag huvudsakligen undervisat på "högstadiet", men även gjort vissa gästspel på "mellanstadiet". (Förhoppningsvis blir jag snart behörig även för gymnasiet!)

Det finns säkerligen anledning att stärka utbildningen för "lågstadielärare" — liksom för alla lärarkategorier, men nog borde man väl ändå kunna begära att skolministern har bättre koll på den lärarutbildning han kritiserar?

Björklund citeras:

"De som blir klasslärare har själva inte utbildning i de ämnen de ska undervisa i. Ofta är mattekunskaperna för dåliga."

Detta måste givetvis rådas bot på, men är knappast något som är unikt för det forna lågstadiet. Om man ser på NO- respektive SO-ämnena i grundskolans senare år, så är det ofta så att en NO-lärare undervisar i ett NO-ämne samt i matematik och är fullt behörig till detta. SO-läraren förväntas däremot kunna undervisa i alla SO-ämnen (historia, samhällskunskap, religion och geografi) och därtill i svenska-ämnet! Hur många SO-lärare har den behörigheten?? Själv är jag (mer eller mindre) behörig i samtliga SO-ämnen, men har inte läst svenska. (På så sätt är jag mer eller mindre utesluten för jobb som so/sv-lärare — en av vanligast efterfrågade ämneskombinationerna inom grunskolan) Det är inte ovanligt att lärare utbildade i svenska och samhällskunskap "tvingas" undervisa även i historia, geografi och religionskunskap, och motsvarande att SO-lärare utan svenska-behörighet undervisar även i svenska. Det säger sig självt att ett sådant förhållande knappast är bra...

För att återgå till artikeln och situationen för "lågstadieläraren", så påpekar lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén — själv utbildad lågstadielärare — att det är bra med mera satsningar på svenska och matematik. Hon vänder sig dock mot en återgång till "kunna lite om mycket"-lösningen. Hon påpekar att det rör sig om elva ämnen, och att kunskaperna i var och ett av dessa ämnen riskerar att bli alltför ytliga.

Vad jag förstår, så var vitsen med förändringarna i lärarutbildningen att det skulle satsas mer på lärarlag, och att lärare med olika kompetenser skulle komplettera varandra. Varför lämna den principen? Nog är det väl bättre med många lärare med djupa kunskaper i olika ämnen, än med lika många lärare med ytliga kunskaper i alla ämnen? Förutsatt att systemet med lärarlag fungerar smärtfritt, och att lärarna verkligen undervisar i sina respektive ämnen, så borde den lösningen enligt mig (och andra) vara att föredra.

Det kan förstås vara en grannlaga uppgift för skolledarna att pussla ihop undervisningen så att den tar hänsyn både till lärarnas kompetens och till elevernas bästa — men någonting ska de ju ha betalt för! ;-)

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om skolan, skolpolitik, grundskolan, lågstadielärare, Jan Björklund

Vet ni något som är störande? Ja, ni vet säkert en hel del som är störande. För egen del så finner jag det särskilt störande att gång på gång träffa trevliga tjejer och gång på gång tvingas inse att de samtliga är upptagna.

Det borde finnas något kännetecken på singlar, så att man inte skulle behöva flörta med icke-singlar hela tiden. Det är faktiskt jobbigt att — efter en lovande pratstund med en söt och trevlig tjej — tvingas höra att denna redan har en pojkvän/kille/sambo. I synnerhet om detta händer hela tiden!

Bildkälla: Aftonbladet Det kanske inte är realistiskt att alla singlar, likt Carola på bilden bredvid, basunerar ut sin ledighet med hjälp av blinkande "ledig"-text — men kanske går det att på något annat sätt framhäva civilståndet (för den som det vill)?

Är det någon som har en idé?

Läs även andra bloggares åsikter om singel, tjejer, flörtande

Efter en intensiv helg, så tänkte jag bjuda på lite reflektioner från veckoslutet som varit. Naturskyddsföreningens medlemsmiddag blev mycket lyckad, tack alla ni skom kom och bidrog till en fröjdfull fredagskväll!

Lite trögare var det med Naturskyddsföreningens länsupptakt på lördagen. Eftermiddagens övningar var öppna för allmänheten, men vare sig kabarén eller rovdjurspratet lockade något större antal besökare. Bjurholm har ett förhållandevis rikt kulturliv, men på kabarén var Bjurholms kulturelit osynliga. På rovdjurspresentationen var det ett par jägare, jordbrukare och hundägare som slöt upp, men nog hade man väntat sig fler åhörare — i synnerhet efter den stundtals heta vargdiskussion som förekommit i samhällsdebatten. Bortsett från ilskna uttalanden från en upprörd åhörare (som hade en dålig dag?) så förflöt dock presentationen och den efterföljande frågestunden lugnt och stilla, och hade på det hela taget ödmjukhetens prägel.

Tråkigt är förstås att Bjurholmsborna är så svårflörtade — men det är å andra sidan ingen nyhet. De duktiga kabaré-artisterna hade förtjänat en mycket större publik, och rovdjursfrågan borde ha intresserat betydligt fler. Trots särskild inbjudan var det heller ingen politiker som kom förbi...

Nåja, bättre lycka nästa gång!

Läs även andra bloggares åsikter om Bjurholm, Naturskyddsföreningen, kabaré, rovdjur

I ett tidigare inlägg beklagade jag mig över de tramsiga och poppiga reklamradio-kanalerna. Jag efterlyste ett alternativ med schysst musik, d.v.s (hård)rock, samt med kompetenta konversatörer. Nu har jag hittat en kanal som åtminstone fyller upp två av de villkoren — Rockklassiker!

De verkar ha sänt i Umeå-etern i över ett år, och det kan hända att man har kunnat lyssna på kanalen även i Bjurholm under denna tid, men det var i alla fall först igår som jag lyckades ratta in rätt frekvens! Deras morgonprogram är förvisso inte så mycket bättre än P3:s dito, men nu slipper jag i alla fall vakna upp till sliskig popsörja!

Igår kväll spelades bl.a. följande klassiker. Hur troligt är det att man skulle ha hört den låten i Mix, Rix och allt vad de heter — eller för den skull i P3/P4?

Läs även andra bloggares åsikter om radio, rockklassiker, rock, hårdrock

Jag vill passa på att påminna om Karin B-L:s uppmaning i kommentaren till mitt vargjaktsinlägg. Det är nämligen så att Naturskyddsföreningen anordnar ett panelsamtal om rovdjursfrågan på lördag kl 15.00 i Bjurholms Folkets Hus.

Då och där kommer representanter från Jägarförbundet, Rovdjursföreningen, Naturskyddsföreningen och forskarvärlden (läs: Umeå universitet) att presentera åsikter och faktaunderlag. Det blir alltså ett tillfälle att inte bara få veta mer om rovdjursfrågan ur ett västerbottens-perspektiv, utan även få olika infallsvinklar. Förhoppningen är att alla med förutfattade meningar (oavsett läger) ska gå därfirån med bättre kunskaper, och förhoppningsvis en ödmjukare inställning till såväl sakfråga som meningsmotståndare!

Väl mött, och varmt välkomna!

Läs även andra bloggares åsikter om Bjurholm, rovdjur, panelsamtal, Rovdjursföreningen, Naturskyddsföreningen, Jägarförbundet

På Scorpions hemsida har det sedan en tid legat ute en annons om att bandet skulle tillkännage en sensationell nyhet i januari. Nu har nyheten offentliggjorts, och som jag misstänkte innebär den ett "tack och adjö" från de tyska hårdrocks-veteranerna. I likhet med många andra rockrävar har de tyska skorpionerna lämnat ungdomsåren bakom sig, och det är fullt förståeligt att de bestämt sig för att lägga av.

Innan Klaus Meine lägger ifrån sig micken, och Rudolf Schenker kastar upp sitt "flygande V" på hyllan, så väntar dock ett albumsläpp i mars och därefter en lång avskedsturné. Förhoppningsvis kommer denna turné även till Sverige. Jag såg dem förvisso i Stockholm 2004 — men avskedsturnéer brukar ju vanligtvis innebära att även äldre material dammas av.

Ni som ännu inte fått upp ögonen för det tyska musikundret, lyssna in följande låt! Och kom sedan inte och säg att Scorpions inte rockar!

Läs mer:

• Scorpions lägger av – steg för steg... (DN 24/1)
• The Scorpions splittras efter 45 år (Aftonbladet 24/1)

Läs även andra bloggares åsikter om Scorpions, avskedsturné, hårdrock

Jag läser att min namne — med Nyman som efternamn — accepterar att ställa upp för omval till kommunalrådsposten, om än motvilligt. Tydligen finns ingen annan i de moderata leden som kan tänka sig ta posten. Jag tycker Bjurholms befolkning kan vara lite hygglig med Nyman och rösta fram något annat parti till makten! Så att Nyman får vila, alltså! Nyman och moderaterna har för övrigt suttit vid rodret i bra många år nu, så det är verkligen på tiden att andra personer och partier får chansen...

Detta kommer dock knappast att ske. Här i Bjurholm röstar man som man alltid gjort, oavsett hur parti-ideologier förändras och oberoende av hur partipolitiker skött sig. Så verkar det som i alla fall — men jag kan förstås ha fel. Det kan ju hända att Bjurholmsbor verkligen tänker sig för innan de röstar, och att de verkligen tar hänsyn till hur olika partier och politiker har handlat under mandatperioden. Något säger mig t.ex. att Nyman-effekten har börjat upphöra. Ska vi hoppas att det visar sig även i valresultaten? Kommer golf-historien måhända att påverka valutgången?

Jag tänkte passa på att höra efter bland er Bjurholmsbor vad ni tycker om politiska förtroendeuppdrag. Som ni kanske förstått är jag intresserad av samhällsfrågor. Jag skulle gärna kandidera till kommunpolitiken i årets val — om jag verkligen visste att jag skulle bo här de närmaste fyra åren. I mitt tycke så är det nämligen ett svek mot sina väljare om man hoppar av ett förtroendeuppdrag innan mandatperioden gått ut. Sannolikheten att jag ska få ett passande jobb och bli fast anställd i Bjurholms närområde är inte särskilt stor. Tycker ni att jag ska ställa upp ändå?

Ett annat bekymmer är partitillhörighet. Jag är inte medlem i något politiskt parti, vilket man måste vara för att få tillträde till den kommunala politikens korridorer. Då måste man alltså först och främst gå med i ett parti. Det finns inget parti som jag stöder till 100%, men med grön-vänster-liberala grundvärderingar finns det ju inte så många partier att välja mellan. I Bjurholm faktiskt ännu färre, eftersom landets tredje största parti (enligt flertalet opinionsmätningar, bl.a. denna) inte är representerat på orten.

Tills vidare får jag nog nöja mig med att påverka samhällsutvecklingen på andra vägar...

Läs även andra bloggares åsikter om Bjurholm, politik, moderaterna, Ingemar Nyman, valet 2010

JO tycks mena att ungdomars provköp av folköl är olagligt. Många kommuner och landsting samarbetar med bl.a. UNF för att kontrollera efterlevnaden av legitimations-kontroller bland folkölsförsäljare. JO har nu granskat Karlskrona kommun i avseendet, och menar bl.a. att butiksanställda vid dylika kontroller utsätts för integritetskränkning och att det är att likna vid polisiär myndighetsutövning.

Kontroller av efterlevnaden av laglydighet kan säkerligen räknas som polisiär myndighetsutövning, men hur skulle polisen kunna göra den typ av kontroller? Poliser är vuxna, men förbudet gäller ju att sälja till underåriga! Har vi månne några underåriga poliser i landet? Det är så klart möjligt att poliser kan bistå vid dylika kontroller, t.ex. att en civilklädd polis hänger den underårige folkölskontrollanten i hasorna, och sedan ingriper om köpet visar sig gå igenom...

Snacket om integritetskränkning förstår jag bara inte: på vilket sätt utsätts en felande folkölsförsäljare för integritetskränkning när det visar sig att han/hon inte sköter sitt jobb? Jag kan förstå upprördheten hos butiksanställda över att bli offer för "brottsprovokation", men att sälja folköl till underåriga är olagligt — och då är det väl bara positivt om missförhållanden kommer fram?

Jag kan iofs tycka att det är magstarkt att vid provköp "sätta dit" enskilda butiksanställda. Det är ju inte dessa som ska straffas, utan poängen är ju att butiken ska få sig en pekpinne. Det är butiken som ska ta åt sig av kritiken — ingen enskild butikspersonal ska tvingas bli polisanmäld! Grejen är ju att undvika framtida snedsteg, och att butiken ska få en chans att bättra sig.

Vissa tycks mena att kontrollerna är onödiga; ungdomar får tag i sprit ändå — rent av starkare grejer än folköl. På min högstadietid var det inte ovanligt att det samlades ett gäng inför helgen som planerade vilka drycker som skulle fixas. Om de sedan fixades via langning eller föräldrars barskåp låter jag vara osagt, men det rörde sig i alla fall inte bara om öl...

Läs mer:

• Provköp av folköl olagligt (VK 22/1)
• UNF: Risk för fri tillgång till alkohol för unga (VK 22/1)
• Skärpning av folkölslagen verkningslös (UNF pressmeddelande)

Läs även andra bloggares åsikter om Karlskrona, UNF, JO, folköl

En timanställd barnskötare tvingades bort från förskolan. Anledningen? Hans chef hade (via föräldrar) fått nys om att barnskötaren på sin facebook-bild hade på sig en mössa med texten "pornstar". Vågar vi gissa att det rör sig om en religiös friskola?

Den forne arbetsgivaren har inget att invända mot barnskötarens arbetsinsatser — tvärtom. Men tydligen får man inte klä sig hur som helst på sin fritid. Mannen har nu anmält det hela till såväl Diskrimineringsombudsman (DO) som polis.

Utifrån uppgifterna att döma måste det ha varit ett solklart tjänstefel! Mannen var iofs inte fast anställd — men inte kan man väl välja bort duktiga arbetare bara för att de på sin fritid har på sig kläder med sexanspelande texter?

Aftonbladet har intervjuat mannen:

"Jag har aldrig blivit så kränkt i hela mitt liv, jag var helt tagen och visste inte vad jag skulle säga. Det kändes som att hon anklagade mig för att vara pedofil.
[...]
Det är väl helt ointressant vad jag gör på fritiden så länge jag är professionell i mitt jobb. Jag är en tatuerad rockerskille men det har ingenting att göra med mitt arbete."

På vilket sätt blir man en sämre människa bara för att man på fritiden bär kläder som får moralkonservativa att kippa efter luft? Jag ger mig den på att det i den svenska lärarkåren finns ett flertal personer som super till och rumlar runt på helgerna. Knappast omdömesgillt — men vad spelar det för roll om de sköter sig med den äran när de väl är på jobbet? På samma sätt borde det vara ok för lärare och skolpersonal att bära mössor med "pornstar" eller t.o.m. syssla med (laglig) porr på fritiden, så länge de sköter sitt arbete med bravur.

Snuskskräck och moralkonservativitet kan vi gott vara utan!

Läs även andra bloggares åsikter om facebook, mössa, förskola, porr