Starta en blogg!
Logga in
Registrera dig
Kontakt
Ingemar
Inlägg - RSS 2.0666
22
0
VK skriver att sifferkombinationen 666 — "djävulens tal" — hamnat i en flickas personnummer, något som föräldrarna ifråga inte uppskattade. Själv kan jag inte se vad tre sexor har för satanisk inverkan, men det krävs väl förstås bibeltro för att man ska uppfatta tre sexor som något hemskt.
Enligt artikeln är det inte första gången som sifferföljden hamnat i ett personnummer. Antagligen har det också förekommit en hel del även i andra sammanhang: telefonnummer, postnummer, registreringsnummer o.s.v.
Vad är det då som är så hemskt med sifferkombinationen 666? Jo, det hela bottnar i en fras från Uppenbarelseboken — i sig en osammanhängande profetia som knappt skulle tas på allvar om den varit i en annan bok än Bibeln...
Så här lyder ett utdrag ur det aktuella bibelstället:
"Och jag såg ett annat odjur stiga upp ur jorden, och det hade två horn som liknade ett lamms och det talade som en drake. Det utövar det första odjurets hela makt i dess åsyn. Det får jorden och dess invånare att tillbe det första odjuret, vars dödliga sår hade läkts. Och det gör stora tecken, det låter till och med eld falla från himlen ner på jorden i människornas åsyn. Och det förför jordens invånare med de tecken som det fått rätt att göra i odjurets åsyn. Det säger till jordens invånare att göra en bild åt odjuret som har fått svärdshugget men kommit till liv igen. Och det fick rätt att ge livsande åt odjurets bild, så att bilden också kan tala och se till att alla som inte tillber odjurets bild blir dödade. Och det ser till att alla, höga och låga, rika och fattiga, fria och slavar, får ett märke på högra handen eller på pannan och att ingen kan köpa eller sälja utan att ha märket, odjurets namn eller talet för namnet. Här behövs vishet. Den som har förstånd skall tolka odjurets tal, ty det är en människas tal, och talet är 666." (Upp 13:11-18)
Hur man kan ta texten ovan på allvar förstås jag bara inte! Det rör sig ju snarare om en förvirrad farbrors fåniga fantasier, än om någon sorts trovärdig framtidsversion. Trots att texten är ren gallimattias som i onödan retat upp räddhågsna rättrogna, så har den också inspirerat till storverk. Visionen om odjuret har nämligen insprirerat till låttexten i följande välkända låt av Iron Maiden.
Läs även andra bloggares åsikter om 666, djävulen, Bibeln, Iron Maiden, The number of the beast
Detta inlägg är kopplat till denna artikel på vk.se.
22 Kommentarer
+ Skriv kommentarFyll i fälten för att lämna en kommentar
Göran säger:
Den ateistiska livsåskådningen logiskt dragen till sin spets innebär att den fria viljan är en illusion. Den enda utvägen för den fria viljan är att det existerar en icke fysisk (andlig) dimension. Steget till att tro på en andlig dimension är alltså inte större än en tro på den fria viljan. Min tro på andlighet bygger alltså på kritiskt tänkande. Andlighet upplevs (precis som den fria viljan) så bevismaterialet ligger i upplevelsen av den. Upplevelsen av Gud är ett bevismaterial för Guds existens. Som med alla bevismaterial kan vi välja att tro på dem eller inte. Vi har valt att tro olika.
söndag 08 november 2009 klockan 17:44
Göran säger:
För mig är det inte strunt samma om den fria viljan är en illusion eller inte, för om den är en illusion så är kontroll det också. Det är naturlagar som har makten över oss. Vem kan då rå för att de inte tänker kritiskt? Du vill inte låsas om denna illusion men jag köper inte det. För mig är det ologiskt. Den fria viljan är en illusion om du tror att bara det fysiska existerar, för det är det enda alternativet. Jag tror på en ande/själ som är ett med kroppen. De påverkar varandra. Visst sätter naturlagar en gräns för vår makt, men det betyder inte att vi inte har någon makt alls.
lördag 07 november 2009 klockan 00:32
Ingemar Wincent svarar:
Alltså:
Du tror på en fri vilja, en existerande ande/själ, och i förlängningen en existerande gudavarelse. Jag är tveksam över hur "fri" vår vilja egentligen är - men anser ändå inte att det finns fog för att tro på övernaturligheter (som t.ex. andevärldar och gudavarelser). Jag ser heller inga skäl att ta bibliska uppenbarelser på allvar, medan du anser att spådomarna är sanna - så vitt de tolkas på rätt sätt.
Det kan konstateras att vi är oense och därmed sätter jag punkt för denna diskussion. Jag tror nämligen inte att vi kommer så mycket längre...
söndag 08 november 2009 klockan 15:48
Göran säger:
Hur är det möjligt att välja bort kritiskt tänkande om valet inte är fritt? I ett helt lagbundet och slutet system så kan inget vara fritt. Det är ju naturlagarna som styr? Hur kan det vara oväsentligt om vi har en fri vilja eller inte? Är inte sanningen viktig?
Jag menar att vi inte kan ha en fri vilja om vi inte lägger till en ickefysisk andlig dimension. Denna dimension är nödvändig för att få ekvationen att gå ihop. Om nu vårt andliga jag har makt att påverka molekyler i vår kropp så är det inte orimligt att en Gud kan påverka alla molekyler i hela universum.
fredag 06 november 2009 klockan 17:54
Ingemar Wincent svarar:
(forts)
Du hyser närmast en dualistisk uppfattning, medan jag i stället är inne på en materialstisk syn på medvetandet. Även om vi skulle ha "andliga jag" som kan påverka molekyler i vår kropp (hur då förresten?) så sker detta inom ramen för naturlagarna. Hur mycket du än anstränger dig så kan t.ex. inte ditt "andliga jag" få molekylerna i din kropp att bilda simhud mellan tårna. På samma sätt begränsar naturlagarna hur molekyler i universum kan påverkas...
fredag 06 november 2009 klockan 19:34
Ingemar Wincent svarar:
(forts)
Du har rätt att det till syvende och sist är naturlagarna som styr vad som kan och inte kan hända i vår värld. På vilket sätt skulle det dock gå emot naturlagarna att evolutionen utrustat oss med en hjärna? En hjärna som kan göra val utifrån övervägningar av erfarenheter (genom minnesbanken) och omvärldsuppfattning (via sinnesförnimmelser). Även om det inte skulle vara "vårt medvetande" som väljer (eller väljer bort), så är det ju en biologisk/fysikalisk process som ligger bakom.
Man kan diskutera länge huruvida viljan är fri eller inte - i dagsläget vet man egentligen inte.
fredag 06 november 2009 klockan 19:33
Ingemar Wincent svarar:
Jag tyckte mig vara övertydlig, men tydligen inte! Vi kan inte gå omkring och grubbla huruvida vi har en fri vilja eller inte. Vi måste förstås utgå från att vi KAN göra val. Både du och jag tycker oss väl kunna välja - eller hur? Sedan om det i grund och botten inte är några medvetna val utan bara följder av fysikaliska skeenden - det gör detsamma!
Poängen är att när vi ANSER oss välja mellan kritiskt och icke-kritiskt tänkande, så är det BÄTTRE att vi väljer att tänka kritiskt, även om det egentligen inte är något val som vårt medvetande har något inflytande över! Förstår du hur jag menar?
fredag 06 november 2009 klockan 19:32
Göran säger:
Min poäng med den fria viljan är att fritänkandet, som ateister/humanister har som grund, faktiskt inte har någon vetenskaplig grund, utan vetenskapligt måste vara en illusion. Vi kan inte ha någon fri vilja och därför heller inte vara fritänkande. Detta är ateismens stora paradox. Många blundar eller har ingen kunskap om detta.
Jag tror på en fri vilja och att människan har ett andligt jag och detta är en konsekvens av kritiskt tänkande. Frågan är då vilken andlighet som är sann? Här är det dags att tänka kritiskt igen och jag tror på en andlighet som är logisk. Bibelns Gud är logisk.
fredag 06 november 2009 klockan 11:58
Ingemar Wincent svarar:
(forts)
Du menar dig tänka kritiskt, men du resonerar i mina ögon lite motsägelsefullt. I ena stunden säger du "vi kan inte ha någon fri vilja" - i den andra "jag tror på en fri vilja". Hur ska du ha det?
Du menar sedan att bibelns gud skulle vara logisk. På vilket sätt är det logiskt med en varelse som trotsar alla naturlagar vi känner?
fredag 06 november 2009 klockan 15:44
Ingemar Wincent svarar:
Fritänkande och fri vilja är olika saker. Fritt tänkande innebär bara att man tänker på ett annat sätt än vad som tradition och den gängse normen uppmanar till. Det spelar ingen roll huruvida viljan/tänkandet är något "vi" egentligen kan styra över - även om tänkandet är en helt biologisk/fysikalisk process så kan man "tro" att man som medveten varelse styr den själv. Kalla det illusion om du vill, det förändrar inget! ÄKTA TRO blir det först när vi väljer bort det kritiska tänkandet till förmån för okritiskt accepterande. Att något "fritt val" eventuellt inte har ägt rum är oväsentligt!
fredag 06 november 2009 klockan 15:42
Göran säger:
Det är inte bara så att den fria viljan är obevisad, utan den är ur ett strikt vetenskapligt perspektiv omöjlig. Det krävs nämligen något icke fysiskt för att den skall kunna existera. Att då humanismen och ateismen har sin grund i fritänkandet kan därför bara grundas i tro. Om den fria viljan existerar så existerar nämligen också en andlig dimension.
Jag har upplevt Guds ande, sett syner så jag vet att det är på riktigt. Förlåtelsen ger befrielse, kärlek måste tas emot i tro mm. Den fria viljan är också en förutsättning för kärlek, för ingen kärlek kan tvingas fram.
torsdag 05 november 2009 klockan 15:31
Ingemar Wincent svarar:
Man kan iofs diskutera hur "fri" viljan egentligen är. Det kan ju vara så att evolutionen utrustat oss med en förmåga att utifrån erfarenheter och sociala mönster fatta beslut. Den fria viljan kan m.a.o. vara en chimär.
Även om det vore så att det verkligen fanns en "andlig dimension", så innebär ju inte det per automatik att den kristna gud- och änglavärlden existerar...
torsdag 05 november 2009 klockan 20:36
Göran säger:
Vi tänker alla kritiskt innan vi väljer att tro, så även ateismen har sin grund i tro. Den fria viljan exempelvis, som är en förutsättning för att vara fritänkare, är inte vetenskapligt bevisad. Den är till och med lika omöjlig att bevisa som Guds existens. Det finns goda skäl att tro att vi har en fri vilja eftersom vi upplever den och på samma sätt finns det finns goda skäl att tro på Gud eftersom bibeln fungerar och att jag upplevt Gud.
torsdag 05 november 2009 klockan 10:10
Ingemar Wincent svarar:
Du har rätt att den fria viljan än så länge är obevisad. Ditt påstående om att ateismen har sin grund i tro, saknar däremot grund. Ateism handlar enbart om frånvaro av gudstro...
Det verkar som att vi har olika sätt att se på begreppet 'goda skäl'. Om kristendomens gud skulle uppenbara sig och bjuda på sin allsmäktighet och välvilja(?) så skulle vi ha goda skäl att tro på den gudens existens, men så länge inte det sker så pekar det mesta på att någon sådan gud inte finns...
Vad menar du för övrigt med att "bibeln fungerar"?
torsdag 05 november 2009 klockan 10:50
Göran säger:
Det jag jämför är hur vi förhåller oss till sanning. Bara för att en människa inte kan avgöra någontings rätta tolkning innebär det inte att detta någonting är nonsens eller patetiskt. Du förutsätter i ditt resonemang att bibeln inte är sann och att Gud inte finns, men om den är sann så innehåller den fakta om framtiden. Jag litar på det som står och det gör jag för att jag har upplevt Gud. Bibelns budskap fungerar och därför tror jag även att det som står i den är sanningen. Läs gärna här om bevis för Gud.
onsdag 04 november 2009 klockan 23:37
Ingemar Wincent svarar:
Jag tänker kritiskt - du tror. Jag ser inga goda skäl till varför Uppenbarelseboken skulle vara något annat än nonsens - du nöjer dig med att den "skulle kunna vara" sann, och förlitar dig därutöver på att din tro leder dig rätt.
Apropå förhållandet till sanning: när man inte med bestämdhet kan veta att en viss sak är sann eller falsk, så är det tillräckligt att veta huruvida den är sannolik eller inte. Det mesta tyder på att innehållet i Uppenbarelseboken inte är med sanning överensstämmande, och så länge vi inte vet med säkerhet så är det rimligtvis den utgångspunkten som bör gälla!
torsdag 05 november 2009 klockan 00:31
Göran säger:
Frågan är lite konstigt ställd. Det är lite som att för några hundra år sedan ställa frågan: "Vem bestämmer om jorden är platt eller rund? Vem bestämmer vilka observationer som är sanna?". Sanningen påverkas inte av våra tolkningar, vår världsbild eller tro. Den bara är. Sanningen är inte relativ. Gud har och vet sanningen så om nu bibeln är sann, så har han sanningen och vet vilken tolkning som är den rätta. Gud kommer att ge de som tror på honom insikt om sanningen när tiden är inne.
onsdag 04 november 2009 klockan 15:25
Ingemar Wincent svarar:
För det första så kan du inte jämföra empiriska undersökningar av naturens beskaffenhet med tolkningar av profetiska texter, det handlar nämligen om helt olika saker. För det andra så är ju min poäng att patetiska profetior inte är värda att tas på allvar eftersom ingen (människa) kan avgöra dess "rätta" tolkning. Det är m.a.o. helt onödigt att låta sitt liv styras av vad som står i den typen av texter...
Du skriver att "Gud" sitter inne med "den sanna" tolkningen. Hur vet du att din gud kommer ge sina följeslagare insikt vad det lider? Hur vet du att din gud överhuvudtaget finns?
onsdag 04 november 2009 klockan 20:52
Göran säger:
Texterna är exakta och det finns en tolkning som är rätt, på samma sätt som det finns en rätt tolkning av naturvetenskapliga observationer. Sanningen avgör vilken tolkning som är rätt. Kolla gärna in här hur Jesu död förutses i gamla testamentet och här. Visst kan du även säga att detta är efterhandskonstruktioner men håll med om att likheterna är slående.
tisdag 03 november 2009 klockan 22:08
Ingemar Wincent svarar:
Om det finns en tolkning som är rätt, så ställer jag mig återigen frågan: vem bestämmer vilken tolkning som är den rätta?
onsdag 04 november 2009 klockan 13:24
Göran säger:
Hej!
Kom ihåg att dessa texter långt ifrån alltid skall tolkas bokstavligt. Det är ett symbolspråk. En intressant detalj dock är denna textrad:
Och det ser till att alla, höga och låga, rika och fattiga, fria och slavar, får ett märke på högra handen eller på pannan och att ingen kan köpa eller sälja utan att ha märket
Man har funderingar på att använda chip för att kunna handla. Typ kontokort/ID-kort insprutat i kroppen. Tekniken finns och används på hundar idag. Intressant är också att man funnit att den fungerar bäst rent tekniskt på pannan eller handen.
tisdag 03 november 2009 klockan 10:07
Ingemar Wincent svarar:
Hej Göran!
Låt säga att det är ett symbolspråk: vem bestämmer i så fall den rätta tolkningen? Om det är fritt fram för godtyckligt tolkande, så är det ju inte texten i sig som sitter inne med "sanningen".
Jag vet att det finns folk som ser kopplingar till chip och EAN-koder, men det liknar jag vid efterhandskonstruktioner: folk vill så desperat att texten ska ha rätt, och därför väljer de att tolka den på ett sätt så att den "stämmer in" med verkligheten.
tisdag 03 november 2009 klockan 20:37
Skriv kommentar