När man läser insändare i olika tidningar, så häpnas man över den okunskap som tydligen är rätt så utbredd bland allmänheten. Många miljö-ovänner raljerar över klimatförändringar och växthuseffekt enbart på grundval av att kortfristiga vädertrender tycks motsäga dem. Antingen så har många skolkat från geografi-lektionerna i skolan — eller också har de helt enkelt glömt vad de en gång fått lära sig, nämligen att klimatförändringar är förändringar över en lång tid. Att det för närvarande är rätt så kyligt (kallare än i fjol?) motsäger alltså inte det faktum att vi går mot varmare tider!

En annan utbredd missuppfattning rör evolutionsteorin. Jag låter det vara osagt om orsaken till detta är skolk, glömska eller bristfällig biologi-undervisning. Hursomhelst, många tycks tro att evolutionsteorin säger att människor härstammar från apor. Detta är fel! Enligt evolutionsteorin är vi förvisso släkt med aporna, men den säger inte att aporna är våra förfäder. Vad evolutionsteorin säger, är att människor och apor härstammar från en gemensam förfader! Darwin häcklades under sin levnad p.g.a. denna missuppfattning. Högfärdiga människor — matade med religiös propaganda om den mänskliga rasens överlägsenhet — kunde absolut inte tänka sig att mänskligheten härstammade från apdjur...

Läs även andra bloggares åsikter om miljö, klimat, evolution, Darwin, missuppfattningar, okunskap

På onsdag kväll blir det underhållning i kyrkstugan. Hedda Landfors kåserar kring mattrender, och därefter blir det fika och sedvanligt skvallersnack! Kom och trivs!

Om det primära syftet hade varit att underhålla, så skulle antagligen inbjudan till del fyra i Naturskyddsföreningens föreläsningsserie ha formulerats ungefär som texten här ovan. Nu är det dock inte underhållning som är syftet med föreläsningsserien "Bjurholm om 250 år", utan snarare att belysa bjurholmsbygdens framtida möjligheter och utmaningar. En mer adekvat beskrivning till onsdagkvällens evenemang lyder därför som följer:

Onsdag 18.30 föreläser Hedda Landfors på kyrkstugan utifrån temat "Framtidens mat". Efter föreläsningen serveras fika, och därefter inbjuds till diskussion om temat ifråga. Jordbrukets framtida inriktning, hållbara mattrender och hälso- respektive rättvise-aspekter kring mat och livsmedel, är några saker som förhoppningsvis kommer upp till diskussion under kvällen.

Evenemanget arrangeras av Naturskyddsföreningen i Bjurholm i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan, LRF och Folkhälsorådet i kommunen. Alla intresserade bjurholmsbor hälsas välkomna!

Kom igen nu, bjuholmare! Visa att ni bryr er om framtidsfrågor, och ta er en tur till kyrkstugan på onsdag. Jag vill inte vara med om ännu ett antiklimax...

Läs även andra bloggares åsikter om Bjurholm, Naturskyddsföreningen, Vuxenskolan, LRF, Folkhälsorådet, föreläsning, mat, miljö, framtidsfrågor

Jag har fortfarande inte hämtat mig från gårdagens besvikelse — för en besvikelse var det verkligen. Här har engagerade personer bokat lokal, dragit hit föreläsare från Umeå, ordnat "go-fika" och så kommer det knappt en själ!

Jag är besviken, arg och irriterad på dessa likgiltiga Bjurholmare som uppenbarligen inte bryr sig om någonting som har med miljö- och framtidsfrågor att göra. Frågan är om de bryr sig om något överhuvudtaget — det enda som verkar få störa vardagslunken är fotbollsmatcher, revyföreställningar och andra lättsamma aktiviteter. Det är för bedrövligt...

Nä, nu känner jag att jag måste avreagera mig med lite hård musik! Vad tror ni om "Scream of anger" med Europe?

Denna låt är bara så bra! Den får mig att vilja montera upp trumsetet igen...

Läs även andra bloggares åsikter om Bjurholm, miljö, besvikelse, Europe, Scream of anger

Bjurholmsbor är ointresserade av miljö- och samhällsfrågor. Bjurholmarna bryr sig inte det minsta om framtidens ekonomiska, tekniska och miljömässiga utmaningar. Hur ska man annars tolka det totala ointresset för Naturskyddsföreningens tre föreläsningskvällar??

Trots flitigt annonserande och initiala kontakter med mack, bussbolag och bilverkstäder så dök bara 8 personer upp till kvällens föreläsning. Med arrangörer och föreläsare inräknade blev det inalles 14 personer. De två tidigare föreläsningskvällarna har haft liknande besöksantal. T.o.m. en genomsnittslig gudstjänst lockar fler besökare...

Med tanke på temat borde det ha varit fullsatt. Vart befann sig alla som högljutt brukar klaga på bensinskatterna? Vart befann sig de fordonsintresserade ungdomarna? Vart befann sig alla Umeå-pendlare? Vart befannn sig de lokala politikerna? Vart befann sig ortens skollärare? Vart befann sig alla andra bjurholmsbor?

Här fanns möjlighet både att få veta mer om forskning kring fordon, drivmedel och dylikt, samt att få dryfta sina åsikter och diskutera sakligt med andra. För gnällspiken hade det varit ett ypperligt tillfälle att beklaga sig över hur glesbygden missgynnas. För Bjurholms politiker så hade det varit ett lämpligt tillfälle att få skryta om sina eventuella insatser och ta till sig av eventuell kritik. För skollärare så hade det varit ett gyllene tillfälle att få gratis fortbildning och inspiration till kommande undervisning. För alla andra så hade det varit en chans att lära sig mer om sakfrågan, och tillsammans med övriga besökare reflektera kring vad som behöver göras. Men detta gick man miste om!

Uppenbarligen är bjurholmsborna i gemen helt likgiltiga inför framtidsfrågor. Eftersom befolkningen uppvisar en såpass slö attityd, så är det inte för inte som man frågar sig hur Bjurholms kommun ska kunna tackla de kommande utmaningarna...

Läs även andra bloggares åsikter om Bjurholm, miljö, samhälle, framtidsfrågor, Naturskyddsföreningen

Vid den här tiden (d.v.s. 18.30) i morgon är det läge för alla miljö-, samhälls-, teknik- och framtidsintresserade bjurholmsbor att masa sig till kyrkstugan. Då och där kommer nämligen en föreläsning rörande framtidens kommunikationer att hållas. Den fullständiga titeln lyder "Kommunikation, fordon och bränsle i framtiden", och föreläsare är Annika Nordlund från Umeå universitet. Efter föreläsningen blir det fika och — förhoppningsvis — många givande diskussioner rörande temat.

Vi i Naturskyddsföreningen är huvudarrangörer, och evenemanget ingår i föreläsningsserien "Bjurholm om 250 år" där bjurholmsbygdens framtida möjligheter och utmaningar sätts under lupp. De två tidigare tillfällena har behandlat klimat- respektive kulturförändringar, och nu är det alltså dags att titta närmare på fordons- och infrastrukturbiten.

Om ämnet i sig inte verkar tillräckligt intressant, så kanske möjligheten att få se mig i finskjorta lockar till besök? Inte det? Nähä...

Läs även andra bloggares åsikter om Bjurholm, Naturskyddsföreningen, föreläsning, miljö, drivmedel, kommunikationer, fordon

Harald Holmberg i Norrbäck, Lycksele kommun, har kämpat för att få bruka sin skog enligt naturkultur-metoden, som innebär gallring och naturlig föryngring, kombinerat med nyplantering vid behov.

VK erfar att kammarrätten nu har sagt sitt: Holmberg får inte använda sig av alternativa avverkningsmetoder. Om han hädanefter vill avverka sin skog så måste han kalhugga den!

Rättsväsendet har alltså tagit fasta på skogsstyrelsens ståndpunkter, som betonar naturkultur-metodens underlägnsa effektivitet vad gäller trädtillväxt. I en kommentar till domen säger sig Clas Fries från Skogsstyrelsen i Umeå vara nöjd:

"Det är bra att samhället markerar att vi inte tillåter för låg tillväxt i skogen".

Frågan är dock vad som ger bäst förutsättningar för skoglig tillväxt: avverkning enligt naturkultur-metoden, eller ingen avverkning alls? Jag är nämligen tveksam till om kämpen Holmberg ens överväger att kalhugga sin skog...

Märklig är också den fixering vid "tillväxt" som skogsstyrelsen verkar ha — uppenbarligen är inte ekonomer och högerpolitiker ensamma om fascinationen för begreppet. Frågan är dock om det är skogsstyrelsens uppgift att värna om pappersindustrin och övriga skogsförädlingsindustrier, eller om de i stället bör värna om skogen som sådan. Skogen är ju inte bara en potentiell naturresurs — den är ett ekosystem som sjuder av liv. Vid kalhuggning påverkas detta ekosystem markant, livsförutsättningarna för djur- och växtarter förändras i takt med att skogsmaskinerna bullrar fram och träden faller. Är detta något som skogsgubbarna på kontoren överhuvudtaget reflekterar kring? Jag tvivlar...

Stå på dig, Harald! Låt inte de penningstinna makterna vinna över miljöhänsynen!

Läs även andra bloggares åsikter om Lycksele, kalhygge, kalavverkning, naturkultur, skogsstyrelsen, ekosystem, skog, miljö

Så här dagen före tentan har jag inte tid med några långa utläggningar, men jag kan i alla fall passa på att tipsa om en intressant artikel av Anders Wijkman på DN Debatt. Han pekar där på bristerna med BNP som välfärdsmått, och det är sannerligen bra att det uppmärksammas. De flesta ekonomer är förvisso medvetna om problemen, men jag tvivlar på att den stora allmänheten är lika pålästa.

Som jag påpekat i ett tidigare inlägg, så tar ekonomin inget ansvar för miljön. Så länge man kan tjäna pengar på dumpning av miljöfarligt avfall, utsläpp av miljögifter och kortsiktigt naturresursanvändande, så kommer sådana aktiviteter att uppmuntras av ekonomin. Samtidigt som miljön förstörs, så rusar BNP i höjden...

Läs även andra bloggares åsikter om BNP, ekonomi, miljö, Anders Wijkman

På DN Debatt idag kommer filosofiprofessorn Folke Tersman med ett intressant inlägg i klimatdebatten. Han försöker bringa reda i den röra som klimatalarmister och klimatskeptiker ställt till med, och resonerar kring hur man på ett givande sätt kan ta sig an klimatfrågan trots frånvaron av säker kunskap. Kontentan i hans resonemang går ut på att klimatfrågan bör hanteras utifrån försiktighetsprincipen.

Till skillnad från en del tidigare debattörer, så verkar Tersman ha insett att klimatfrågan bara är en fjuttig del av något så mycket större: miljöfrågan. Han påpekar nämligen att en förebyggande klimatpolitik har förutsättningar att ge positiva effekter såväl för miljön generellt som för människors hälsa. Som exempel nämner han minskat köttätande och minskad rovdrift på naturresurser.

Tersmans artikel kännetecknas av logisk klarhet och ödmjukhet, fjärran från den osaklighet och aggressivitet som till viss del präglat tidigare inlägg i klimatdebatten. Tersmans nyktra stil till trots, så har den inte undgått kritik från envetna klimatskeptiker — som dock fått svar på tal.

Oavsett var ni står i klimatdebatten så kan ni med gott nöje läsa artikeln, innehållet är mycket tänkvärt!

Läs även andra bloggares åsikter om klimatfrågan, miljö, Folke Tersman

DN skriver idag om Greenpeace-aktionen i Kattegatt. Som ni säkert vet har miljöorganisationen dumpat stenblock för att förhindra bottentrålning i känsliga områden, något som har upprört en del fiskare.

I DN-artikeln citeras en fiskare som tror att aktionen inte "gagnar någon". Så talar en som endast ser till sitt eget perspektiv som yrkesfiskare. De flesta typer av miljöskydd gagnar måhända inte mänskliga intressen — i alla fall inte i ett kort perspektiv. I det långa loppet så är jag dock övertygad om att mänskligheten tjänar på att en god miljö bibehålls, och att förutsättningar för även annat än mänskligt liv finns kvar. Mänskligheten är beroende av sin omvärld — den förser oss ju med såväl mat som naturupplevelser.

Vid en del tillfällen har Greenpeace agerat lite väl drastiskt, och deras ändamål har inte alltid helgat medlen. Ibland behövs dock att organisationer såsom Greenpeace agerar beslutsamt och tar tag i saker — särskilt om ingen annan gör det. I vissa situationer krävs helt enkelt mer än pappersarbete och diplomati.

Läs mer om saken:

• Fiskeriministerns debattartikel i DN 8/8
• Aftonbladets ledare 10/8
• Greenpeace webbplats
• Naturskyddsföreningen om bottentrålning
• EU-info om Natura 2000

Läs även andra bloggares åsikter om Greenpeace, miljö, Kattegatt, fiske, bottentrålning

I dessa tider av klimatoro är de flesta eniga om att oljebaserade drivmedel måste bytas ut. Frågan är mot vad? Ett av de populäraste alternativen är etanol, men även det bränslet har kritiserats. Många menar att etanolen inte utgör någon lösning, då den dels är mindre energieffektiv än bensin och dels konkurrerar om värdefulla odlingsbara ytor. Själv tror jag att etanol kan vara en dellösning — men knappast den ultimata ersättaren till bensin och diesel.

Argumentet om att etanolproduktion "stjäl mark" som kunde ha använts till odling av lisvmedel, köper jag dock inte. Redan idag ockuperas mängder av bördiga odlingsytor av kaffeplantor, tebuskar, tobak-, kokain- samt opiumväxter och annat mer eller mindre onödigt. Om åtminstone knarkodlingarna kunde användas till att odla råvaror för etanol vore mycket vunnet — såväl för miljön som för människors hälsa.

Åtskilliga ytor används ju dessutom redan idag för "etanolframställning", men då tänkt för mänskliga magar i form av vin, öl och annan sprit. Nog vore det väl bättre om våra bilmotorer fick spriten, än att den ska inmundigas med potentiella alkoholförgiftningar som följd?

Läs även andra bloggares åsikter om etanol, miljö

Till helgen kommer U2 till Göteborg, och med sig har de en kolossal scenkonstruktion. DN skriver att att bygget väger hela 390 ton, och att enbart ljud- och bildutrustning har en vikt på 150 ton. I artikeln citeras konsert-ansvarige Tor Nielsen som konstaterar att det är "den största produktionen som någonsin turnerat". Vi får även veta att det massiva scenbygget har kritiserats av en brittisk miljöorganisation.

De flesta är nog redan på det klara med att rockkonserter använder sig av mycket elektricitet, såväl till instrument som till sceneffekter. Att frakten av materialet till stora scenbyggen också kan vara en miljöbov, har nog inte så många funderat kring. Artikeln i DN är en ögonöppnare, och ger något att tänka på för oss som gillar både musik och miljö.

Läs även andra bloggares åsikter om DN, miljö, musik, konsert, U2

"Inget dramatiskt med temperaturen" menar en företrädare för Stockholmsinitiativet på Aftonbladet debatt idag. Stockholmsinitiativet har tidigare gjort sig kända för att sticka ut hakan i klimatdebatten med sin skeptiska hållning gentemot den globala uppvärmningen, och gör det nu igen. Utifrån temperaturkurvor och auktoriteten hos två amerikanska akademiker, försöker Jonny Fagerström i sin artikel förmedla bilden av en värld som låtit sig luras av ett icke-existerande hot.

Fagerström menar att oron för klimatet är obefogad, och skriver att "en mycket stor del av världens klimatforskare är skeptiska till hoten om global uppvärmning och de katastrofscenarier som spelas upp i media". Utan att sitta inne med sakkunskaper, så tror jag dock att flertalet klimatforskare förvisso är skeptiska till överdrivna undergångsprofetior — men att de i sak stödjer den rådande diskursen, d.v.s. att en klimatförändring är förestående, och att förebyggande åtgärder är nödvändiga.

Om Fagerström får som han vill så kan jordborna glatt återgå till att leva rövare — det finns ju inget oroas över! Fritt fram att fortsätta pumpa ut avgaser och syssla med allmän miljödestruktivitet utan att tänka på följderna! Stockholmsinitiativet kan ha en poäng i att klimathotet måhända är överdrivet, men för majoriteten av befolkningen fungerar klimathotet som en väckarklocka och som inkörsport till en miljövänligare livsstil. Vill Fagerström verkligen att den väckarklockan ska tystna?

Frågan är förstås också hur det är med den vetenskapliga relevansen hos Stockholmsinitiativets utsagor. Akademikern Olle Häggström menar i en artikel att det rör sig om pseudokunskap.

Läs även andra bloggares åsikter om miljö, klimat, global uppvärmning, Stockholmsinitiativet, Aftonbladet

Byggandet av Botniabanan fortskrider efter vad det verkar enligt planerna. Hösten 2010 sägs den ska vara klar, och det är sannerligen inte en dag för tidigt! Jag ser fram emot att få nyttja denna nya järnväg när den blir färdig.

Under sommarens marknadsdagar i Bjurholm stod jag i Naturskyddsföreningens stånd, och vid ett tillfälle var det en karl som ville hindra en annan från att närma sig ståndet med argumentet "dom där vill ba' protester mot järnvägga å allt!". Jag hann inte förklara för mannen ifråga, men sanningen är den att jag och flera andra i bjurholmskretsen stöttar Botniabanan helhjärtat — vi stör oss också på alla överklaganden!

Visst ska alla infrastrukturprojekt ta miljöhänsyn med i beräkningen, vilket man också har gjort i detta fall, men tydligen inte i tillräcklig utsträckning för att alla ska bli nöjda. Själv är jag nöjd med att Botniabanan blir ett verktyg för bättre (och miljövänligare) kommunikationer längs norrlandskusten, och att den förhoppningsvis kommer att bidra till minskat flygande.

Nog om detta.

Vad kan väl vara ett bättre sätt att avsluta ett blogginlägg om Botniabanan med, än musik som handlar om tåg? Låt mig, med hjälp av Youtube, få bjuda er på en resa till 1981 — mitt födelseår. Ett av Storbritanniens största hårdrocksband gav då ut albumet "Denim and leather" med bl.a. höjdarspåret "Princess of the night" — en låt om ett charmigt gammalt tåg.

Mina damer och herrar: Saxon!

Läs även andra bloggares åsikter om Botniabanan, Bjurholms marknad, miljö, överklaganden, Naturskyddsföreningen, hårdrock, Saxon

I växthuseffektens spår så hör man fler och fler som talar sig varma för klimatfrågorna, utan att för den skull ge sken av någon större miljömedvetenhet. Det är "inne" att prata klimatåtgärder, men många missar helhetsbilden och inser inte att klimatfrågan är en del av något större. När ska klimatfixeringen ge vika för ett riktigt miljömedvetande?

Många menar exempelvis att kärnkraft är bra för att det är förhållandevis klimatneutralt, men man missar faktumet att det är minst lika miljövidrigt som fossila bränslen, i och med att det producerar mängder med radioaktivt material som tar miljontals år på sig att bli ofarligt. Dessutom byts beroendet bara ut från att gälla en ändlig resurs till att gälla en annan. För den miljömedvetne är det som att välja mellan pest och kolera när valet står mellan fossil och nukleär energi.

Fenomenet med miljömässig blindhet synliggjordes på VK Debatt i lördags (18/7), då tre ekonomer menade att "Klimatfrågan måste frikopplas från frågor kring förnyelsebar energi". Mycket av artikeln är av skatteteknisk natur och behandlar bl.a. systemet med elcertifikat, men innehållet skönjer ändå en bild av personer som inte verkar inse att klimatfrågan och frågor kring förnyelsebar energi hör ihop. De skriver att byggande av vindkraftverk i Sverige är "en kostsam klimatpolitik, egentligen oändligt kostsam eftersom koldioxidutsläppen inte påverkas".

En fixering vid just klimatet gör att skribenterna missar att det handlar om miljöpolitik. Klimat och miljö hör nämligen ihop lika väl som fotboll och läktarhuliganism: inriktar man sig på en företeelse så får man den andra på köpet. En korrekt utförd miljöpolitik har alla utsikter att på ett förtjänstfullt sätt lösa/mildra klimatproblematiken i och med att man har en helhetsbild och ett vidare perspektiv. Att ta sig an klimatfrågorna utan att ta hänsyn till övrig miljö kan innebära att man "skjuter sig i foten".

Att diskutera miljöåtgärder med ekonomisk utgångspunkt är för övrigt anmärkningsvärt. Rent ekonomiskt går det nämligen bra att förstöra vår gemensamma miljö hur mycket som helst, så länge någon tjänar pengar på det. Ekonomin tar inget miljöansvar. Om det ligger något allvar i förslaget med "en korrekt prissättning av varje kraftslags miljökostnader", så borde rimligen kärnkraft och allt annat än förnybar energi bli liktydigt med förlustverksamhet — men kommer det att hända?

Läs även andra bloggares åsikter om miljö, klimat, växthuseffekten, VK, kärnkraft, ekonomi, politik