Highway of hell

Var i stugan nu om helgen. Tänkte att ’Nu borde ju väg 363 ha hunnit bli någorlunda färdigfixad’ med tanke på att det står på skyltarna att det ska vara färdigt hösten 2008, så jag tog den vägen då den ju faktiskt är närmast.
Kände mig som en misslyckad tänkare när helvettesvägen visade sig vara värre än någonsin förr, det tog liksom aldrig slut… Och ja, visst, man kan ju köpa att det tar tid att fixa vägar och att man får genomlida den skakiga upplevelse det innebär under tiden och se fram emot den dag det är klart, men hur kan det då komma sig att sträckan mellan Sandsele och Storuman (eller exakt mellan vilka orter det var kommer jag inte riktigt ihåg men) blev fixad på ett kick? Den blev vad jag vet både av med sin gamla asfalt och fått ny nu under sommaren. Asfalten kom iallfall dit på tre veckor, för det var grus när vi åkte senast och ny fin asfalt nu.
Stackars, stackars alla de som bor längs väg 363 och inte har något annat val än att köra den. Vi kan välja, och vi tog väg E12 hem till Umeå vill jag lova. Igen.