Ibland är det bara att erkänna att det blev väldigt fel. Storheten ligger i att försöka åtgärda problemet. Ett enigt fullmäktige beslutade om utbyggnaden av Tegs sjukhem. Inga reservationer fanns så långt ögat kunde nå varken i kommunfullmäktige eller socialnämnden. Trots detta blev det alldeles fel.

Men frågan om förbudet att gå ut igenom balkongdörrarna till trädgården är knappast något som politikerna har blivit informerade om, enligt uppgift handlar det om brandskydd.

Politik handlar om att vilja. Ibland kan det också handla om att åtgärda felaktigheter i tidigare fattade beslut.

Brita Natanaelsson anklagas nu av Lennart Holmlund för att ha hanterat byggandet av särskilda boenden felaktigt. Vilka bostäder syftar Holmlund på? Ingen av de jag talat med på kommunen tycks känna till vad som avses.

Däremot har Natanaelsson gjort underverk på sin korta tid när det gäller övergångsbostäder. Det som var omöjligt tidigare är numera möjligt. Ett stort tack till Brita för detta!

Vem vill sitta och titta in i en vägg? Vem är arkitekten som tror att gamla människor uppskattar att ha en tegelvägg utanför fönstret? Är det detta som kallas god kvalité i äldreomsorgen? Att stoppa in en människa i ett rum vars utsikt består av att titta in i en vägg.

Besökte under gårdagen ett antal äldreboenden. Återsåg det nyöppnade trivselboendet på Backen. Helt fantastiskt, en mycket positiv upplevelse. Gästade också ett antal särskilda boenden och slås av hur olika det kan vara. På vissa ställen finns det en varm medmänsklig känsla och personalen sitter tillsammans med de gamla. På andra finns det enbart en institutionskänsla. Den sitter på något sätt i väggarna och den där trivselkänslan finns absolut inte.

Men värst av allt var väggrummet beläget i en av de nybyggda flyglarna på Tegs sjukhem. I samma flygel fick inte heller de glasade dörrarna till trädgården öppnas (av brandskäl). Alltså stod de boende och tittade ut på kaffedrickande kamrater från ett angränsande hus utan möjlighet att själv komma ut (varför byggs det glasdörrar om de inte får öppnas)?

Ja, det fanns en altan där det var tillåtet att gå ut men ut i trädgården, nej där var det stopp. Så vill inte ja ha det när jag blir gammal!

Detta är absolut en skamfläck för Umeå. Som kräver åtgärder!

Lennart Holmlund, som ju inte accepterar kommentarer direkt till sin blogg i VK, har ondgjort sig över Folkpartiets förslag om professionella styrelser i kommunala bolag. Holmlund talar om kommunallagen och jag har ingen som helst anledning att tro att han inte behärskar den. Däremot har han uppenbarligen helt missat att aktiebolag, OAVSETT ÄGARE, lyder under en annan lagstiftning! Här finns inget krav på att styrelseledamöterna ska vara skrivna i kommunen.

Helt uppenbart tycker Holmlund att ordföranden gjorde rätt, som agerade bakom ryggen på sin VD i sitt försök att strö grus i det maskineri som är mycket känsligt i samband med en omorganisation. Företagets bästa, minsann!

Nej Du, Lennart, vi tror på den enskilda individens kompetens – oavsett kön, ursprungligt medborgarskap eller för den delen sexuell läggning. Vi tror också på en rak och ärlig kommunikation, vilket inte ger utrymme för en styrelseordförande att ranta bakom ryggen på den verkställande direktören.

De senaste dagarnas pinsamma turbulens kring Bostaden AB stärker mig i allra högsta grad i uppfattningen att kommunala bolag bör avskaffas och det med det snaraste. Att mångmiljonföretag ska styras av politiker som inte kan skilja på stort och smått och som tror att deras petande i detaljer är att främja bolagets bästa – vilket enligt aktiebolagslagen (som styr även kommunalt ägda bolag) ska vara ledstjärnan för styrelsen – det är helt ofattbart.

Nej, detta sakernas tillstånd måste rättas till snarast. Det snabbaste sättet som jag ser det är att kommunfullmäktige fattar beslut om att kommunala bolag som verkar på en konkurrensutsatt marknad ska ledas av en styrelse som utses efter sin affärsmässiga kompetens.

Den politiska styrning, i Bostadens fall t.ex. bostadssociala aspekter, formuleras bäst i ägardiriktiven.

Nästa bolagsstämma i de kommunala bolagen är i maj 2008. Senast då måste nya, professionella styrelser väljas!

Måndag och vardagspolitiken går igång igen. Ny säsong, men ack så gamla frågor.

Vart tog ungdomens hus vägen? Varför har upphandlingen avstannat? När jag försöker få grepp om frågan mumlas det något otydligt om att Partiet inte länge vill upphandla.

I nyhetsinslag har det från socialdemokratiskt håll framskymtat att "ungdomens hus" och det i framtiden till kajen flyttade biblioteket (som i vart fall vissa politiker i olika sammanhang förfäktat) skulle kunna samordnas. Vad är det som driver denna önskan att flytta biblioteket? Finns det några köpare till fastigheten där biblioteket finns idag? Eller handlar det om att finansiera det underjordiska garaget genom fler affärsfastigheter (verkar inte helt osannolikt)?

Fanns det inte ett stort motstånd alldeles nyss att bygga stora hus på kajområdet? Om så inte är fallet kanske det vore enklare att fundera på om det inte skulle finnas mer shoppingutrymme i de fastigheter som finns ner mot kajen/Storgatan.

Ibland tror jag att det är idébristen kring kulurhuvudstadsåret som är skälet till att biblioteket ska flyttas. Luleå har byggt ett nytt fint kulturhus, Halmstad har byggt ett bibliotek vid vattnet. Umeå vill också vara berömt för ett nytt kulturhus.

Om så är fallet varför inte gå vidare med ett konstnärligt Campus och ett filmhus. Det gäller att tänka nytt!

Svenskarna måste skilja sig från stora bilar skrev Internationel Herald Tribune som första nyhet den 5 juli i år. Svenskarnas kärlek till stora bilar måste avslutas pga. av koldioxidutsläppen. I artikeln anges också att Sverige har den högsta nivån av "utsläppsbilar" i väst Europa. Stora bilar helt enkelt. 2004 var genomsnittet i EU(15), 163 gram koldioxid/km. I Sverige var det 196 gram. Orsaken till detta är alltså svenskarnas vana att ha väldigt stora och kraftfulla bilar. Volvo och Saab har satt sina spår.

Men nu ska det bli andra bullar (bilar). Miljöpremien på 10 000 kronor för bilar med koldioxidutsläpp som inte överstiger 120g har ökat försäljningen på den typen av bilar med 133 procent jämfört med förra året (Svd 17/8).

Etanolen är alltså inte den enda lösningen för att få ner utsläppen. Däremot är det konstigt att det inte finns en enhetlig miljöbildsdefinition. Uppenbarligen har "etanolförespråkarna" duktigare lobbyister eftersom E85 bilarna (även el och hybrid) slipper trängselskatten i Stockholm och får lägre förmånsvärde på tjänstebilar.

Ibland får man en känsla av att det handlar om andra avvägningar än vad som är bäst för miljön.

Bygg miljövänligt, förtäta Umeå mer och bygg på ön. Det skulle kunna vara en lokal sammanfattning av uppmaningen från generaldirektörer och kommunalråd på DN:s debattsida idag: "Bygg tätare i storstäderna så minskar växthusgaserna".

Är det inte exakt det som Ön-diskussionen i Umeå handlar om? Att genom att bygga nära göra det möjligt för fler att gå och cykla till jobbet (på den nya gång- och cykelbron). Färre använder bilen och därmed minskas växthusgaserna. Staden lever upp. Fler människor i rörelse både på dagar och kvällar.

Jag är lite förvånad över att det skulle anses miljömedvetet att inte vilja bygga på Ön. Är inte det bästa om fler kan bo på gångavstånd? Vem behöver bilen om du bor mitt i stan?

Fler och fler lever i ensamhushåll. Att kunna bo centralt utan att vara beroende av bil är en möjlighet att höja livskvalitén väsentligt. Att fler bor centralt innebär också att fler människor rör sig i stadsbilden och att otryggheten minskar.

Varför denna rädsla för att bygga en levande stad? En levande stad kräver fler bostäder i själva stan. Stadsplaneringen måste utgå ifrån ett framtida minskat bilberoende. Därför måste planeringen också utgå ifrån att fler ska bo inon cykel- och gångavstånd.

Det går inte att försvara att nästan var 10:e elev (8%) i Umeå inte har tillräckliga kunskaper för att börja gymnasiet. Behovet av tidig uppföljning av elevernas kunskaper är uppenbar. Regeringen är inne på rätt spår med fler diagnostiska prov. Ett systemfel som slutar i undermåliga kunskaper – och katastrof för många individer – måste täppas till.

Antalet obehöriga elever till gymnasiet ökar i Sverige. Enligt uppgift i lokalpressen så uppnår 8,5% av eleverna i Umeå inte målet i matematik. Under sommaren ska tidigare kunskapsluckor repareras, får vi veta nu av en ansvarig tjänsteman vid intagningsenheten (VF15/8).

Är detta slugt? Varför inte lära barn att räkna tidigt i skolan. Varför vänta till sommarlovet efter årskurs nio? En vanlig förklaring är att ingen i förväg kunde förutse att matematikkunskaperna skulle vara så låga i årskurs nio. Kunskaperna skulle ju kunnat bli bättre med tiden. En annan förklaring är att eleverna med dåliga kunskaper inte i onödan ska pekas ut därför att detta kan vara stigmatiserande.

Det är tveksamma synpunkter, det måste bli slut på låt gå mentaliteten. Barn som har svårigheter med matematik (lära sig läsa och skriva) måste få hjälp omgående. Föräldrarna och hemmet måste involveras i skolarbetet på ett helt annat sätt än idag.

Såg i ett nyhetsinslag i England att franska föräldrar och barn jobbar ihop på sommarlovet för att repetera kunskaper som är nödvändiga för den fortsatta skolgången. Mycket positivt tyckte föräldrarna. Kritikerna anser säkert att alla föräldrar kanske inte har tillräckliga kunskaper för att klara detta upplägg. Men även detta löses i Frankrike likväl av föräldrautbildning.

Umeås befolkningsminskning första halvåret är rekordstor. Statistiska centralbyrån förklarar den på följande sätt:
"Umeå kommun hade den största folkminskningen och det berodde enbart på utflyttningar från kommunen. Eftersom Umeå är en universitetsstad med många studenter är det vanligt att folkmängden minskar första halvåret för att under andra halvåret öka igen."

Umeå Universitet och Umeå Kommun är starkt sammanbundna. Fler studenter innebär mer pengar till både Universitetet och Kommunen. Det finns alltså allt att vinna för bägge parter att intensifiera samarbetet.

Vart tog det konstnärliga "campuset" vägen? Det talas väldigt mycket om att flytta bibliotek etc., men frågan om det konstnärligt campus tycks inte lika populär. Mer kraft måste ägnas åt att göra Umeå Universitet till en vinnare utifrån den service som kommunen kan ge studenterna.

Utan Volvo stannar Sverige är en gammal devis. I Umeå kan vi säga att utan ett mycket konkurrenskraftigt Universitet stannar eller minskar Umeå befolkningsmässigt.