Tänkt nytt, tänk kreativt. Det som fungerar i Västra Götaland och Skåne fungerar sannolikt även i Norrland. Samarbete ger styrka, styrka ger växtkraft och växtkraft ger tillväxt.

Umeå har diskuterat ett fördjupat samarbete med Ö-vik i åratal. Ta chansen och se till att det blir något gjort.

Att stå still har sällan fört världen framåt (men sinkar, det tar längre tid). Alternativet kan inte vara att förstatliga sjukvården och flytta makten till Stockholm.

Nu är det dags att hoppa på regiontåget. Tre av fyra har sagt ja så här långt.

Jämtland vill inte vara med i den nya regionen. Sundsvall och Ånge hoppas förmodligen att få flytta söderut. Det är dagsläget just nu.

Hur kan detta bli att all verksamhet i Västerbotten och Västernorrland ska flytta till Norrbotten (läs Luleå). Är det inte dags med lite sans och vett. Det är hög tid att hyfsa debatten. De som inte vill ha några regioner ropar för närvarande 'Vargen kommer' för att visa att en region innehållande Norrbotten, Västerbotten och stora delar av Västernorrrland är en världskatastrof.

I krig och kärlek är allt tillåtet sägs det. Detsamma tycks gälla när det gäller regionbildningar. Är det inte på tiden att någon synar argumentationen. På vilken saklig grund byggs bilden upp att verksamhet ska flyttas till Luleå? Om det ska bildas en trelänsregion så kommer det att krävas ett samarbete där alla får fördelar. Det är inget hokus pokus som gäller. Jag är övertygad om att det finns en massa klokskap både i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland

Just nu informerar ministern Cristina Husmark Pehrsson om det svenska ordförandeåret i Nordiska Ministerrådet 2008, i fullmäktigesalen på stadsbiblioteket.

Det är ingen rusning direkt av nyfikna medborgare. 20 deltagare, de flesta är moderata lokalpolitiker (eller fd. politiker), några representanter från media, kommunalråden i Umeå (3 st) + stadsdirektören, två för mig inte helt bekanta ansikten som förmodligen representerar Föreningen Norden, samt ytterligare några lokalpolitiker.

Det nordiska intresset är inte på topp trots ministerbesöket. Ministern berättar att det kommer att arrangeras en mängd konferenser. Jämställdhet, Internet och ungdomar, språkfrågan är andra frågor som kommer att diskuteras. Kraven på svenska i studentexamen i Finland har tagits bort. Vad kommer detta att innebära för den finska svenskheten?

Klimatfrågorna är en viktig del i det kommande ordförandeskapet. Det blir en satsning på klimat och miljö. Turismen är en annan stor nordisk fråga. Den nya nordiska maten kan vara ett framgångsrecept. Carl-Jan Grankvist och Mat-Tina är engagerade för att rigga projektet.

Målsättningen under det svenska ordförandeskapet är att stärka ländernas positioner i en hårdnande internationell konkurrens, klimat, kreativitet och koordinering är nyckelord.

Kommer det att lyckas? Det beror naturligtvis på de nordiska staternas intresse för att jobba med frågorna. Så mycket folkning förankring handlar det inte om.

Den viktigaste frågan för att få ett starkare Norden är en bro över Kvarken. Då skulle det bli fart både på turism, besöksnäring och samarbetet med Finland

Just nu informerar ministern Cristina Husmark Pehrsson om det svenska ordförandeåret i Nordiska Ministerrådet 2008, i fullmäktigesalen på stadsbiblioteket.

Det är ingen rusning direkt av nyfikna medborgare. 20 deltagare, de flesta är moderata lokalpolitiker (eller fd. politiker), några representanter från media, kommunalråden i Umeå (3 st) + stadsdirektören, två för mig inte helt bekanta ansikten som förmodligen representerar Föreningen Norden, samt ytterligare några lokalpolitiker.

Det nordiska intresset är inte på topp trots ministerbesöket. Ministern berättar att det kommer att arrangeras en mängd konferenser. Jämställdhet, Internet och ungdomar, språkfrågan är andra frågor som kommer att diskuteras. Kraven på svenska i studentexamen i Finland har tagits bort. Vad kommer detta att innebära för den finska svenskheten?

Klimatfrågorna är en viktig del i det kommande ordförandeskapet. Det blir en satsning på klimat och miljö. Turismen är en annan stor nordisk fråga. Den nya nordiska maten kan vara ett framgångsrecept. Carl-Jan Grankvist och Mat-Tina är engagerade för att rigga projektet.

Målsättningen under det svenska ordförandeskapet är att stärka ländernas positioner i en hårdnande internationell konkurrens, klimat, kreativitet och koordinering är nyckelord.

Kommer det att lyckas? Det beror naturligtvis på de nordiska staternas intresse för att jobba med frågorna. Så mycket folkning förankring handlar det inte om.

Den viktigaste frågan för att få ett starkare Norden är en bro över Kvarken. Då skulle det bli fart både på turism, besöksnäring och samarbetet med Finland

Diskussionen om Ön är i full gång. Hur mycket ska byggas? Hur höga ska/måste husen vara? Vore det inte bättre att bevara småstadsidyllen? Argumenten känns igen men går att vända till ett annat ämne. Bygg för en framtid där fler kan gå och cykla till jobbet. Bygg miljövänligt. Eller varför inte göra det möjligt att ta spårvagnen in till Vasaplan.

Somliga påstår att den mest miljövänliga lösningen är att fortsätta bygga småstaden (dvs bygga nya villakvarter långt från innerstaden). Inget kan väl vara mer felaktigt. Småstadstanken verkar vara en dröm tillbaks till svenskt 50-tal. Hemmafruar, villakvarter, maken sköter bilen och försörjningen. Småstaden i amerikansk tappning bygger på att förortsvillan ligger en bit utanför city dit "mannen" åker med bil varje kväll för att äta middag tillsamman med hemmafru familjen.

Det är dags att skaka av sig drömmen om det lyckliga samhället som aldrig har funnits. Bygg för att minimera bil användandet. Bygg nära stadskärnan och bygg för många. Bygg den levande staden där det finns en puls även efter kl. 18.00.

Tänkt nytt, spårvagn till ön är ett exempel på detta. Bygg ett samhälle som inte är bil beroende för varje resa. Och bygg spännande, snyggt och framtidsinriktat.

Äldreomsorgen, barnomsorgen, gator och vägar samt miljöarbete är de enskilda sektorer som Umebon är mindre nöjd med. SCB anger att det är dessa områden som kommunen måste satsa på om de vill ha fler nöjda medborgare. Priset på bussbiljetterna är för högt och det är svårt att hitta prisvärt boende var andra synpunkter.

Uppgifter som kommunen måste ta fasta på i det kommande budgetarbetet. Att kommunen varje år (i december) upptäcker att garantin om barnomsorg till alla som har anmält sig i tid inte håller (i år heller), har säkert påverkat inställningen till förskolan. Exakt vad det är för parametrar som ger inställningen till äldreomsorgen som mindre nöjd är det svårt att veta.

Det finns ett stort utrymme för gissningar, när frågan är: Vad tror eller tycker du om äldreomsorgen i din kommun?

Det finns mycket att göra för att förbättra äldreomsorgen i kommunen. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har gjort grundliga inventeringar (och mer är på gång) när det gäller jämförelser. SCB:s undersökning ger inga som helst fakta men det är ändå en klar fingervisning att just äldreomsorgen ses som ett förbättringsområde.

En diskussion som jag kommer att ta med mig till Socialnämnden. När det gäller boendet konstaterar jag att idag finns det 73 stycken lediga enkelrum och 23 lägenheter på Bostadens hemsida. Som alltid är det en fråga om tycke och smak. Vad är det som är prisvärt boende?

Etanol eller inte. De är en av dagens stora nyheter. Etanolbilar leder till svält i Afrika. I sammanhanget kan jag inte låta bli att påminna om att Umeå tyvärr fortsätter att ge parkeringsrabatt för etanolbilar (och hybrider). Att rabattera parkeringar i centrum är en dålig politik. Det faktum att en bil drivs med etanol innebär inte att trafikproblemen i city blir mindre. Därtill: Den bästa miljögärningen umeåborna kan göra är att inte ta någon bil överhuvudtaget till centrum.

Kommunen har också bestämt sig för fortsatt medlemskap (ca 600 000 kr/år) i Bio Fuel Region. En organisation som bl. a marknadsför etanol. Folkpartiet sa nej till detta beslut. (Vilket inte hjälpte ett enda dugg). Jag lämnade in följande reservation:

Umeå Kommuns engagemang i BioFuel Region bör inte förlängas Varför ska en kommun vara medlem i en förening som i huvudsak är talesman för en speciell lösning på miljöproblem med bilar men vägrar att se att även bensin- och dieselsnåla bilar är en förbättring för miljön. 240 limpor bröd eller 50 liter etanol? - så drastiskt formulerade tidningen DN frågan. Umeå bör snarast avsluta sitt medlemskap i Bio Ful Region.

Jämtland har lagt in sitt veto mot storregionen i Norrland. Förhandlingarna har strandat. Socialdemokraterna i Västerbotten lämnade in handduken.

Finns det något förhandlingsutrymme kvar? Finns det något som jämtarna kan få för att överväga att fortsätta diskussionen? Och hur mycket har redan diskuteras bakom stängda dörrar?

Är Jämtlands nej ett riktigt nej eller är det bara ett sätt att visa på att vi kämpade in i det sista men till slut var tvingade att ge oss?

Just nu ser det ut som om förhandlingarna har brytit ihop. Tråkigt tycker jag. Det känns ganska säkert att jämtarna inte tänker bidra till någon lösning.

Etanolen är i ropet eller snarare tvärtom idag. Nu är det återigen klarlagt att etanolen bidrar till svält i Afrika.

Jul här - svält där, är en kampanj som det liberala ungdomsförbundet har drivit i alla år (hittades på dock inte av mig när jag var ansvarig för ungdomsförbundets kansli mm). Den kampanjen skulle kunna göras om till Hjul här - svält där.

Återkommer i eftermiddag med ytterligare funderingar över detta.

Utredare Jan-Åke Björklund som har rest runt i landet för att höra om synpunkter kring att bilda storregioner informerade kommunal- och landstingspolitiker på kommunförbundet idag.

98% av remissvaren till Ansvarskommittén är positiva till att bilda regionkommuner. Norrbotten är positiv till att bilda regionkommun och vill att det ska vara de fyra nordliga länen. Norrbotten säger en enda stor region och det beror på uppgifterna. Norrtåg, sjukvård mm kräver en stor region.

Västerbotten är eniga om att det måste vara de fyra nordliga länen.

Jämtland vill ha regionkommun med Jämtland och Västernorrlands län. Men det finns andra röster t ex från Härjedalen.

I Västernorrland är landstinget, Sollefteå, Kramfors, Örnsköldsvik och Timrå och positiva. Kramfors ska diskutera det i nästa vecka och Sundsvall Ånge har andra synpunkter.

Om jag har förstått Sundsvall rätt vill de söderut. På samma sätt som Övik alltid har haft sina sympatier norrut.

Slutsatsen är alltså att tre av fyra län vill vara tillsammans. Frågan är om Jämtland kan streta emot om de andra är för. Republiken Jämtland har att bestämma om ensam är stark eller om det kan vara bra att ha några kompisar som hjälper till när det blåser kallt och det ska förhandlas med Stockholm och Bryssel.

Just nu är det många oklarheter. Efter vad jag har fått höra har socialdemokraterna i Västerbotten hoppat av processen. Vad är nästa drag???

En region är det bästa för Norrland om detta är Folkpartiet i Västerbotten eniga om.

Utredare Jan-Åke Björklund som har rest runt i landet för att höra om synpunkter kring att bilda storregioner informerade kommunal- och landstingspolitiker på kommunförbundet idag.

98% av remissvaren till Ansvarskommittén är positiva till att bilda regionkommuner. Norrbotten är positiv till att bilda regionkommun och vill att det ska vara de fyra nordliga länen. Norrbotten säger en enda stor region och det beror på uppgifterna. Norrtåg, sjukvård mm kräver en stor region.

Västerbotten är eniga om att det måste vara de fyra nordliga länen.

Jämtland vill ha regionkommun med Jämtland och Västernorrlands län. Men det finns andra röster t ex från Härjedalen.

I Västernorrland är landstinget, Sollefteå, Kramfors, Örnsköldsvik och Timrå och positiva. Kramfors ska diskutera det i nästa vecka och Sundsvall Ånge har andra synpunkter.

Om jag har förstått Sundsvall rätt vill de söderut. På samma sätt som Övik alltid har haft sina sympatier norrut.

Slutsatsen är alltså att tre av fyra län vill vara tillsammans. Frågan är om Jämtland kan streta emot om de andra är för. Republiken Jämtland har att bestämma om ensam är stark eller om det kan vara bra att ha några kompisar som hjälper till när det blåser kallt och det ska förhandlas med Stockholm och Bryssel.

Just nu är det många oklarheter. Efter vad jag har fått höra har socialdemokraterna i Västerbotten hoppat av processen. Vad är nästa drag???

En region är det bästa för Norrland om detta är Folkpartiet i Västerbotten eniga om.

Ska kommunen sälja städtjänster till företag (och privatpersoner)? Häromdagen fick jag höra att detta görs i Holmsund. Är det en kommunal kärnverksamhet? Är detta en verksamhet där den kommunala kompetensen är nödvändig. Har inte kommun andra uppgifter som de borde ägna sig åt och koncentrera sig på.

Just nu sitter jag på SKL där frågan "Kommunal kompetens i utveckling" diskuteras.

Umeå kommun som en stor aktör måste ta hänsyn till att det finns en privat näringsverksamhet vars utveckling är av avgörande för kommunens framtida utveckling. Det finns fog för Svenskt Näringslivs kritik av den förda politiken i Umeå.

Huvudnyhet på morgonradion är att etanoltillverkare i Sverige har det besvärligt. Framförallt är det (efter vad jag hörde) tillverkare av veteetanol som har dragit öronen åt sig. De höga priserna på spannmål hotar veteetanolen.

Ett annat uppkommande problem för etanoltillverkningen (dock inte för konsumenterna) i Sverige är att skyddstullarna på etanol från Brasilien kommer att tas bort. Det går att få tag i etanol producerat på annat håll.

Slutsatsen från en företagare inom etanolområdet var att det kommer inte att gå att producera etanol i Europa på europeiska råvaror.

Vad larmrapporterna betyder för norrländsk etanoltillverkning har jag ingen insyn i. Det är väl bara att konstatera att allt är inte guld som glimmar. Helt klart är emellertid att svensk etanoltillverkning är satt under luppen.

Förtvivlade föräldrar och deras anhöriga hör av sig om bristen på förskoleplatser. Samma sak händer varje år i december och januari. En hel generation har blivit itutade att kommunen (till skillnad från andra utförare) håller vad de lovar.

På Umeå kommuns hemsida har jag hittat följande citat
'För att garanteras plats ska ansökan vara inlämnad senast 4 månader före barnet ska börja.'

Vilket skämt. Eftersom Umeå lovar detta så uppfattar de flesta det naturligtvis som en sanning. Många föräldrar anmäler dock in sitt barn redan sex månader före önskad start (för säkerhets skull).

Umeå ska expandera heter det. Umeå ska bli bäst på både det ena och andra. Men om det inte går att få barnomsorg i önskad tid så faller det mesta platt. Hög kvalité men också att Umeå håller vad som lovas är en förutsättning för att kommunen ska lyckas.

Det behövs krisåtgärder i barnomsorgen. Folkpartiet har föreslagit barnomsorgsbuss som en åtgärd för att något lätta på trycket. Vad har socialdemokraterna för förslag?

Vem ska sköta Henning? Var rubriken i VK den 7/1. Vilken kompensation får föräldrarna för att kommunen inte håller vad den lovar?

För- och grundskolenämnden, Hörnefors kommundelsnämnd, Sävarkommundelsnämnd m. fl saknar pengar och ber om en extra peng (kallad omstruktureringsmedel). Ett av problemen som anges från För- och grundskolan och Hörnefors är minskat elevunderlag.

Plötsligt har de upptäckt det som har diskuterats under åtskilliga år, att barnantalet i svenska skolor kommer att minska har inträffat.

Förra året fick För- och grundskolan extra pengar för en liknande situation. I år blev det inga och jag tycker att det finns fog för den bedömningen.
Det är inte rimligt att år efter år leva i tron att bristerna i ekonomin rättas till genom att beställa mer pengar från kommunledningen.

Det finns skäl att se frågan i ett lite längre perspektiv. Vi är några som under en rad av år hyst uppfattningen att den politiska ledningen i för- och grundskolenämnden haft ett dåligt intresse - att anpassa organisationen efter det behov som finns och kommer att finnas på skolområdet framledes.

Ett minskande elevantal ger läraröverskott. Detta är ingen överraskning. Inte heller att läraröverskott kostar pengar. Fjolårets uttalanden att via en engångsinsats lösa situationen visade sig vara tomt prat. Omställningen borde naturligtvis ha påbörjats för länge sedan.

Att antalet elever i grundskolan skulle minska kraftigt är alltså en sanning som har varit känd sedan länge. Med bättre framförhållning hade inte denna situation uppstått. I vart fall hade den varit väsentligt enklare att ta itu med.

Nu är det klart vilka städer som får arrangera ministermöten under Sveriges ordförandeskap 2009 och Umeå blev en av de fåtal utvalda. Detta är mycket positivt i flera bemärkelser.

För det första så är det ett kvitto på att staden uppfyller de krav på hotell, möteslokaler, kommunikationer och säkerhet som ställs. Ett väl genomfört arrangemang kan dessutom skapa goda förutsättningar för att möten av denna typ upprepas.

Det kanske viktigaste är ändå att EU-frågorna uppmärksammas även på 'hemmaplan'. Av någon anledning så verkar EU-politiken inte intressera vare sig media eller oss medborgare, trots att besluten påverkar oss i våra dagliga liv. I vårt land handlar det mesta fortfarande om för eller emot. Det är dags att börja prata sakpolitik även på EU-området, så här 13 år efter att vi blev medlemmar. Jag vet att meterologerna på TV, efter den inledande Sverigekartan, tar upp en bild på världsdelen och säger 'nere över Europa' men jag vill gärna understryka; Sverige är faktiskt en del av detta Europa!

2009 kan bli det år då EU-frågorna får den uppmärksamhet de förtjänar även i Sverige. Europaparlamentsvalet i juni följt av Sveriges ordförandeskap det andra halvåret kommer knappast att gå obemärkt förbi.

Åter till politiken efter att ha hälsat på min mamma i Skövde. Äldreomsorgen är det gemensamma samtalsämnet när jag träffar mina gamla skolkamrater. Alla har föräldrar i 85-års åldern som behöver hjälp och stöd.

50-talisterna är generationen vars barn kräver service oavsett hur gamla de är och på vars axlar äldreomsorgen till stor del vilar. Klämda från alla håll (kanske inte så underligt att det blir väl mycket för många som dessutom samtidigt kämpar med karriär och det egna hushållet.)

En fungerande och offentligt finansierad välfärdsförsäkring är en förutsättning för att den här knepiga ekvationen ska kunna lösas, det är jag övertygad om. Men lika viktigt är det att säga att det innebär inte att allting måste ske i offentlig regi.

Själv ska jag vårda - i alla fall försöka - mina vänner för att ha många som jag kan umgås med på ålderns höst. Den biten är också viktig, det visar inte minst otaliga undersökningar om friskhet och välbefinnande. Men det måste jag ta tag i själv. Det kan vi inte besluta om i kommunfullmäktige.