På hemväg efter jämställdhets diskussionerna i Strasbourg. Sverige har onekligen mycket att komma med. Intresset var väldigt stort efter mitt tal kring de åtgärder som regeringen ger pengar till kommuner och landsting för.

Kommuner och landsting har fått ansöka pengar till konkreta projekt. Jämställdhet i praktiken. Jag jobbar intensivt med att formulera ett uppdrag som föredragande av en rapport i jämställdhet (uppdraget beslutas i april i Österrike). Ett uppdrag för Europarådet. Sverige må ha sjunkit i jämställdhetsligan i världen men på de internationella mötesplatserna så är vi fortfarande nr. 1.

Ett stort ansvar att förvalta.

Idag läser jag i DN om den bristfälliga städningen på Danderyds sjukhus. Helt klart är problemet - som så ofta när det gäller den här typen av upphandlingar! - att beställaren gjort en alldeles för dålig kravspecifikation. När det gäller Danderyd uttalar sig chefen för städbolaget, Niclas Bengtsson, och säger att han inte har något emot ett system där städningen och hygienen på sjukhusen kontrollerades på samma sätt som till exempel restaurangnäringen. Han skulle välkomna besök av till exempel en kommunal miljöskyddsinpektör.

Man tar sig för pannan! Kan det verkligen vara möjligt att städningen på restauranger styrs av en striktare lagstiftning är städningen inom sjukvården? Hur gick detta till?

VK avslöjar att många umebor tycker att 100 miljoner kronor är för mycket pengar att satsa på kulturhuvudstadsåret. Vård, skola och omsorg är viktigare, är en allmän uppfattning.

Jag håller fullständigt med, viktigast av allt är just dessa områden. Det är också därför som kommunen under en femårsperiod satsar ungefär 7.500.000.000 kronor på socialnämndens verksamhetsområde (där det mesta går till äldreomsorg), ungefär lika mycket på för- och grundskolan och likaså ungefär 2.800.000.000 på gymnasieskolan. På fem år alltså - precis som att de 100 miljoner kronorna till kulturhuvudstadssatsningen ska räcka i 5 år.

Så vad kommer vi då att få för pengarna? Givetvis högkvalitativa konstnärliga upplevelser och dessutom ska pengarna användas till att ännu fler ska få tillgång till kulturen och, inte minst, att unga människor ska få möjlighet att förverkliga sina drömmar.

Det är precis som hemma: viktigast av allt är mat, kläder och tak över huvudet. Utgifterna för det måste komma först. Men sedan vill jag nog ha en liten blomma, också.

47 staters jämställdhetsexperter sitter i salen på Europarådet, mestadels kvinnor. Gruppen jobbar fram förslag till jämställdhetsministrarna för att utveckla jämställdhetsområdet. Själv är jag observatör och ska tala imorgon. Ämnet är Våld mot kvinnor, och vilka åtgärder kommuner och landsting i Europa har vidtagit för att förhindra detta.

Jämställdhetsbudgetering är också ett stort ämnesområde. Från svensk sida pågår just nu inte så många aktiviteter på området. Helt klart har det varit svårigheter att föra frågan från idé till verklighet.

Ett problem för Europarådet är bristen på pengar och många aktiviteter ställs in på grund av detta. Europadomstolen slukar mer och mer pengar och tränger undan politiska och framförallt tjänstemanna aktiviteter (som den som jag sitter på just nu).

Min roll är alltså att vara en röst för samtliga kommuner och landsting i 47 länder. Ett omöjligt uppdrag naturligtvis men det är fantastiskt att få vara med.

Måndag förmiddag.

Sitter på utskottsmöte i Strasbourg. Diskussionen och beslut rör hur fler med invandrar/flykting- bakgrund kan bli anställda på kommuner och landsting/regioner.

I salen sitter representanter från Ukraina, Ryssland, Italien, Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, m fl. Situationen är väldigt olika. Ukraina undrar hur Italien och Spanien m. fl. tar hand om de 3-5 miljoner personer som har immigrerat från Ukraina. De bävar för att kanske 3 miljoner människor är påväg tillbaks till Ukraina och det klarar de inte.

Malmö lyfts fram som ett positivt exempel. 1997 var 13% av de anställda invandrare, 2006 var det 25%. Genom att vara pådrivande och visa på att kommunen ser att även invandrare söker arbete "proaktiva" så har de lyckats.

Umeå skryter gärna med att vara ett mångkulturellt samhälle. Men när det gäller hårdvaluta som arbete på kommunen då verkar det inte vara samma positiva tongångar. En nyckel till framgång som anges i beslutsunderlaget här är ett starkt och tydligt ledarskap i dessa frågor. Än så länge har Umeå kommun var kallsinnig både till att anställa nyankomna flyktingar på halvtid som samtidigt läser SFI. (staten betalar större delen av kostnaden). Som att pröva avidentifierade ansökningar.

Det finns strukturella hinder. Den som inte ser att de finns kommer aldrig att kunna förändra världen.

Det skriver Hans Bergström i DN idag. Hur ska det gå för bilindustrin. Krisen är fullständig och total. Ett drömscenario för alla 'miljöknuttar' inom Miljöpartiet som har utnämnt bilen till vår tids värsta fiende.

Är det en bra utveckling för Sverige att 1000-tals människor riskerar att förlora sina jobb? Att underleverantörer inte längre får några beställningar?

Bergström siar att amerikanerna inte kommer att våga låta bilindustrin gå i konkurs. Hur är det då med den svenska bilindustrin, enligt Bergström 'För Sverige gäller det att se den hårda realiteten att Volvo och Saab i praktiken är ägarlösa. Ska något räddas för framtiden, kräver det raska inhemska initiativ.'

Jag kan inte annat än att hålla med. Volvo och Saab behöver fortsätta sin verksamhet i förnyelsens tecken i Sverige. Jag är övertygad om att det är företag som kan vara med och förändra världen.

Vad är den svenska regeringens svar på Bergström fråga?

Nu går skallet mot friskolorna igen. Andelen behöriga till högre studier har minskat pga. av friskolorna. Igår fick kommunledningen en dragning om att just dessa utskällda friskolor tar emot ungdomar med de allra lägsta betygen och därmed också har de sämsta förutsättningar att ta sig igenom gymnasieskolan. Ungdomar som kanske har 30 i meritvärde dvs. endast har klarat godkänt i svenska, engelska och matematik men i övrigt saknar betyg. Ungdomar utan möjlighet att välja någon tjusig utbildningsvariant.

Förutsättningar för att klar gymnasiestudier saknas i princip trots detta får nu friskolorna skäll för att deras elever inte klarar att komma in på universitetet. Samma friskolor som i vanliga fall får skäll för att de enligt belackarna enbart tar emot stjärnelever.

Det gäller att anpassa argumentationen efter vindarna är uppenbarligen strategin från dem som vill 'mobba' ut friskolor. Även om argumenten är precis tvärtemot varandra.

Att sedan SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) avslöjar att i Umeå är det 25% av eleverna som hoppar av utbildningen under gymnasietiden är väl sannolikt också friskolornas fel.

En rimlig slutsats vore väl ändå att fundera på varför grundskolan i så hög utsträckning misslyckas med att förmedla grundläggande kunskaper till sina elever. Vilken historia finnas att berätta om dessa elever som helt uppenbart har gått igenom hela grundskolan utan att lära sig ens bråkdelen av vad som är tänkt? Vilken hjälp och stöd finns att få och ges till elever som redan i de första skolåren har problem i skolan?

Alla måste få möjlighet att lära sig läsa, skriva och räkna tidigt i livet. Stöd åtgärder har i flera år satts in på gymnasiet. Borde inte specialsatsningarna göras på lågstadiet i stället. Varför vänta 7-9 år. Det är en väldigt lång tid för en 'lågstadieglutt'.

Samordningsmannen Jan-Åke Björklund tror på ett ja (enligt VK) från regeringen till region Norrland.

Jag kan bara hålla med honom. Vad ska regeringen annars säga? Nej? Med vilka argument? Om Norrbotten, Västerbotten och delar av Västernorrland vill gå ihop - ska regeringen då gå emot detta.

Det finns ett ihärdigt rykte om att besked kommer inom den närmaste månaden. Snacka om ketchup effekt! Det jobbas just nu för högtryck för att förbereda vad som komma ska.

På torsdag sammanträder kulurgruppen (där jag ingår) som förbereder samgående på kulturområdet. Umeå Kulturhuvudstad 2014 kan bli även Norrland kulturregion 2014.

Regeringen gör bort sig rejält om den säger nej.

Datorer och telefoner ska bara fungera! Lyckades skaffa virus till datorn genom en enda feltryckning.

Alaska Airlines tackade för biljettbeställningen och berättade att de har debiterat mitt kontokort $448. Lätt nervös öppnade jag filen med den påstådda biljetten - och datorn blev svart. Någon debitering på kontokortet har så här långt inte synts till. (Håller tummarna för att det ska förbli på det sättet).

Vad är egentligen syftet med att försöka 'sabba' datorer? Är det känslan av makt när det står i tidningen hur många som får problem? Att en och annan kan känna lycka över att forcera säkerhetsanordningar för försvarshemligheter etc. går att förstå men att bara förstöra för andra...

Till allt elände har telefonen bestämt sig för att när det ringer så slutar den att fungera. Visserligen blir det trist och lugnt men nervöst eftersom jag just nu inte har någon aning om vilka som söker mig eller varför.

Förutom stoppfull sammanträdesdag mellan 08.30--21.00 så måste dator och telefon fixas.

Igår kväll gjorde fp-gruppen ett studiebesök på förskolan Älgen. Jag har varit där flera gånger tidigare även om det var ett tag sedan nu. Vilken energi, vilket driv, vilken vilja att göra det bästa (ibland genom att trolla med knäna).

Att pengar räcker olika långt beroende på hur de hanteras är helt klart. Ett faktum är att genom att vara ekonomiskt smart så går det att ha ett större personalkonto, ett annat är att på Älgen lagas maten.

Att mat är viktigt vet vi alla. Men om alla är överens om det, varför blir det så knepigt i verkligheten. Varför ska just kök rationaliseras bort och till vilken nytta? Älgen visar att det går att göra tvärtom och det tycks i mina ögon fungera väldigt bra.

Det är bland annat därför vi behöver många som vågar göra som Älgen. Starta ett personalkooperativ där det omöjliga blir möjligt och där det är personalen som bestämmer hur verksamheten ska drivas (utifrån de medel som tilldelas). Fler alternativ föder och fler lösningar. Om alla måste göra likadant då föds det inga nya ideer.

Vilka planer har kommunen för att stimulera fler att våga knoppa av verksamhet? Görs det överhuvudtaget några sådana insatser just nu. Det känns som om höstmörket inte bara har sänkt sig över Umeås gator och torg. Revirtänkandet är utbrett när det gäller att 'kommunen' gör alltid det som är rätt och därför är det bästa valet.

Genom en öppen attityd går det att komma längre. Ett stort tack till alla som vågar, orkar, kämpar för rätten att få göra saker annorlunda.

Nu ska jag till Tegs sjukhem och sedan går resten av dagen till just näringslivet 'Näringslivsgala'. Det ska bli intressant att lyssna på festtalen om hur mycket vi lovordar näringslivet i Umeå.

Mycket snack och lite verkstad.

Hela dagen är upplåst av sammanträden på Socialnämndens område. Kostnader för placeringar av barn- och unga har skenat i kommunen. Budgeten har spruckit med besked. Vad göra när börsen är tom?

Ja, det sitter arbetsutskottet för Socialnämnden och funderar på. 48 miljoner ska sparas under 2009. Hur det ska göras beslutas först på Socialnämndens möte om två veckor.

48 miljoner kan knappast sparas utan att det kommer att märkas. Kanske dags att gå tillbaks till kärnverksamheten. Vad måste göras (till god kvalité) och vad kan göras annorlunda och vad ska inte göras i framtiden när pengarna sinar.

Fortsättning följer. Det kommer inte att finnas något enigt förslag. I vilken riktning kommer vänstern och miljöpartiet att gå?

Umeås infrastruktur är inte enbart vägpaket, botniabana och norrbotniabana. Det handlar också om evenemangens infratruktur. Det behövs en multiarena!

Umeå saknas på nöjeskartan när de stora kulturevenemangen drar runt i Sverige (och världen). Det är bara att konstatera att det är så. Trots ombyggnader (och namnbyte) på Umeå Arena så är det trots allt inte i tipp topp.

Det saknas också arrangör med ekonomiska muskler. Nu är det dags att gå från prat till verkstad. Ambitionen bör vara att innan nyårsklockorna ringer är ett evenemangsbolag startat. Umeå är berömt för sina långbänkar. Nu krävs det lite mer 'action'.

Initialt kan kommunen vara en av aktörerna men målsättningen är att hitta starka privata ägare som med kunskap (och kapital) kan medverka till att Umeå framöver finns med på kartan.

Vad det kostar skattebetalarna initialt? Ja, den frågan måste besvaras innan spaden sätts i jorden. Men helt klart är att en multiarena är positivt för Umeå.

Västerbottensnytt jämförde igår den ränterabatt som en mäklare erbjuder för den som köper ett (uppenbarligen svårsålt) nytt hus i Umeå, med den amerikanska bolånekrisen.

En jämförelse som haltar i allt väsentligt. Usa:s problem var i grunden politiskt, att bolåneföretagen till stor del (har för mig att det var 50%) skulle låna ut pengar till fattiga människor utan vanlig kreditprövning. Freddie Mac, Fanny Mae sålde sedan vidare fordringarna som sedan låg till grund för olika typer av säkerheter.

När ballongen sprack så gick luften ur!

Svenska banker idag lånar inte ut pengar till den som inte har möjlighet att betala tillbaks. Tvärtom har det tidigare talats mycket om bankernas njugga inställningar och stora krav på säkerheter.

Att svenska bankväsendet skulle gå omkull för att en mäklare i Umeå utlovar ett års ränterabatt är inte särskilt sannolikt!

E 85 Vinterkvalitet - så kallas den etanol vi svenskar kan tanka från och med 1 november. Den innehåller en högre andel bensin än sommarkvaliteten, för att det ska gå rimligt bra att starta i kylan.

Resultatet av den högre bensinandelen blir ett högre pris - häromdagen höjdes etanolpriset med 90 öre och blev därmed högre än 85 oktan bensin! Etanol känns sannerligen inte som det optimala alternativet till att köra på bensin, inte minst vad beträffar risken att man använder odlingsmark till att producera råvara till den rika västvärldens bilar i stället för att producera mat till de mest behövande. Just detta höjer också FAO, FN:s organ för livsmedel och jordbruk, ett varningens finger för.

Kanske är det lika bra att priset går upp? Då blir förhoppningsvis incitamentet större att få fram andra, rimligare drivmedel. Biogas kan vara ett alternativ och givetvis ser jag också fram mot elbilar med rimligt pris och prestanda och stor driftsäkerhet. Den bilanvändande mänskligheten står sannerligen inför en utmaning.

Ja, vi kan. Usa har fått en ny president och världen en ny syn på Amerika. Fantastiskt att Obama vann en jordskredsseger. Lyssnade på hans tal för en stund sedan och kan inte annat än jubla med alla de som sökt sig ut i hela Usa för att fira.

Ja, vi kan var budskapet i talet. Vi ska tillsammans återuppbygga landet, människor ska kunna gå till jobbet mm. Tillsammans blir vi starka.

Likheten finns med Alliansens buskap att allt handlar om jobb, jobb och åter jobb. Att slippa utanförskap. Mot detta ska ställas socialdemokraternas inställning; bidrag, bidrag och mer bidrag.

Jobblinjen vinner i Usa och rimligen borde det vara vägledande även för Sverige.

Vad som än händer så är det viktigt för alla att fotbolls VM fullföljs. Ett prestige projekt av stora mått.

Träff med den svenska ambassadören i Sydafrika Peter Teljer blev ett intressant möte.
Tillsammans med biståndschefen Dag Sundelin fick beredningen en genomgång av det politiska läget (det finns många frågetecken kring vad som kommer att hända). Att ANC kommer splittras upp i två partier verkar ganska uppenbart. Än så länge är de politiska skillnaderna små, men arbetet fortsätter. Nästa år är det nationellt val.

Det faktum att Sydafrika ska ha fotbolls VM 2010 borde rimligen ha en positiv effekt på politiken framöver. Enorma investeringar, kommunikationer, dämpa kriminaliteten etc. Det är mycket som ska göras och tiden är knappt fram till 2010 för Sydafrika.

Sydafrika inrymmer sanslöst rika personer samtidigt som fattigdomen är enorm, 40-50% är under FN:s fattigdomsgräns med under 1$/dag att leva på. Från den fyrfiliga motorvägen fylld med BMW och Mercedes syns Sowetos kåkstäder, ibland skjul av korrigerad plåt.

Fattigdom, sjukdom och arbetslöshet. Det beräknas att 1 000 personer dör varje dag i Hiv/aids
och 1200 smittas. Ett ofattbart lidande som inte de styrande har velat prata om. Nu har Sydafrika fått en ny hälsominister som lovar att ta krafttag mot aidsepidemin. Företrädaren på posten rekommenderade medicinering med vitlök och rödbetor.

Grattis utdelning av kondomer är ett sätt att möta Hiv/adids men i grunden handlar det om en attitydförändring. Kvinnornas ställning är svag, sexuellt våld vanligt och att använda kondom är ingenting för riktiga karlar (den visserligen från våldtäkt frikände nye partiledaren för ANC Jacob Zuma har uttalat att det räcker med att tvätta händerna).

Nu går färden vidare till ett av SIDA i Sverige finansierat projekt. Fortfarande är en väska borta (se föregående blogg).

Nästa punkt på dagordningen (studieresan) är Sydafrikas motsvarighet till SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Det ska bli spännande att träffa systerorganisationen. Klädkod mycket formell (jag antar att de flesta drar på sig kostym). Jag befinner mig alltså i Sydafrika med Internationella Beredningen på SKL där jag är vice ordförande.

Beredningen gör en gång/mandatperiod en studieresa. Förutom ovanstående står svenska ambassaden och en lång rad SIDA projekt på agendan. Så här långt allt i stort sett väl. En person missade planet (pga. av flygförseningar) men dök upp ett antal timmar senare. Dessvärre saknar 5 stycken fortfarande sitt bagage. Kan bli svårt med klädkoden om inte väskorna dyker upp.

Känslan av ett annorlunda land är påtaglig med tanke på politik och historia. Solens position, vänstertrafik, vilda djur (om än inhägnade) bidrar också.