Har Holmlund gått för långt? Eller är det "bara" Holmlund som har gjort det igen och fått en första nyhet på VK? Intressantast är dock att partiapparaten ställer sig vid sidan av och ber om ursäkt. Inget medhåll denna gången (men det kanske också är valtaktik - vem vet)?

Finns det någon gräns för påhoppen på politiska motståndare? Eller är allt tillåtet i politik och kärlek? Helt klart är det USA som är föredöme för debattnivån. "Bad Campaning" för att svärta ner motståndarens trovärdighet.

En kontrast till den påstådda Umeåandan - att vara kompis med alla men sedan ta heder och ära från var och en på bloggen?

Vi går emot en valrörelse då personangreppen kommer att hagla. Frågan är om det är det klimatet som är det bästa för att bygga en stad? Eller att bygga ett samhället där förtroendet för politiker är högt. Det största problemet för Grekland är just misstroendet mot den politiska ledningen. Utan tillit är det svårt att bygga ett hållbart samhälle.

Eller är allt detta matematik - med Vänsterpartiet i båten behövs inget samförstånd med Alliansen i synnerhet när de stora planeringsfrågorna snart är genomförda "vägpaketet mm". Var säker på att fortsättning följer.