Autumn...

Jag kommer från en by som ligger långt från städer och människor. Egentligen är det den vackraste platsen jag vet. Jag hade en tänkarsten när jag var liten. På den satt jag och filosoferade under tiden som jag tittade ut över en äng och en sjö.

Livet är en resa. Jag reser ibland. Tittar mig nyfiket omkring. Punktlig. Allt det andra kan vara svårt. Hållplatserna. Trängseln. Intrycken. Jag återvänder ständigt till min sten. I tanken finns jag ofta där. Stenen finns kvar – om och om igen…

Min blogg på Wordpress heter
Brittas Betraktelser

Skrivs av

Britta
Johansson

Vanliga etiketter

Andra världskriget avocado bakning Berlusconi Billie Holiday björkar; höst; regnbåge Bo Kaspers orkester dikter masterchef TV

» Visa alla etiketter

Mest kommenterat

Arkiv

Inlägg - RSS 2.0

Inlägg - Atom

Kommentarer - RSS 2.0

Hittat nåt olämpligt på den här sidan? Anmäl!

Av Britta Johansson, söndag 30 september 2012 klockan 18:25,

Hösten är här!

Det är något speciellt med hösten, som om livet börjar igen - fast naturen vill annorlunda. Nu kan man utan dåligt samvete kura inomhus, sortera böcker eller måla ett rum. Jag tänker göra en biohöst, frossa i filmer, läsa böcker och kanske växa lite som människa...

Jag läste att synen på medelåldern har förändrats; numera börjar den inte förrän vid 55. Man kan fortfarande bli en poet eller mjölka en get. Bara som exempel. Än finns det tid...

Alla höstar före denna
jag har dem inom mig
förhoppningarna
längtan att
börja om på nytt

När något stannar
startar något annat
tid att tänka
tid att känna
tid att längta

Jag har dem inom mig
i multnande löv
dallrande, frostiga morgnar
stilla står jag
och väntar...