Läkemedel eller narkotika…

Av , , Bli först att kommentera 3

Kollar på en dokumentär på SVT om 90-talets USA. Här berättar man att år 1993 åt 6 miljoner amerikaner Prozac och man gav till och med sina hundar Prozac för att ta bort deras ångest. Gränsen mellan läkemedel och narkotika suddades ut och man blev hög på läkemedel som man hämtade ut från apotek. Häromdagen hörde jag någon siffra, som jag nu glömt bort, att äldre människor i Sverige idag tar en hel mängd olika läkemedelspreparat. På Socialstyrelsen hemsida läser jag att, citat ”Varje år blir cirka 35 000 äldre så sjuka av sina läkemedel att de måste få sjukhusvård.”, vilket då måste motsäga syftet med medicinering.

Är det alltför lätt att skriva ut några piller istället för att göra en liten utredning om behovet av ytterligare medicinering…

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Somliga filmer minns man…

Av , , 2 kommentarer 5

Medans andra filmer läggs i glömska. För att påminna sig om att man överhuvudtaget har sett dem, måste man hitta en gammal biobiljett. Lika som igår när jag vecklade ut en rosa, skrynklig lapp där det stod Micke & Veronica. Filmen var trevlig så länge som den varade, men sedan glömdes den bort. Det finns en del filmer som fastnat; kanske är det för någon speciell scen eller för att handlingen grep tag. En film som jag faktiskt tittar på än idag är Falling in love med Meryl Streep och Robert de Niro. Andra filmer jag minns är Deer Hunter, Den sista färden, Amelie från Montemartre, Augustilunch i Rom. Filmer med Penelope Cruz, speciellt en där hon spelar en cancersjuk kvinna, Elegy. Filmer man snubblat över av en händelse, börjat titta och sedan varit fast. Filmer som har en historia att berätta och man grips tag av skådespelarnas proffsighet och kanske har det också att göra med manuset – för hur än proffsig man är kanske det är svårt att förvandla platta ord och meningar till något stort.

Det går några filmer på bio nu som jag planerar att se; Carol och En man som heter Ove. Jag tror jag vet redan nu vilken film jag kommer att minnas efteråt även om jag förmodligen kommer att uppskatta båda två…

 

 

 

2 kommentarer
Etiketter: , ,

Fatabur?

Av , , Bli först att kommentera 6

Det är inte varje dag man använder det ordet och uppriktigt sagt visste jag inte vad det betydde innan jag slog upp det i SAOL efter att jag först tänkt ordet. Varifrån det kom vet jag inte. Dagens allmänbildning är alltså betydelsen av fatabur ”förråds- eller klädkammare (mest bildligt) ur egen fatabur, av egen uppfinning. Alla dessa ord man inte kan och allt man inte har en aning om. Man sitter här i sin lilla bubbla och funderar på ordet ”fatabur” som om det skulle vara det mest viktiga att ta sig för just nu. Man måste veta. Skingra tvivlen, bort med slöjor som fördunklar. Det ordet måste förstås ha ett släktskap med tambur. Det skulle vara intressant att veta var de orden kommer ifrån. Finns det något mera ord med -bur som har med rum att göra?

Nej, nu är morgonfunderingen över. Jag såg nyligen Susanne Biers-rullen ” Bröllopet” som rör sig med frågorna om lögn och sanning och det som man ibland tror sig vara rätt att göra blir helt fel. Filmen poängterar också att det som verkligen betyder något är relationerna, kärlek och närhet till andra är vad vi behöver mest.

Bli först att kommentera

Allvarligt talat – när någon annan har svaret…

Av , , Bli först att kommentera 4

Jag köpte en bok till mig själv i julklapp: Lena Anderssons ”Allvarligt talat”. Boken innehåller existentiella frågor från människor riktade till radioprogrammet Allvarligt talat, där Lena A medverkat under några säsonger och gett sina svar på dessa frågor. Svaren är skrivna torrt sakliga och känns skönt befriande från svall av känslovågor. Att det är Lena As svar är ju också något att tänka på – för man tycker inte alltid lika och bara för att något står skrivet är det ju inte lika med att det är sant, men visst är hon klok, Lena. Hon skriver ”Beskyllningar av det psykologiserande slaget, du tycker det du tycker för att du är avundsjuk, går inte att tillbakavisa, vilket gör det särskilt lömska. De är avsedda att snärja, och att skambelägga” vidare ”Att psykologisera människors åsikter är ett maktmedel som heter duga, en härskarteknik avsedd att tysta”. Boken läste ut på några timmar, men jag antar att jag då och då kommer att plocka fram den när jag känner för en sval, mental dusch och en stunds vila i allt som omger oss.

Eftersom jag är ledig några dagar till tänker jag nu påbörja Fredrik Backmans ”Britt-Marie var här” och även gå på några biofilmer.

Har ni läst några bra böcker på sistone?

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Julen är barnens högtid…

Av , , Bli först att kommentera 3

När man kikade ut genom det frostiga köksfönstret kunde man se en figur komma gående långt bort på landsvägen. En lykta svängde fram och tillbaka och när figuren närmade sig gården och vek in på uppfartsvägen kröp jag upp i pappas knä. En hård knackning på fönstret och mina ögon var stora som tefat. Allt blev sedan tyst tills ytterdörren gick upp och en bankning på den tjocka trädörren in till köket. Jag stirrade mot dörren och vågade knappt andas. Dörren öppnades och så stod han då där; Tomten i min brors vinterkängor – men det tänkte jag alls inte på, jag stirrade bara på tomtens skägg och luva.

- God jul i stugan! ropade Tomten högt.

- God jul, ropade alla i köket i kör.

- Jaha, jag undrar om det finns några snälla barn i det här huset?

- Ja, viskade jag tyst.

- Här får Tomten sitta, sa min mamma.

- Det var snällt, sa Tomten. Jag har gått långt ikväll och jag är lite trött. Nå, låt se nu här är det en klapp: God Jul Britta önskar Ingrid. Finns det någon Britta här?

Jag gick sakta fram till Tomten som räckte fram klappen till mig och jag tog den och gav Tomten en kram som tack. Och så fortsatte det tills alla klapparna var utdelade och Tomten reste sig upp och sa att nu måste han fortsätta till nästa hus. Och han tog sin lykta och vände sig om till oss igen och sa, GOD JUL.

- GOD JUL, ropade alla och sedan var han borta.

Magin fortsatte när paketen öppnades och spänning släppte så småningom. Och alla var glada och på sin höjd lite glöggfryntliga. Julaftonen var både rolig och lite sorglig, för nu var det ju ett helt år innan Tomten skulle komma tillbaka igen. Och mig veterligen bor han fortfarande kvar ute i skogen, vid en landsväg i en liten by, in the middle of nowhere, och så kommer det ALLTID att förbli…

 

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Om du firar själv ikväll…

Av , , 2 kommentarer 8

Det är något med våra högtiders traditioner som kan kännas både härligt och jobbigt. Alla jular före den här, alla som man mött, alla som varit nära och inte längre finns kvar. Förra julaftonen var jag helt ensam, men upprätthöll traditionerna; Kalle, Karl-Bertil Jonsson, hemmagjord julmat, pappa Holgers julglögg och julklappar vid granen; visserligen en vit, konstgjort gran, men snygg ändå med röda, vita och silvriga kulor. Den eftermiddagen gick jag till kyrkan genom ett folktomt Umeå för att lyssna på julbön. Jag var den enda som var själv – alla andra satt i sällskap. När jag gick hem igen var det ännu färre personer ute och det kändes som om mänskligheten blivit upptagen till skyn av ett rymdskepp. I år är det helt annat, andra förutsättningar och gemenskap. Det är bra att ha något att jämföra med. Alla är vi ensamma någon gång, det är liksom sakernas tillstånd och i grund och botten är vi alltid själva. Tack och lov för att vi har TV, radio och datorer för att kommunicera med andra. Så om du sitter ensam ikväll – en riktigt GOD JUL önskar jag dig. På något sätt är vi ändå alla alltid tillsammans oavsett avstånd…

2 kommentarer
Etiketter: ,

Gina Dirawi – ett riktigt proffs!

Av , , Bli först att kommentera 3

Är det någon vettig människa som förstår protesterna mot Gina som årets julaftonsvärd i SVT? Hon är proffsig, rolig och gillar att uppträda i rutan. Hon är helt underbar Gina och jag kan tänka mig att alla barn som sitter framför Kalle imorgon tycker att hon är som en prinsessa, Askungen eller Snövit. Det blir magi och stjärnglitter:-)

Bli först att kommentera
Etiketter:

Allting betyder något…

Av , , Bli först att kommentera 5

Det finns så mycket onödigt i världen. Sådant som inte betyder någonting eller gör någon gott, fast jag har svårt med uttycket ”vad spelar det för roll” – för egentligen spelar allt roll, allt har en betydelse. Som meningen jag läste häromdagen; alla ska vi dö en dag – men alla andra dagar ska vi det inte! som fick mig att tänka till på ett annat uttryck man gärna slänger sig med ”vad gör det om hundra år”.

Det är betydelsen av alla de där andra dagarna när vi lever, skrattar och andas som betyder något. Det är betydelsen av den dagen någon sa, jag tycker du är fin. Det är dagar med doft av vår, det är sol bland vita moln. Det är dagar när någon håller upp dörren och säger varsågod eller en vänlig själ erbjuder sig att bära hem en tung kasse ”för att vara julsnäll”. Alla dagar och alla betyder något för någon. Och ibland vet vi inte ens om vår egen stora betydelse i alla de andra dagarna.

Bli först att kommentera
Etiketter: