Mitt liv är mitt…

Av , , 2 kommentarer 8

Jag känner mer och mer
att mitt liv är mitt
Det är inte en sverigedemokrats
kristdemokrats eller moderats
det är mitt
Det är inte en nazists
eller fullblodsegoists
det är mitt
Mitt liv är spritt
bland röda rosor och grönt
det är mitt

I en förhoppning
om att alla, alla i detta land
är inkluderade
oavsett hudfärg
nationalitet
ursprung
kön och allt
man kan komma på
det är mitt

Min agenda är så enkel
inga dolda ord eller ränker
det är bara så jag känner.
Solidaritet är inte bara ord
det är bortom allt man säger
och visar sig i det man gör
så därför vänner -
fråga alltid varför?

2 kommentarer
Etiketter:

Så var vi då i mål…

Av , , 2 kommentarer 5

Vi får snart en regering och på rätt sida av färgskalan. Det är som det är med alla kompromisser men jämfört med det yttersta högeralternativet känns det ändå helt ok.

Jag har sett en del dokumentärer om andra världskriget – det kommer ständigt nya filmer om detta fruktansvärda krig och dess konsekvenser.

I Storbritannien fick Brexit-avtalet nobben, men Mrs May klarade misstroendeomröstningen – och i Wolfgang Hanssons krönika i kvällens Expressen kan man läsa om May, citat: ”Hon måste sträcka ut handen över partigränsen och hitta en kompromiss som en majoritet att parlamentet kan gå med på. Det kommer kanske att spräcka hennes konservativa parti men kan rädda nationen. Någon måste bryta den totala förlamningen.” För det är väl det allt handlar om numera – att hitta lösningar, försöka samarbeta, att göra det bästa av situationen fast det är tufft.

Annars kände jag förut i veckan bara en stor sorg när jag läste att VK-bloggaren Anders Forss avlidit.

Dagarna blir allt längre och ljuset dröjer sig kvar på eftermiddagarna. Vi går mot ljusare tider. Trots klimatpåverkan och cyberhat – så frodas fortfarande människors kärlek till varandra och snön knarrar gammaldags tryggt under skorna. Kärleken är evig sjunger Lena Philipsson och jag är benägen att hålla med. Den finns i oss…

2 kommentarer
Etiketter:

André Leon Talley och alla andra man kan fundera på…

Av , , Bli först att kommentera 6

Jag såg dokumentären på TV igår om stilikonen André Leon Talley (idag 69 år). Bara av en slump. Jag har aldrig hört talas om den mannen förut och vet knappt något om stil heller – men programmet var fantastiskt! Vilken personlighet den mannen har och är. Hans största inspiration och trygghet fick han från sin mormor och kyrkan. I slutet av programmet ser man André i kyrkobänken under en predikan som hölls av en av hans nära kvinnliga vänner Eboni – det är ju en sådan passion och inlevelse att man inte kan låta bli att bli berörd. ”Pastor Martin Luther King, som bara var några år äldre än vad jag är nu hade tagit sina sista andetag där (Lorraine Motel) efter att han skjutits som en hund där han stod på balkongen. Vi har svåra dagar framför oss. Skriften säger att där det finns plåga finns också välsignelse. Där det finns död, finns också liv. Där det finns motgång, finns framgång. Skriften säger åt oss att fortsätta kämpa. Att hålla hoppet levande. Den säger åt oss att gå tillsammans, utan att förtröttas. Den säger åt oss att sjunga tillsammans, utan att förtröttas. Att be tillsammans, utan att förtröttas. Att dansa tillsammans, planera tillsammans, utan att förtröttas. Varför?”

Här bryts sekvensen från kyrkan – och svaret på den frågan är kanske vad vi alla borde fundera vidare på – varför?

TV-kvällen hade för övrigt börjat med ”Bergman – ett liv i fyra akter” (det sista avsnittet). Så begåvad, älskvärd, men en riktig mobbare. Så komplex är människan. Därefter Leif GWs program om Hermann Göring och hans svenska hustru Karin. Därefter André Leon Talley och eftersom jag var uppe i varv blev det efter detta ”Min sanning” där den lite mystiska, men även ärlige och rättframme David Lagercrantz intervjuades av Anna Hedenmo.

Man måste hålla hoppet levande – om en bättre värld – utan nazism, rasism och mobbare – att odla det bästa inom oss, istället för det sämsta. Varför? Ja, varför inte…

Bli först att kommentera
Etiketter: