En passionerad busschaufför…

Åkte buss till en annan stadsdel idag och satte mig ganska långt fram. Chauffören hade ett intressant samtal med en äldre herre som satt på första parkett som jag överhörde. Jag lärde mig en del bland annat att det byggts rälsbussar här i Umeå en gång i tiden. Det var ett sådant trevligt samtal! Det var inte meningen att tjuvlyssna, men kunde inte undgå att höra vad de talade om. När mitt ärende var avslutat och jag skulle återvända till mina hemtrakter så var bussen försenad och när jag sedan kliver på var det samma busschaufför – nu lite upprörd över ett beteende som hen inte accepterade. Därefter talar hen ut i bussen och ber om ursäkt för att hen hade pratat lite högt, förklarade varför och jag bara kände: tack och lov för busschaufförer som bryr sig, som har känslor och är passionerade för sitt arbete. Ett riktigt proffs. Jag bara älskar sådana människor:-)

Såg sedan nyheten att Sara Danius avlidit i cancer. Det kändes som om en släkting gått bort. Vilket avtryck hon har gjort och så stark person. Det är så sorgligt med döden. Oåterkallelig.

Vi behöver verkligen passionerade människor…