Mobilen: http://www.svt.se/nyheter/inrikes/din-mobil-skapar-86-kilo-avfall

Det är alla de där obehagliga sanningarna som förföljer oss i västvärlden. Vi har det ju så bra. Så välordnat i våra täppor. När någon skriver sanningar så skaver det ”Jag vill så gärna slänga ut mitt gamla kök och skapa något eget” – som exempel. Vi är alla gisslan i konsumtionens värld. Jag också på något vis fast jag försöker att inte vara det. Jag som är född på landet med en mor som diskade plastpåsarna och använde dem om och om igen. Därför älskar jag det moderna samhället, men inser också att det är inte hållbart. Moder jord mäktar inte mera. Jag tror ju att alla människor har en uppgift att fylla och ibland undrar jag vad vi gör med våra liv. Det bästa vi kan göra, det vi var menade att göra – gör vi det? Inser vi vår hela potential som det så vackert heter.

Jag föddes fri och jag kommer att lämna den här världen fri. Jag har inga starka emotioner till saker. Jag är en statist, en någon som lever här ett kort ögonblick, helt obetydlig, men ändå äkta. Det är det jag lever på. Min tro på att människor älskar det ursprungliga, elden, vinden, havet – allt vad alla före oss upplevt. Det är i elementen vi känner att vi är människor. Inte med senaste versionen av en bil eller mobiltelefon. Det gäller bara att älska livet. Och våga att inte följa strömmen. Man måste kunna stå utanför.