Det går bra att skriva på natten. När alla ljud är borta. Inga bussar brummar förbi mitt hus; allt är lugnt och stilla. Tystnad råder. Det här är en tid för inspiration. Tankarna vaknar så sakta till liv, idéer väcks. Ibland blir idén att baka en kaka, ibland att skriva några rader och jag tror verkligen att det där gamla ordspråket, morgonstund har guld i mund, har en viss sanningshalt:-)

Tänk att vi människor är så lika. Trots att vi ibland har svårt att förstå varandra är vi ändå stöpta i nästan samma form, det är bara små detaljer skiljer oss åt. Och det är ju "de små, små detaljerna som gör det". De som gör att jag är jag och att du är du.

Alla dessa människor med fantastiska begåvningar och när ett och ett blir så mycket mer, som Puccinis "O mio babbino caro" med Montserrat Caballé – en perfekt kombo att starta en fredagsmorgon med…

Trevlig helg!