Äntligen är den uppfunnen! I och för sig har prylen funnits i ganska många år, men efter detta kungörande kommer denna pryl att bli så eftertraktad och populär att det finns risk för att den säljer slut innan självaste Luciadagen. Därför uppmanas alla som förväntas gå till någon kyrka eller skola eller sitta hemma framför TVn för att se lussetåget och höra ”Natten går tunga fjät” i varierande stämmor och inte riktigt vet hur man uppför sig och dessutom ömmar för ”de svenska traditionerna” – inte glömma bort att stoppa ned prylen i väskan eller kavajfickan innan utgång eller ständigt ha den framme på soffbordet.

Tipp, tapp, tipp, tapp, tippe tippe tipp tapp…tipp, tipp. tack.

Ja, kära läsare – jag ska inte hålla er på sträckbänken. Med denna snygga pryl blir världen sedd med en enda färg. Nyanser suddas ut och närmar sig varandra. Det ljusa blir mörkare och det mörkare förblir mörkt – det är ungefär som att blunda – men ändå se. Ibland när jag hör något vackert, en sång så brukar mina ögon slutas. Jag tänker då varken på om människan som sjunger är kort, lång, tjock, smal, brun, vit, gul, röd eller svart – det har som ingen betydelse. Det är en röst i en kropp och denna kropp har en hjärna. Utsidan är liksom bara förpackningen på alltihopa. Alla är vackra. Black is beautiful. White is beautiful. Yellow is beautiful. Brown is beautiful. Red is beautiful. Det är bara rasisten som är ugly.

Så för att göra världen lite mera förståelig för de som har svårigheter med nyanser kommer årets julklapp – solbrillorna!

God Jul och tänk på att alla små barn, ungdomar, vuxna och tomtar är lika mycket värda oavsett färg…