Det är något mystiskt med Carl Gustav Jung – inte bara att han har samma namn som den svenske Konungen – utan hans drömmar. Alla hans studier och erfarenheter och teorier, som den om skuggan, källa Psykologiguiden, citat: ”Skuggan är i stället den delen av oss som vi helst inte vill kännas vid men som ändå förföljer oss lika envist som skuggan av vår kropp när vi rör oss i solskenet eller som bilden av oss när vi rör oss framför en spegel.”

Jung reser i sällskap med några amerikanska vänner till indianerna i New Mexico, de ”stadsbyggande” pueblos. Nu får han även tala med en icke-europé, till en människa som inte är vit. Det är en hövding över Taos pueblos, enligt Jung ”en intelligent man mellan fyrtio och femtio”. Han heter Ochwiä-Biano (berg-sjö). Citat ”Jag kunde tala till honom så som jag sällan kunnat tala med en europé.”

”Se”, sade Ochwiä Biano, ”vad de vita ser grymma ut”. Deras läppar är tunna, deras näsor spetsiga, deras ansikten är fårade och vanställda av rynkor, deras ögon har en stel blick, de söker alltid något. Vad söker de? De vita vill alltid ha något, de är alltid oroliga och rastlösa. Vi vet inte vad de vill. Vi förstår dem inte. Vi tror att de är vansinniga”.

Jag frågade honom varför han ansåg att alla vita var vansinniga. Han genmälde: ”De säger att de tänker med huvudet.”

”Naturligtvis. Var tänker du då?” frågade jag häpen.

”Vi tänker här”, sade han och visade på sitt hjärta.

Jung försjönk i djupa tankar. ”För första gången i mitt liv tyckte jag att någon hade tecknat en bild för mig av den vita människan sådan hon är. Det var som om jag dittills bara hade sett sentimentalt förskönande färgtryck. Denne indian hade träffat vår ömma punkt och rört vid något som vi är blinda för. Jag kände det som om någon obekant och ändå innerligt välkänt steg upp i mig som en formlös dimma. Och ur denna dimma framträdde nu bild efter bild”. Slut citat och efter denna text nämner han de romerska legionerna, Karl den store, korsfararna, Columbus, Cortez och citat ”Jag såg hur Söderhavsöarna avfolkades medelst brännvin, syfilis och scharlakansfeberinfekterade kläder.”

”Alla de örnar och övriga rovdjur som pryder våra vapensköldar föreföll mig som passande psykologiska uttryck för vår sanna natur”.

C.G. Jung, schweizisk psykiater och religionspsykolog (1875-1961)