Gick min vanliga promenadrunda igår, de dagar jag går en runda vill säga. Jag var trött och enda anledning till att jag gick ut var att jag hade lovat mig själv en tupplur när jag kom hem igen. När jag kommer in till Vasaplan gick jag förbi några okända människor som ville börja prata med mig eller åtminstone fråga om något och jag kände bara att jag orkar inte just nu och fortsatte bara att gå utan att svara. Efteråt kände jag mig som världens otrevligaste knöl och efter ett tiotal meter var jag på väg att vända om och fråga vad de ville. Det finns inget försvar för ett sådant beteende, men jag hoppas att de fick svar ändå – av någon trevlig människa. Ibland blir man trött på sig själv. Speciellt när jag kom att tänka på när jag åkte till Rom och skulle hitta till mitt hotell och frågade ett stort antal människor om vägen och alla var hur hjälpsamma som helst. Vände kartan rätt väg till och med.

Nästa gång jag går ut får jag ta med en karta över Umeå med busshållplatser och avgångstider så att jag åtminstone kan ge ett korrekt svar och sona mina tidigare tillkortakommanden:-)