Vad vill egentligen Socialdemokraterna när det gäller hushållsnära tjänster? De har ett kongressbeslut på att lägga ner reformen- men nu börjar några enstaka profiler i partiet tveka och tycker att reformen bör vara kvar men med speciella villkor! Vad är man egentligen rädd för? 11 000 nya jobb har reformen gett och 75 % av de som jobbar med hushållsnära tjänster kommer dessutom från en tillvaro med arbetslöshet! 

11 000 nya "vita" jobb med hushållsnära tjänster. Fler och fler barnfamiljer anlitar hjälp. Även pensionärer! Fler kvinnliga företagare har det också blivit! Och detta vill den röd-gröna oppositionen ta bort! Man slutar aldrig att förvånas!

11 000 nya "vita" jobb med hushållsnära tjänster. Fler och fler barnfamiljer anlitar hjälp. Även pensionärer! Fler kvinnliga företagare har det också blivit! Och detta vill den röd-gröna oppositionen ta bort! Man slutar aldrig att förvånas!

Tänker då närmast på assistansupproret och kampen om rätt till delaktighet, valfrihet och en god livskvalitet. För många av oss en självklarhet men dock inte för personer med funktionsnedsättning, trots en rättighetslagstiftning och en FN konvention.

Handikapprörelsen gör ett "jättejobb" i dessa frågor. Nu är det dags att  sätta ner foten för politiken. Folkpartiet gör det!

Nu kommer även Västerbotten att införa vårdval i primärvården. Socialdemokraterna säger dock att lagen ska rivas upp om de skulle komma i majoritet.

Jag förstår inte hur de diskuterar. Nio landsting har så här långt infört vårdval och i dessa landsting har det tillsammans etablerats 139 nya vårdcentraler!

Alliansen har individen i fokus. Patienten ska få mer att säga till om.

Under förra S-regeringen var det långa köer med väntetider på över 1 år inom vissa områden. Köerna var konstanta trots att den S-märkta regeringen tillförde 45 miljarder. På 12 månader har vårdmiljarden som alliansregeringen tillfört minskat köerna och det arbetet ska fortsätta. 

Alliansen värnar patienten- inte systemet 

Hur har ni det med enkelt avhjälpta hinder egentligen? År 2000 tog riksdagen beslutet om den nationella handlingsplanen. 2010 skulle vi ha uppnått en god tillgänlighet och de enkelt avhjälpta hindren skulle vara fixade.

Trots att alliansregeringen vidtagit en hel del åtgärder så kvarstår en del. att göra I dagarna har Sveriges kommuner och landsting skickat ett brev till kommunerna där man erbjuder en möjlighet till projektpengar till konsult som tillsammans med kommunens ledning ska kolla upp hur långt man kommit i detta arbete. Min undran när jag såg detta är : hur långt har kommunerna i Västerbotten kommit? Vilka ambitioner har man? Tänker man på tillgänglighet när man fattar sina politiska beslut i olika kommunala nämnder? Tar man detta på allvar? Har man verkligen förstått att en god tillgänglighet är viktig såväl för ung som gammal?

Vad sitter det i att man trots en period av 20 år inte kommit längre? Detta borde vara ett prioriterat område? Eller har jag fel?

Bra att det även blir öppna jämförelser kring detta område. Det är bra att vi medborgare kan få se vilka kommuner som tar detta seriöst och vilka som bara nonchalerar!

Jag följer assistansupproret noga! Socialstyrelsen har tack och lov dragit tillbaka detta integritetskränkande underlag. Min förhoppning är omstart och då genom att aktivt ta del av den kunskap och kompetens som finns hos handikapporganisationerna! Skulle du vilja att någon kom hem till dig och tog tid på dina toalettbesök, eller ställde frågor om dina sexualvanor? Detta ska personer med funktionsnedsättning stå ut med! Det strider helt och hållet mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning!

Jag kommer att följa detta noga. Som sagt socialstyrelsen har backat och min förhoppning är att samverkan med organisationerna kan återupptas!

Nåon bättre minister kunde vi överhuvdtaget inte fått på denna post. Dock mycket tråkigt att återigen idag få läsa detta ifrågasättande kring hennes beslut att bli minister nu när hon väntar barn. Hur tänker folk?

Birgitta är en aktiv, engagerad  och kunnig politiker. Vi behöver henne i politiken