C har lirat sina första basketmatcher nu på morgonen. Hon var så nervös innan så hon grät. Men jag kom ihåg hur min far gjorde när jag va liten, han gav mig ett tuggummi och vipps så hade jag nått annaT att tänka på. Så mammaCilla drog fram tuggummi paketet och gav dottern många uppmuntrande ord sedan var det dax. Första matchen var hon stel som en pinne i försvar men i anfall gick det bättre. Mellan matcherna samlade tränaren gänget och gav laget lite ”taktiksnack” som dottern sa, genast gick det mycket bättre för hela laget. Dottern skötte sig utmärkt på planen, önska bara att mon pappa hade fått sett detta. Han var den som uppmuntrade mig under hela min fotbollskarriär.

Sedan när C äntligen vågade skjuta nätade hon direkt. Hon sken som solen!! Hon gick in i närkamper och knyckte bollen för motståndarna. Så himla roligt att äntligen få andas gympahall igen. Där är vi olika jag och Alfan, jag skulle lätt kunna hänga i en gympahall hela helgen medans han vill vara hemma mer. Missförstå mig rätt han gillar oxå idrott men även att va hemma hahaha.

Annars kör vi full nedräknande här hemma, har börjat på packningslistan. Sjukt länge två veckor utan tvättmaskin. Men det ska nog gå bra, hahaha.

Nu blir det en omgång på tenton innan det är dax att hämta hem C från konserten hon är med i, I hjärtas mitt.