Ni som brukar följa min blogg vet att jag numera är både förälder till ett barn med särskilda behov och personal på ett gruppboenden. Jag var personal långt innan jag blev förälder till sonen Ja även dottern. Det jag vet är att man vinner inget på att vara en förälder som kräver orimliga saker. Detta är något jag verkligen försöker tänka på i mötet med sonens resurs. För som personal har jag mer koll på läget än vad många anhöriga tror. Hahaha så är det såklart med sonens resurs.

Det jag även märkt är att många föräldrar väljer sina konflikter med omsorg så livet ska rulla på så smärtfritt som möjligt. Så är det även hemma hos oss. Denna gång är det åka skridskor. Sonen har gjort isbanan till ett ”farligt” ställe i hans värld, vi orkar inte ta tag i problemet. Det blir vinter och alla ska åka skridskor på skolan. Vi säger i förbifarten. Joooo det är skridskor i veckan. Sonen får ångest.

När vi kommer till skolan förra veckan så har sonen ältar detta i flera dagar. Jag ber honom prata med D på skolan. Nu är ångesten hög och den röda gubben ilska (i insidan ut) styr nu spakarna. D svarar men hur löser vi detta?

Jag ser än en gång hur sonen litar på sin resurs och jag blir varm i hjärtat. D säger att ”Du behöver inte åka skridskor denna vecka. Förra veckan fick jag se en film där D åker skridskor och T åker på en skrana efter. Jag blir varm i hjärtat.

Idag var det skridskor igen och jag vet att det har en plan. Nått om nått stort paket. Då har den fantastiska människan släpat med sin spark hemifrån och slagit in den.

Mamman går till jobbet med varmt hjärta och tårar i ögonen. När jag hämtar sonen får jag se en film där sonen har skridsko på sig och åker tillsammans med sin lärare och resursen filmar. Ja givetvis får han en kram. Det är exakt så här jag vill jobba. Jag som förälder släpper mitt eget kontrollbehov och personalen får göra sitt jobb. Detta gjorde min dag och helg. JAG ÄR SÅ TACKSAM ATT MARIEBERGSKOLAN HAR DEN BÄSTA RESURSEN.

En och en halvtimme hade sonen haft på sig sina skridskor. Ja visst blir man glad på riktigt.