Livet med Familjen Brönemyr

Inget är omöjligt, ibland tar det bara lite längre tid

Etikett: tankar

Jag och min far

Av , , Bli först att kommentera 6

1)Där borta I soffan Har vi lagt vår far Där vilar han tryggt På den plats han (har) valt Där brisen från älven får ge honom fläkt Där hamnar vi alla tillslut… I min släkt

2) Till skogen I Gräsmyr Tog han mig med Han lärde mig svampar Och hur man eldar med ved Vi grillade "körven", å vi bodde I tält I naturen finns så mycket bra, tyckte jag, och min far

Ref. Han njöt på sin skoter, av att pimpla på is där fick vi lake, I mängd givetvis. Han skjutsa med Forden Det satt aldrig fast Han gav oss styrka när allt kändes kasst, man låg aldrig till last

3) Jag saknar hans humor, som var hans sigill Den som la grunden för att jag finns till "Välhängd" av sallad…var det lögn??, vilken skurk?! Vad blir det för mat far? Det blir indiskt på burk Jag önskar du stannat du skulle blitt kvar Men nu får du vila det tror jag är bra,… för min far

4)Här inne I hjärtat har jag lagt min far Känslor och minnen, är det som blir kvar Men hur finner jag modet, att säga adjö Jag trodde nog aldrig att du kunde dö Cirkeln ska slutas Det har jag kvar Vi ska enas I jorden Jag och min far Vi ska enas I jorden ….Jag… och min far

Lära känna Kennet en Kennet

Av , , Bli först att kommentera 9

I helgen har de som sagt varit en artikel om pappa Kennet i VK. Tycker ändå det är all heder åt Vk att göra ett repotage om pappa eftersm det var bla pga VK han dog. Eller rättare sagt rengöringsmedlet de använde i tryckarna på 70-80 talet.

Min pappa är min gud. Jag skulle till vilket pris som helst göra så att han levde igen och fick vara frisk. Det är så sjukt orättvist att han och hans jobbarkompisar ska dö så mycket i förtid!

Ni som har följt mej här eller läst Vk har nog förstått att pappa var en man med humor påslagen allt för jämnan. HAAHAHA skulle nog dö om jag levde med en sån man…. Men vänta nu… Det gör jag ju redan!! Alfahannen är som pappa fast bara i större förpakning hehehe!!Hela min familj har lätt för att skratta  (och gråta men vill inte erkänna det bara 😉 )  Ska verkligen göra ett kraft tag i att uppfostra mina barn som jag blev uppfostrad, Mycket glädje och friluvs liv…..

Just så som vi lever nu alltså i

familjen Brönemyr, gött mos!

Ni som vill läsa mer och se bilder på pappa tryck på kategorin

pappa Kennet en Kennet

Bloggen har hjälpt mej och min familj att bearbeta pappas död, inte lätt när man har en dotter/syster som eltar och eltar, Men jag tror det är den enda vägen ut att man ska orka genom livet när man förlorar någon som står en varmt om hjärtat.

I helgen förstod jag när jag såg min familj stå och hänga över farbror Birgers grav och sedan farfar Gunnars grav att jag saknar att inte pappa har någon grav ännu…

Jag vill planera en fin Dhalia på hans grav!!

En som kommer varje år!! Mörk mörk röd!!

Tycker det är så fint av kusin Mikael och farbror Tony att låta pappa begravas i Farmor och farfars grav.

 

 

http://www.vk.se/877170/kennet-fick-sista-vilan-i-kokssoffan

 

Idrottsgalan, Jeffery

Av , , Bli först att kommentera 5

Börjar med slutet, vilken jävla tur att inte Sara vann jerringspriset! Jävlar så tankad brud eller så har hon Parkinson! Kan de inte vänta med att hälla i sig sprit till efterfesten?
Bra förebild för alla hästtjejer. Not.

Men det va några som jag fastna på lite extra, Jeffrey Ige, kulstötning, han vann sportspegelns pris. Klart jag fastna för honom eftersom han tävlar i paralympic. I mitt yrke inom begåvningsnersättning, är det fortfarande tabu att prata direkt till personen med begåvningsnersättning om att just den människan har det. Vilket jag gör och får mycket skit för……. Jag har flera gånger fått samtal av anhöriga att jag absolut inte får säga att deras barn, syster, mor, kusin har ett handikapp?? Vad är det för fel på att ha ett handikapp undrar jag då? Är det något fel på mej eftersom jag har dyslektsi, är det nått min mamma ska skämmas över, alltså Hallå vi lever på 2010 talet, vi som ska va så jävla accepterande och normaliserande. Vart tar tå verkligheten vägen om man inte kan prata om att man har ett handikapp!

Jag blev så himla glad i hjärtat när jag såg Jefferys film innan och hans tal, det va inget konstigt alls att han hade utvecklingsstörning (som han själv sa, men vi normalstörda absolut inte får säga), att vara utvecklingsstörd betyder bara att det tar lite längre tid att lära sig vissa saker sa Jeffery, så himla bra sagt för så är det. Ja vissa saker kanske de aldrig lär sig beroende på vilken nivå de ligger på.

Jag vet att det inte är lätt att prata om känsliga saker med ens barn, har ju faktiskt barn själv. Men man gör alla en tjänst om alla föräldrar skulle sluta curla sina barn med eller utan handikapp! Ni som inte har någon erfarenhet av människor med begåvningsnersättning kan nu lyssna lite extra för att förstånden och deras känslor, ni vet normalstörda barn går igenom trotts av olika steg sedan är det den fantastiska tonåren (som jag inte än har egen erfarenhet av). Men människor med begåv. Fastnar som i någon av trottsfällorna och en del tar sig ur med hjälp av olika hjälpmedel och en del tar sig aldrig ur.

Min dotter är nu sju år och har under hösten gått igenom minitonåren som det så fint heter. Hon höll på att driva mej till vansinne, men en dag på jobbet när jag prata med en brukare om olika faser i livet förstod jag att det är ju detta jag måste göra hemma. Sagt och gjort, jag pratandes C om trotts och hur hormonerna påverkas i ens kropp under ens uppväxt. C tyckte det va intressant och fråga massor vi googla på nätet när jag inte visste svaren, både hon och jag va rätt nöjd efter detta samtal, jag upplever henne som mer öppen efter detta och lättare att diskutera med. Sen förstår hon fortfarande inte allt, men hon mår bättre.

Så om man nu kan prata med barn om detta om hur kroppen fungerats varför kan man inte säga det till en människa med begåvningsnersättning kan man ju då undra.

Normalstörda eller inte man måste kunna bete sig, som tex säga hej när man kommer, hej då när man går, tack för maten eller varför inte säga förlåt.
Man har inte en konflikt bara för att tillrättalägga barnet eller brukaren, nä jag tänker att man har det för att de ska utvecklas i sig själv, tänka över vad som har sagts och återkoppla (alltså ta upp situationen igen, förklara varför du som förälder eller personal säger så och fråga hur barnet eller brukaren upplevde det hela)

Ja det blev ju mer om hur Cilla tänker än Idrottsgalan, Jaja blir ju så i bland!