Jag har fått svar – TACK:)
Nu har jag fått svar på nästan alla frågor som jag ställde till vår kommun. Ett stort tack till Göran, Simon och Jan! Här har iaf jag fått sån information som jag inte kände till och det uppskattar jag innerligt! Synd bara att det inte kan göras mera lättillgängligt för oss medborgare och att vi kan ha en rak och snabbare kommunikation.
Nu har jag en del följdfrågor men kan ju inte ställa dem här för här blir det nog inga svar – tyvärr! Så jag får väl skriva ihop dem och skicka in en ny omgång frågor. Men eftersom jag vet att många är nyfikna på svaren så lägger jag upp dem så länge.
1. varför fick man inom skolan – både ledning och personal – ingen utbildning eller information innan flyktingarna kom?
Kommunen skrev avtal under november 2002 om att ta emot flyktingar. Den dåvarande kommunledningen och tjänstemannaledningen träffades och diskuterade igenom frågan. Från skolans sida deltog Leif Karlsson och Birgitta Linder(rektor). Undertecknad deltog i samtalen i egenskap av socialchef.
Det bildades en arbetsgrupp, en videofilm om Sorsele spelades in och undertecknad och Birgitta Linder åkte ned till Nacka kommun för att träffa flyktingarna. Alla var överens om att ta emot flyktingarna och att det var skolans organisation som skulle utbilda sin personal. Jag är helt övertygad att så också skedde. Så började ärendet.
Besvarat av: Göran Vikström
- har ni politiker och tjänstemän som tagit flyktingbeslutet för avsikt att göra ett
Det är politikerna som fatta besluten om att ta emot flyktingar. Tjänstemännens roll är att utreda och lägga fram förslagen till politikerna. Ansvaret för att ha kontakter med er ligger på den politiskt tillsatta nämnden, BOU, och tjänstemannaansvaret på rektor och skolchef. Jag utgår från att de för regelbundna samtal med er i verksamheten. Om så inte är fallet, hör gärna av dig.
Besvarat av: Göran Vikström
- är nya flyktingar på gång och i så fall tidsperspektiv?
Kommunen har ett avtal om att ta emot 100 flyktingar och detta per år. Så har inte skett utan kommunen har strävat efter att ha 100 flyktingar under en flerårsperiod.
Besvarat av: Göran Vikström
- vilka resor är gjorda till Ryssland och tydligen Finland, vilka har åkt på respektive resa och vad kostade de?
Kommunen är sedan 2003 vänort med Apatity på Kolahalvön. Undertecknad har tillsammans med tre andra medarbetare(tolk och två sakkunniga) arbetat med funktionshindrade för att tillskapa bättre levnadsvillkor. Detta har resulterat i att en dagverksamhet, ett korttidsboende och ett gruppboende startats upp och drivs av ryssarna. Vi har ställt upp med kunskap. Verksamheten har finansierats med SIDA-medel.(2.050.000 för projekttiden). I detta projekt har kommunen bidragit med 33.000. Kommunen har ett ytterst gott anseende i Apatity och Murmansk oblast. Varje halvår har rapporter upprättats och sänts in till SIDA liksom att räkenskaperna reviderats av revisionsfirma.
Därutöver har kommunen gjort två resor till Apatity och Murmansk för att diskutera en arbetskraftsinvandring. Med på resa ett var kommunalrådet, Tage Karlsson (S), undertecknad, de två sakkunniga från SIDA-projektet och tolken. Vi har rest med bil och påbörjat resan ca 06.00 och varit framme ca 23.00. Att vi rest med bil är för att hålla kostnaderna nere. De sakkunniga avstod från att ta ut någon lön.
Med på resa nummer två var kommunalrådet, Tage Karlsson(S), undertecknad, en sakkunnig från SIDA-projektet och tolken. Vi har rest med bil och påbörjat resan ca 06.00 och varit framme ca.23.00. Någon övertidsersättning eller traktamenten har aldrig betalts ut under någon av rysslandsresorna.(ej heller resor finansierade av SIDA)
De två resorna om arbetskraftsinvandringen har beslutats av en enhällig kommunstyrelse.
Kostnaden för de båda resorna uppgår till 76.429.
Resorna till Levi i Finland har skett inom ramen för att utveckla turist och besöksnäringen och tillsammans med företagarna. Finansieringen har bekostats av företagarna själva liksom att kommunen har tillskjutit marknadsföringsmedel. Kontakta gärna Lennart Persson i Ammarnäs som företrädare för företagen. Beslut har fattats i näringslivsutskottet om deltagande. Med var även företrädare från den politiska sidan och företrädare för näringslivsutvecklingen i kommunen. Kommunens eventuella nettokostnad har jag i dagsläget inte klart för mig.
Besvarat av: Göran Vikström
- var hittar man utvärderingarna av alla EU-projekt som gjorts under åren?
Tala med Björg Sjögren på kommunens projektkontor.
Besvarat av: Göran Vikström
- vad har Eco-Stop projektet genererat och vad har det kostat kommunen? Var hittar man utvärdering av den?
Tala med Björg Sjögren på kommunens projektkontor.
Besvarat av: Göran Vikström
- 2,8 miljoner verkar vara tveksamma i redovisningen av politikerkostnader. Vad är dessa 2,8 miljoner för nåt?
Kommunen har redovisat på sin hemsida vad politikerkostnaderna uppgår till. Redovisningen är korrekt och uppgiften som du tar fram har kommunen ingen befattning med. Kontakta Jan Nilsson, ekonomiansvarig om du vill vet mer.
Besvarat av: Göran Vikström
- vad har kommunen tjänat på att skapa SorseleBO AB?
Kommunen har fått hjälp av BKN (Statens Bostads Kreditnämnd) för att sanera sin dåliga ekonomi. En förutsättning (krav) för att kunna få hjälp var att kommunen bildade ett bostadsbolag (kommunägt aktiebostadsbolag) med egen styrelse och VD så att förvaltningsfrågan för bostäder (lägenheter) framgent skulle skötas mer specifikt, avskiljt från kommunens övriga verksamheter. Avtalet, som tecknades hösten 2005, innebar att kommunen fick 7 miljoner kronor som ett bidrag av staten som hjälp för att sanera sin dåliga ekonomi vad gällde bostäder/lägenheter. Det finns också krav som staten ställer på kommunen för att kommunen skulle få detta bidrag utöver kravet att ett separat bolag skulle bildas bl.a. ska kommunen tillställa staten bostadsbolagets fastställda årsredovisningar samt skriftliga rapporter årligen från kommunen om vilka åtgärder som kommunen och bostadsbolaget har vidtagit för att sanera fastighetsekonomin.
Det handlar i stort om hur staten kan hjälpa en kommun med omstrukturering eller rekonstruktion av kommunala bostadsföretag i en i övrigt mycket svag bostadsmarknad.
Sorsele kommun ansökte om denna hjälp den 12 november 2004.
Allt detta regleras i de avtal som tecknades hösten 2005. Avtalet heter ”Avtal mellan Svenska staten genom Statens bostadsnämnd och Sorsele kommun”
Besvarat av: Simon Sundström (teknisk chef)
- hur många vindkraftverk av de 835 som nu verkar ska uppföras kommer att finnas inom Sorsele kommun?
Utbyggnadspotentialen i de områden som bedömts som lämpliga områden i tilläggsplanen för vindkraft är totalt för Sorsele kommun 380 st. verk. (455 st. för Storumans kommun).
Övriga områden som inte har bedömts i tilläggsplanen kommer att prövas utifrån gällande lagstiftning och de riktlinjer som kommunen tagit fram.
Mer information kan hittas på följande hemsida http://www.sorsele.se/vindkraft/
Besvarat av: Förvaltningschef för samhällsbyggnadsförvaltningen Jan Fransson
- vad skulle dessa vindkraftverk kunna generera tillbaka till kommunen rent ekonomiskt?
Svaret utgår ifrån att man här menar kommunen som de medborgare och verksamheter som utgör kommunen.
Vad kommunen (medborgarna/verksamheter) kan tjäna på utbyggnaden är eventuella arbetstillfällen och utkomster för enskilda och verksamheter/entreprenörer. Både då det gäller själva byggnationerna men även då verken övergår till drift. Det finns idag inga lagrum eller regler som automatiskt ger kommunen (som organisation och förvaltning) pengar då vindkraftverk byggs. Den normala ersättningen som utbetalas av vindföretag är markersättningar men för att få dessa måste man vara fastighetsägare där vindkraften byggs. Kommunen äger ingen mark där de planerade vindkraftsverken ska byggas. Ej heller finns det någon möjlighet till ersättning om staten är fastighetsägare. Kommunen diskuterar fortlöpande med vindkraftsföretagen om en form av ersättning som skulle kunna liknas med regleringsmedel d.v.s. de ersättningssystem som finns då vattenkraft byggs ut. Vi kan kalla det ”vindkraftspeng”, men hur dessa diskussioner och förhandlingar faller ut är för dagen okänt. Många arbetsgrupper och intresseorganisationer har bildats i regionen med anledning av denna utbyggnad och dessa grupper försöker på olika sätt, antingen via vindkraftsföretagen men även direkt mot staten, att föra resonemang om hur kommunerna skulle kunna få ersättning för de intrång som dessa vindkraftsparker ger. En ersättning som kommunen skulle kunna använda till gagn för kommunens bästa. Sorsele kommun bevakar dessa frågor på olika sätt bl.a. via Region Västerbotten, som startat projektet ”Medvind” för att ta tillvara på kommunernas intressen. I denna grupp återfinns i stort alla intressenter även företrädare för entreprenörer och företagare.
Besvarat av: Simon Sundström (teknisk chef)
- varför drivs inte frågan att få till stånd en fjällväg?
Frågan om en fjällväg återfinns i kommunens prioriteringar i Regionala Transportplanen.
Om man ska söka denna handling så heter den ”Infrastrukturplan 2010- 2021”.
Den är antagen av kommunen under 2009 och förväntas ligga till grund för fortsatta diskussioner mellan berörda parter och av det skälet så anses det att frågan drivs. Naturligtvis tappar en del frågor fart och kraft då det är valår så även denna fråga men planen ligger fast och ska följas. Kommunen planerar ånyo att bjuda in Trafikverken under 2011 till möten där bl.a. denna plan ska diskuteras. Frågan är mycket komplex, den berör väldigt många och måste hanteras med försiktighet och tålamod. I den förstudie om ”fjällväg”, som måste göras först, ska alla frågor hanteras med alla berörda parter. Dessa frågor ska också hanteras av den kommun dit vägen ska riktas. Den nya politiska ledningen i Sorsele kommun bestämmer hur det fortsatta arbetet ska bedrivas fr.o.m. 2011.
Besvarat av: Simon Sundström (teknisk chef)
Senaste kommentarerna