Intressant tanke

Av , , Bli först att kommentera 6

Fick en intressant kommentar från Ammarnäs angående doktorand Karin Hammarlunds (SLU) åsikter om vindkraften.

Han skriver även så här ”Nu har jag ingen åsikt i vindkraftsfrågan då jag inte är personligt eller generellt berörd”. Jag förstår precis vad han menar – han kommer inte att se dem. Och då är allt lugnt. Eller….?

Jag menar i mina åsikter att detta berör HELA kommunen eftersom INGEN vet effekterna av det. Jo under Tyck till finns det någon/några (hur de använder sina pseudonymer har man ingen aning om) som är överdrivet positiva. Markägare eller avkommor till dem? Man kan bara gissa.

Hur som helst tror jag att detta är något som kommer att beröra hela kommunen på ett eller annat sätt – positivt eller negativt. Problemet är att ingen vet effekterna! Inte ens Vindkraftscentrum som var i Sorsele och informerade för ett par veckor sedan kunde ge några garantier lokalt – man poängterade tydligt att det skapas jobb – regionalt/nationellt/internationellt settt! Utom för fastighetsägarna då. Jfr vad Blaiken genererar kommunen och hur många Sorselebor som jobbar där – två eller tre i dag.

Nu pratar vi 50-100 meter högre snurror och betydligt närmare bebyggelse. INGEN pratar om hur det slår mot turism, inflyttning/avbefolkning! Dessa tre parametrar hör ihop. Och ingen forskning finns konstigt nog omkring detta. Mittuniversitet, Östersund, påstod i våras att de håller på men ingenting har ännu kommit ut vad jag förstått. Jag tycker det är märkligt att ingen vet något om detta! Eller får inget komma ut?

OM det drabbar skogslandet negativt befolknings/besöksmässigt drabbar det hela kommunen. Precis på samma sätt som om det skulle försvinna turistföretag och inflyttning av någon anledning skulle stagnera i Ammarnäs så drabbar även det hela kommunen. Därför anser jag att detta är en angelägenhet för hela kommunen och jag tror inte på en folkomröstning för jag antar att de som inte direkt kommer att beröras ej heller kommer att engagerar sig i frågan.

OM det påverkar kommunen positivt så har ALLA i kommunen glädje av det. Problemet är bara att vi vet inte vart det bär! Våra politiker kan tydligen inte heller informera om nåt! Så vad vet vi oavsett var vi befinner oss i kommunen. Vi sitter alla i samma båt:) Oavsett om vi visuellt eller ej berörs av snurrorna.

 

 

Bli först att kommentera

Karin Hammarlund – doktorand vid SLU

Av , , 5 kommentarer 7

Hmmm…….det finns mycket att grubbla över! Jag tvivlar att våra politiker har hela bilden klar för sig. Och då tänker jag inte på de politiker som på ett eller annat sätt har egen ekonomisk vinning av vindkraft. Att de är positiva är ju en självklarhet! Men de är jäv och har ingen som helst rätt att varken påverka eller vara med i beslut. De får överhuvudtaget inte närvara när dessa frågor behandlas eller förbereds av politiker eller tjänstemän! Det är de andra politikerna och de jävigas oberoende suppleanter som står för beredningar och beslut! Jag hoppas innerligt och förutsätter att det är ”rent spel” rakt igenom från våra politiker och att man från övriga politiker bromsar lite och försöker få till stånd någon form av omtag i frågan. Jag är inte säker på att en folkomröstning i dagsläget är rätt metod. Jag tror mera på en ny översyn av översiktsplanen – den nuvarande är ju inaktuell – samt kommunikation med befolkningen på något sätt innan man tar det slutliga politiska beslutet. Eller kanske en folkomröstning när både politiker och medborgare mera förstår vad detta enorma ingrepp i vår natur KAN innebära. Och hur lite det KAN generera vår kommun ekonomiskt! INGEN av våra politiker kan i dag säga HUR detta totalt påverkar kommunen. VI ALLA vet för lite!!!

 

LANDSKAPET – KARIN HAMMARLUND

Viktigt att förstå landskapets värde

”Det gäller att få vindkraften att ansluta till landskapets värden.”

Att förstå landskapens värde, en politisk utmaning före vindkraftetablering.

Hur vi tolererar vindkraft är starkt förknippat med den process som föregår etableringen.

Karin Hammarlund är doktorand vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Landskapets värde beskriver hon såhär:

Landskapet är det som engagerar, det man älskar, det man hittar hem i, det man vill ha beständighet i.

När diskussionerna inför en vindkraftsetablering är i full gång, då pratar man allt annat än – just värdet.

Den här processen där värdet av det egna landskapet bedöms ska komma tidigt i planeringen.

Redan innan skrivandet av vindkraftsplanen i kommunen där det ska finnas med, säger Karin Hammarlund.

Vad det är vi upplever, vad vi har behov av, kan variera. Bor man permanent på en plats är det ett, är man tillfällig besökare är det kanske ett annat. Vi måste också ta fram vilken utveckling vi ska ha.

Och det är viktiga verktyg det handlar om:

Analysen ska göras i dialog med medborgare. Därefter kan den användas till all slags planering. Det gäller både att förstå värdena, samtidigt som vi inte ska dyka ner i detaljinventeringar. Landskapsanalysen måste innehålla gemensamma värdebeskrivningar.

Metoden är inte ny. Hon nämner en som använts i Storbritannien i 15 år och därmed är väl beprövad.

Natur- och kulturvärden ska finnas med och sammanvägda utgör dessa karaktärsområden. Snabba och långsamma förändringar i landskapet lyfts fram. När det gäller vindkraft ska man titta på den samlade utbyggnaden, befintliga verk och planerade, Hur påverkar utbyggnaden hela landskapet?

Röster som höjs emot vindkraft kan även ha sin botten i allemansrätten.

Vi tycker att vi har rätten till landskapet. Vindkraften blir en symbol för privatisering i det allmänrättsliga landskapet.

Ofta visas fotomontage från vindkraftsområden under samrådsmöten.

Vi måste ställa kritiska frågor: Varifrån och varför visar ni det här? Har man en grundlig analys i botten? Det är bara en bild. Det är inte en beskrivning av helheten, säger Karin Hammarlund.

Och det är just helheten som måste fungera. Ett ingrepp betyder nya värden att förhålla sig till.

Allt ska fungera. Djur, infrastruktur och upplevelser, säger hon.

5 kommentarer

Alla har inte en positiv bild av vindkraften

Av , , 2 kommentarer 10

I dag har jag kollat mera på det material jag fått mig tillsänt. Finns en hel del jag kan tänka mig förmedla. Är dock tveksam till att ”Sunt förnuft”, ”Sorselebo”, ”Vi som älskar vindkraft” förstår, eller om dessa anonyma (de som agerat på Tyck till, Sorsele) överhuvudtaget accepterar att någon inte tycker som de gör. Oavsett om det är statsvetare, universitetsfolk eller andra som har ”motstridiga” åsikter. En eloge till Marcus Öjeryd och Lilian Holloway som i alla fall vågar sätta ut sitt namn.  De verkar dock gemensamt ha som mål att fortast möjligt komma ”till skott”. Varför?

I morgon (kanske) kommer en publikation med en doktorand vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Men det är väl bara nonsens det också! Ni som är intresserade – håll till godo med nedanstående så länge.

 

VKR- Stora motståndaren

 

Föreningen som samlar motargument

 

Ingen lönsamhet, orsakar splittring och gynnar bara några få.

Jonny Fagerström är en av de aktiva i föreningen Svenskt Landskapsskydd. I en rad påståenden vill han påvisa att vindkraft är av ondo och inget annat.

 

Vem tjänar på vindkraft?

Ingen i produktionen. Vindindustrin går i förlust. De behöver cirka 65-70 öre per KWH för att gå runt. I dag får man bara ut max 55 öre. Markägare kan ha fast arrende. De tjänar. Och det gör de därför att LRF och Centern lyckats få igenom beslutet om förnyelsebar energi, läs vindkraft som ett jordbruksstöd. Det man gör i dag är en total misshushållning av elsystemet. Sverige har redan världens renaste energisystem.

Priserna gör tillfällig dipp just nu, säger en del. Vad säger du?

Tittar man på terminspriserna fram till 2020 ökar det inte nämnvärt. Så länge elpriset ligger lågt och certifikatpriset inte stiger är det förlust för vindkraftsindustrin. De har själva skrivit brev till regeringen och sagt att de går 1, 9 miljoner i förlust per verk och år.

Kravet från vindkraftsindustrin är att man ska lägga ner en kärnreaktor. Då får man elpriset att stiga. Nackdelen är att vi då slår ut vår egen industri, säger Johnny.

Bygdepengen ger han heller inte mycket för:

Man köper folks tystnad. I vissa fall kan det bli muta. Politiska beslutsfattare som tar emot bygdepeng i sin by och sitter i fullmäktige och säger ja till etablering. Där bör det betraktas som jäv och behandlas som muta.

Varför skulle man vilja köpa tystnad?

Man vill ha snabba beslut, komma igång kvickt. Dels av ekonomiska skäl, men också för att folk så sent som möjligt ska upptäcka vilket industribygge det egentligen handlar om. Folk fattar inte vad det innebär, och förståelsen kommer inte förrän det är för långt gånget.

Du menar att bolagen medvetet förskönar?

Ja, man visar bilder med blå himmel och idyll, pratar bagatelliserande om störningar och framhåller ersättningarna som goda villkor. Ja, man väljer att framställa det på sådant sätt att folk inte ska förstå att det blir problem. Negligerar folks oro. Sedan är det för sent.

Buller är det många som nämner. Vad säger du?

Den gamla industribullernormen gäller. Det finns för lite forskning som ger relevanta svar på hur störningen ser ut. De normer som finns i dag gäller andra förhållanden än som vindkraften ser ut idag. Man är steget efter. Vi vet att många blir störda.

Greenwashing?

Att vindkraften minskar utsläppen av växthusgaser är ren bluff. Vindkraften bidrar inte ett enda dugg till att minska koldioxidutsläppen. Tittar man på livscykeln, från metallen i gruvan till skrotning och jämför vattenkraftverk och kärnkraftverk, så är utsläppen 3-4 gånger högre från vindkraftverken.

Nedmonteringskostnaderna utgörs av deponi hos länsstyrelsen i dag. Räcker de pengarna?

Nej, det tror jag inte. Och om producenten är i obestånd, då kommer markägaren att få stå för resten.

Sänker vindkraften huspriserna?

En undersökning i Danmark finns som visar det. Mäklarna kan också beskriva detta. *

Hur är den allmänna inställningen till vindkraft i dag, som ni ser det?

Vi tror vi väckt en del opinion. Fler och fler börjar reagera. Frågan är på agendan på et nytt sätt nu. Man söker information.

Varför har det blivit behov av en opinion?

Kommunpolitikerna är dåligt insatta. Vet inte något om kostnaderna, bullret, miljöförstöringen. De har inte förstått problemet. Folk måste själva ta tag i frågan. Länsstyrelserna har också börjat vakna nu.

Om att sälja elen utomlands:

Vi har inte kapacitet till det idag. Det förutsätter stamledningar som kan ta emot. Och till detta krävs det pengar, och kontentan av det blir dyrare el.

Vilka råd vill du ge till folk?

Ett: När det gäller bygdepeng ska man se upp. I och med att utländska bolag tar över parkerna finns risk att utdelningen försvinner. Ha en skicklig jurist med i förhandlingarna och avtalsskrivandet. Två: Satsa inga pengar i vindkraft. Det finns inga vinster att hämta. Tre: Ställ kritiska frågor. Protokollför alla möten.

Slutligen, den mest kritiska synpunkten som gäller tillblivelsen av vindkraft och de politiska målen:

Vindkraften är inget elproduktionssystem, utan ett finansiellt system för att överföra pengar från elkunderna till LRF:s markägare och till vindindustrin, säger Jonny Fagerström.

 

FSL är en riksorganisation som vill bevara natur och kulturlandskap från storskaliga exploateringar.

2 kommentarer

Kanske något att åtminstone reflektera över – inte minst för våra politiker

Av , , Bli först att kommentera 6

Jag har fått mig tillsänt en del material som inte varit publicerat och har godkännande av avsändaren att använda dem fritt . De finns inte publicerade så det är inga problem varken med upphovsrätt eller granskningsnämnd. Nedan är ett av dem, en statsvetares åsikter. Har inte satt mig in i de andra ännu men det kan komma mera om jag känner att det finns substans att publicera nåt här. 

 

VINDKRAFT SAMRÅD MATTI

Samrådet måste innehålla känslor

 

”Vindkraft är en svår demokratisk fråga”, Simon Matti, statsvetare.

Bort från tekniken, sitt ner och diskutera gemensamt! är rådet för att få acceptans för vindkraftsetableringen i Sverige.

Årstiderna växlar. Från knastrande snödrivor till grönskande sommar. Fåglarna sjunger. Människor ler vänligt mot varandra. Känslan av samhörighet växer. Allt är som det alltid varit och inne i igenkännandets trygghet finns välbefinnande.

Men någonting är förändrat.

I landskapets bild finns sedan kort tid tillbaka en industri av vindflöjlar. Några upplever dem som sköna konstverk. Andra upplever dem störande, fula och kanske molar i bröstet också en känsla av sorg över förlusten av det som varit och inte längre är.

Vindkraftsetableringen skapar alla sorts känslor. Från misstro till starkt bifall med hopp och längtan.

Känslor som aldrig nämns på samrådsmöten.

Simon Matti, forskare på Luleå Tekniska Universitet har tittat på hur människor reagerar och hur samrådsprocessen ser ut och vad som kan förbättras.

Människorna måste vara med i processen. Samrådet måste också komma på ett mycket tidigare stadium än det gör idag. Det är skillnad mellan förhållningssätt om man ställs inför fullbordat faktum, än om man tror sig kunna påverka utgången, säger statsvetaren och forskaren Simon Matti.

Hans forskning har visat att samrådsmöten som hålls i kommunerna i dag innehåller väldigt få deltagande samtal.

Det är informationsmöten som helt och hållet handlar om tekniska detaljer som egentligen inte är viktigt för människor. Jag säger att de är dåligt organiserade envägskommunikationer. Utan djupgående dialog kommer man aldrig att kunna utforma kompensationssystem som gör folk nöjda.

Deliberation – ett ord vi behöver lära oss:

Det ska innehålla deliberation som betyder att man har deltagande samtal och där fokuserar på hur åsikter uppstått. Försöker få fram kärnan i vad som gör att vi har den åsikt vi har, och får respekt för det.

Den här typen av samtal måste föras innan beslut om etablering fattas.

Lätt eller svårt?

Det är svårt att få folk att prata om djupliggande värden. Man pratar hellre om teknik.

Handlar det om misstro mot beslutsfattare, att allt har hänt innan folk får en chans att reagera?

Nej, det gör det inte. Det är förankringsprocessen som måste bli bättre, säger Matti.

Löser pengar problemet med missnöje?

 Det abstrakta värdet går inte värdera i pengar, men det är enda kompensationsmedlet vi har. Vi måste ha ett system som gör att vi förstår vad som egentligen är problemet. säger Matti.

 

 

 

 

Bli först att kommentera

Vilken härlig kväll det var

Av , , Bli först att kommentera 7

Jag tänker på fredagskvällen och Företagsfesten på Sorsele River Hotel. Man blir så glad och det blir så mycket positivt när personer/företag uppmärksammas för sina insatser i vår kommun. Precis som vårt kommunalråd, Kjell Öjeryd, sa så är företagarna grunden för att kunna driva en kommun ekonomiskt. All heder till ALLA kommunens företagare oavsett om det blev pris eller ej i fredags.

Personligen tyckte jag det var lite extra roligt att Kinna Persson blev uppmärksammad för sin blogg där hon verkligen marknadsför kommunen – ja Ammarnäs då – men det hör ju till allas vår kommun. Fantastiskt roligt att hon uppmuntras och jättegrattis Kinna för din insats på privat basis för vår kommun.

Något annat väldigt positivt jag reagerade på var dessa unga lokala tjejer som stod för service under kvällen. Jag fick det till fem-sex stycken. Tack vare entreprenörerna Per-Åke och Elenor Gustavsson, vilka driver hotellet, så skapas det också arbetstillfällen – även om det för några av dessa unga bara är tillfälliga. Men de gjorde i mina ögon ett jättebra jobb! En eloge.

Jag var lyrisk – ända till dess jag slog på radion på väg hem under natten. Då fick jag höra om Paris. Så fruktansvärt!!! Samtidigt stärktes man i sin uppfattning att ”fy fasiken vad bra vi har det här”:)

 

 

 

 

 

 

Bli först att kommentera

Känner att jag måste förklara mig

Av , , Bli först att kommentera 10

Det har emellanåt varit bra diskussioner på Tyck till Sorsele angående vindkraften men ibland har den blivit lite ”tuff” och vissa har dumgjort sig. Jag fråntar inte eget ansvar för viss delaktighet där:) Men man blir så …så…så…frustrerad av hur vissa till exempel sitter och räknar hem pengar till kommunen utifrån något som man inte har en aning om..

Vi få som var på FH i kväll fick ett bra svar av Vindkraftcentrum. De visade på hur många miljarder som investerades i vindkraftsparker – beroende på storlek förstås – samt hur många och vilka företag som är involverade. Men de kan inte garantera några jobb och antal pengar till kommunen. De pratar i perspektivet regioner, Sverige, utlandet, utifrån erfarenheter av Jämtland/Västernorrland.

Vad som verkar positivt är att de skapat sig kunskap och kontaktnät för att om möjligt hjälpa kommuner och företag med kontakter och vägar fram för att stödja det lokala näringslivet i samband med vindkraftsetableringar. BRA!

Men mina funderingar är fortfarande obesvarade! Det finns ingen forskning hur det påverkar turistföretagandet och inflyttning/avbefolkning. Det enda som finns är forskning angående turism gjord på Gotland vilket bekräftades av Vindkraftcentrum. Den går inte att jämföra med hur det är här.

Varför hakar jag upp mig på just dessa frågor? Jo, runt Sandselehöjderna finns det några drivande utlänningar som driver turistföretag. Hur kommer deras mellan/sydeuropeiska kunder att uppleva ”vildmarken” med vindsnurror i omgivningen? Jag vet inte – och det går inte heller att ta reda på eftersom det inte finns forskning omkring detta. En mycket bra sak som kom fram under kvällen var dock att det är jätteviktigt att man är tydlig i sin marknadsföring. De få turistföretagare jag talat med TROR INTE att det kommer att påverka något. Från Malå, där man nu har erfarenhet, låter det annorlunda. Men detta är andrahandsuppgifter och jag skall kolla upp det mera noggrant.

Hur påverkas vi OM turistnäringen drabbas negativt? Man kanske flyttar sin verksamhet till annan kommun och då förlorar vi både invånare, turister, konsumtion och kommunala skattemedel.

Hur påverkas vi OM inflyttningen stannar upp? Avbefolkningen påskyndas så klart!

Märk väl att det är OM det handlar om. Men INGEN vet! Inte ens den som anonymt sitter förhoppningsfull någonstans och räknar på hur mycket pengar kommunen kommer att tjäna på vindkraftsetableringar. Därför är det jättedumt att överhuvudtaget publicera sådana påhittade siffror!

Hur många Sorseleföretag kommer överhuvudtaget att vinna upphandlingen om snöröjning, städ, husrum, mat och så vidare? INGEN VET!

Hur många Sorselebor kommer att utbilda sig till vindkraftstekniker? INGEN VET!

Jag anar att från politikerhåll är det klart att det skall etableras vindkraft på Sandselehöjderna – oavsett folkomröstning eller inte. Så jag hoppas väldigt mycket på kommunen, företagarna och presumtiva lokala vindkraftstekniker nu. Kan Sandselehöjderna generera bra med lokala jobb och pengar till kommunen, inte drabba våra turistföretagare negativt och att folk fortfarande vill flytta hit….ja men då är det ju kanonbra! Svaret får vi inte förrän några år efter etableringen. Inget nytt Blaikenscenario tror jag accepteras av kommuninvånarna.

Vår Tillväxtenhet i kommunen har ett jättejobb framför sig och jag misstänker att de med Elin i spetsen har viss möjlighet att påverka utfallet till något positivt. Men som sagt var – INGEN VET!

 

 

 

Bli först att kommentera

Hur svårt kan det vara?

Av , , Bli först att kommentera 20

Kommer man som seriös flykting till Sverige får man allt acceptera vad som initialt erbjuds. Att börja ställa krav på vart man vill bo och hur man vill bo skall samhället inte acceptera. Min ståndpunkt är att det finns två alternativ – acceptera vad som erbjuds eller enkel biljett hem.Jag fattar inte vad vår regering i samförstånd med Alliansen håller på med vad det gäller flyktingpolitiken.

Självklart skall vi hjälpa så många vi bara kan – men de som kommer och ställer krav kan vi lika väl skicka tillbaka omgående. Det skulle ge bra signaler och det skulle spara massvis med pengar. Den senaste artikeln som får mitt blodtryck att stiga är denna

http://www.vk.se/1568520/migranter-vagrar-lamna-buss-pa-centralstationen-i-sundsvall

Bli först att kommentera