Slalomsäsongen har börjat

Igår blev det äntligen alpinpremiär med ungdomarna! Borde skaffa en GoPro på hjälmen så man kan delge den intresserade allmänheten vyn när man med dödsförakt kastar sig ut i den blå familjebacken i Bygdsiljum.

Fick en filosofisk tanke när vi satt och åt en jätteportion av en ganska smaklös men säkert kaloririk tacogratäng till lunch i serveringen. Folk kryllade utan avbrott utanför i liftarna och i backen. Hundratals människor har betalt dyra pengar för att låta sig släpas uppför en backe för att sedan åka ner igen, varefter samma sak upprepas i timmar. Jag och de två sönerna har säkert prylar för uppåt 15000 för detta ändamål. Undrade över det förnuftiga i detta, innan vi mätta och belåtna fortsatte krylla i backen vi också.

Också intressant att titta på – och lyssna på – när stora och små skidåkare klampar fram i den fullsatta lokalen i slalompjäxor, särskilt om de ska balansera en bricka med barnens mat och dryck samtidigt. Det är ju en prövning att ta sig nerför trapporna till toan på bottenvåningen med de där sakerna på fötterna, säger egen erfarenhet.

Jag är tillräckligt gammal för att ofta imponeras över dagens självklara teknik. Om man kommer ihåg att slå på en manick i jackfickan kan man sedan se var man varit, och med vilken hastighet man förflyttat sig vid varje given tidpunkt. Då ser man också hur enformigt man har rört sig, mer än 35 kilometer upp och ner i backen denna dag. Och att det gått 42 km/timmen i nedre delen av storbacken 🙂

Men det är ju buskul att åka skidor och vi ser fram emot några sportlovsdagar i Hemavan. Lagom kallt och utan snöstorm.